FN har antagit en deklaration om antibiotikaresistens, vilket blir ett löfte om krafttag mot resistenta bakterier.
Överanvändning av antibiotika bland människor och boskap, men också antibiotikarester som har hamnat i mark, grödor och vatten, har bidragit till ökad antibiotikaresistens. Med ökad antibiotikaresistens försvåras möjligheten att behandla infektioner och infektioner kan i värsta fall att bli obotliga, vilket leder till ökad dödlighet.
Resistenta bakterier är ett växande globalt hot och kräver åtgärder både internationellt, nationellt och regionalt, enligt FN, vars generalförsamling i onsdags därför ställde sig bakom den globala handlingsplanen mot antibiotikaresistens, och andra former av mikrobiell resistens, som WHO, FAO och OIE antog förra året. Denna deklaration innehåller bland annat punkter om att öka medvetenheten om antibiotikaresistens, att förhindra och kontrollera infektioner, samt att uppmuntra alternativa behandlingar.
Sveriges folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) har i ett pressmeddelande sagt att han är nöjd med FN:s beslut.
– Mötet är på flera sätt en framgång. Vi har fått upp frågan om antibiotikaresistens på högsta möjliga politiska nivå, vilket Sverige har jobbat hårt för. Vi har också fått en bra resolution, säger han bland annat.
FN:s generalsekreterare ska 2018/2019 rapportera till generalförsamlingen hur arbetet med att förverkliga handlingsplanen har gått.
Tretton ledande läkemedelsföretag, däribland Pfizer, Novartis och GlaxoSmithKline har nyligen kommit överens om att arbeta för att säkerställa att antibiotikarester inte hamnar i vattenflöden, för att på så sätt förhindra tillväxten av resistenta organismer. De har också kommit överens om att öka medvetenheten om konsekvenserna av överanvändning av antibiotika och ta bort de incitament som finns för att sälja antibiotika i stora kvantiteter.
Ania Obminska
