En ny sorts syntetiskt papper som skulle kunna ge oss bättre diagnosverktyg är ämnet för Hiroki Yasugas masteruppsats vid KTH. För den tilldelas han Lilla Polhemspriset.
Hiroki Yasuga svarar på en pixlig skypeuppkoppling. Han är tillbaka i Yokohama på Keio University, nu som doktorand inom bio-elektromekaniska system (Bio-MEMS). Om tre år beräknar han att vara klar med sin avhandling. Men innan dess hoppas han att komma till Sverige igen där han gjorde sin master i ett utbytesprogram mellan Keio och KTH.
– Jag vill gärna se saker som jag inte har sett och skaffa mig nya erfarenheter. Sverige lät som ett spännande land att upptäcka, säger han. Eftersom masterutbildningen på KTH var på engelska passade det också bra.
Han var medveten om att hans handledare, professor Wouter van der Wijngaart, hade skickat in hans masteruppsats till tävlingen om Lilla Polhemspriset.
– Men jag trodde ju inte att jag skulle vinna, säger han och skrattar. Det jag arbetar med här som doktorand, har sin bas i arbetet jag gjorde på KTH.
Ämnet för uppsatsen “Synthetic microfluidic paper – towards a novel substrate for lateral flow immunoassay” är ett helt nytt slags genomskinligt syntetiskt papper som Hiroki arbetat med. Materialet utgörs av en mikrostruktur av fibrer, vilken kan liknas vid en skog av pelare som utgör väggarna i ett ordnat system av kapillärer. En begränsande faktor för känsligheten hos diagnostiska mikrosystem är annars papperets slumpmässiga mikroskopiska struktur och att det är ogenomskinlighet. Enkla diagnosverktyg för både hemma-och laboratoriebruk finns redan i form av exempelvis graviditetstest. Med det syntetiska nanomaterialet skulle de kunna bli bättre och mer förutsägbara.
Lilla Polhemspriset tilldelas den teknolog som har gjort det bästa examensarbetet vid en svensk högskola. Priset är på 50000 svenska kronor och delas ut av Sveriges Ingenjörer.
Jenny Grensman
