Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenVälfärdssatsning tog Island ur krisen

Välfärdssatsning tog Island ur krisen

Ett välfärdssystem som skyddade de mest utsatta och tydliga sociala prioriteringar gjorde att Island kom snabbare och starkare ur finanskrisen än många andra länder. Det visar en studie från Nordiska rådet.

Nedskärningar och ekonomisk åtstramning är vanliga åtgärder i ekonomisk kris. Sedan 2008 har sådana program avlös varandra i synnerhet inom euro-zonen. Men de problem som drabbade många europeiska länder 2008 har väckt frågan om vad som verkligen är den bästa medicinen för att få sjuka ekonomierna att resa sig igen. Flera av de hårdast drabbade länderna som Grekland och Spanien är ju ännu inte tillbaka på banan. Men det är Island, trots att landet tillhörde de som drabbades allra värst med storbanker i konkurs och låntagare i kris.

Istället för att hålla bankerna under armarna satsade den isländska staten på att hjälpa dem som råkade illa ut i krisen och 2008-2011 skedde en stor omfördelning av samhällets inkomster. Skatter höjdes för höginkomsttagare men sänktes för dem med låg inkomst och kronan devalverades kraftigt.

Bidragsnivåerna höjdes för dem som låg på gränsen till fattigdom och medel- och låginkomsttagare erbjöds skuldnedskrivningar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder sattes in för att hjälpa dem som saknade jobb men devalveringen ledde till att arbetslösheten snabbt sjönk igen för att i dag vara den lägsta i Europa.

I studien Welfare consequences of financial crisis jämförs de åtgärder som vidtogs mot krisen i Island, Grekland och Irland. Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, som medverkat i studien, säger att även om kontrasterna mellan länderna var stora redan innan krisen slog till så betyder de olika sätten att handla mycket.
– Island gjorde andra prioriteringar och det fanns en tydlig politisk vilja. Att Island inte är med i euro-samarbetet gjorde det ju också enklare. Grekland och Irland kan inte devalvera eller bestämma helt själva.
Han menar att vi kan dra lärdomar av det som hände.
– Man kan säga att Island återupprättade Keynesianismen. Vi ser att starka sociala trygghetssystem har en positiv inverkan på ekonomin eftersom de upprätthåller en inhemsk efterfrågan och motverkar en nedåtgående spiral som kan vara svår att bryta.

Att strama åt finanspolitiken för mycket kan leda till att man ovanpå den ekonomiska krisen också får en sysselsättningskris.

Vad hård åtstramning kan leda till ser vi i vårt närområde där Finland slåss mot en kris som kan tyckas började redan på 90-talet med åtstramningar som nu skärpts ytterligare. Å andra sidan har Finland drabbats av hårt av krisen i handeln med Ryssland, Nokias konkurs och pappersindustrins tillbakagång.
– För Sveriges del har vi haft ett bättre utgångsläge, säger Joakim Palme. Vi är inte med i eurozonen vilket ger oss mer svängrum, och vi har bättre statsfinanser.

Jenny Grensman

1 KOMMENTAR

Comments are closed.

SENASTE NYTT

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.