Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenMärket kan vara på väg mot kollaps

Märket kan vara på väg mot kollaps

Den modell där industrin avgör nivån på löneökningarna för hela arbetsmarknaden kan vara historia. En hemmamarknad som går bättre än exportindustrin kan kräva en acceptans för att lönerna stiger mer där än inom industrin.

Sverige är inne i en högkonjunktur med stigande sysselsättning. Men suget efter varor och tjänster är inte lika stort inom alla sektorer på arbetsmarknaden. Behovet av att anställa är större på hemmamarknaden än inom exportindustrin. En åldrande befolkning ställer större krav på sjukvård och äldreomsorg och bostadsbristen ger skjuts åt delar av den privata tjänstesektorn, den offentliga sektorn och byggindustrin. Exportindustrin däremot upplever inte samma starka efterfrågan.

Lars Calmfors
Lars Calmfors

– Om man ser tillbaka har utrymmet för löneökningarna varit större i industrin än i privata tjänstesektorn och den offentliga sektorn. I dag har vi en ny situation med det omvända. Därför finns det på sikt en risk för stora spänningar med samma nivå på löneökningarna inom alla sektorer, säger Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER.

Det här är en av slutsatserna som han tillsammans med kollegerna i AER har dragit i en rapport som presenterades i början av veckan.
Ekonomerna bakom rapporten menar att för att industrin ska kunna fortsätta att sätta det så kallade märket för nivån på löneökningarna på hela arbetsmarknaden krävs det ett tillräckligt stort utbud av arbetskraft inom de sektorer som expanderar och behöver rekrytera.

Lars Calmfors varnar för riskerna att hålla nere lönerna inom alla sektorer, det vill säga att anpassa löneutrymmet på hemmamarknaden till industrins förmåga.

– Det här är en utmaning som ställer krav på parterna på arbetsmarknaden att tänka i nya banor. Vi behöver en ombalansering i ekonomin där den inhemska marknaden måste få växa på bekostnad av exportindustrin, säger Lars Calmfors.

AER lyfter frågan om industrin skulle kunna fortsätta att sätta ett märke som andra sektorer kan lägga sig över, med andra ord att industrins märke blir en nivå som mer expansiva sektorer kan välja ett lämpligt avstånd över.

– Vi ställer frågan om en sådan modell är möjlig, men vi kan inte besvara den. Det kan bara parterna på arbetsmarknaden göra, säger Lars Calmfors.

AER påpekar i rapporten att den inhemska marknadens behov av arbetskraft kan lösas och det är den stora gruppen nyanlända kan bidra till lösningen. Men man menar att det krävs en rad insatser för att invandrarna ska kunna bli en resurs. En sådan insats är lägre minimilöner. Utan möjligheten att anställa med lägre löner än de som parterna inom industrin är överens om i dag riskerar dagens modell att kollapsa.

– I årets lönerörelse bör märket inte utmanas men om vi får en situation i framtiden med stor arbetskraftsbrist i andra sektorer varnar vi för riskerna med att anpassa den inhemska marknaden till industrins förmåga, säger Lars Calmfors.

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, påpekar att det är viktigt att komma ihåg att lönemärket som sätts i avtalsrörelsen inte är ett tak.

Camilla Frankelius
Camilla Frankelius

– Det är ett riktmärke för att Sverige sammantaget även fortsättningsvis ska kunna konkurrera med andra länder och skapa tillväxt. Tyvärr tar alltför många arbetsplatser märket som alibi för att inte behöva betala högre löner. De biter sig själva i svansen med det resonemanget. De måste titta på sin egen lönestruktur och kunna vara marknadsmässiga om de ska kunna konkurrera om den bästa personalen, säger Camilla Frankelius.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

0
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet

377 miljoner extra till utbildning av ingenjörer 2024 – ”30-årig trend bruten”

3
Fler utbildningsplatser, mer forskning, mer till kompetensutveckling. Och efter 30 års minskning: mer per student.
Python website

Nu startar antagningen till universitets-kurser i Python för yrkesverksamma

0
Ska gå att läsa parallellt med jobbet. Och den här typen av kurser ökar nu.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Varsel på arbetsplatsen? Så funkar det

0
Vad händer när arbetsgivaren lägger ett varsel? Och vad bör jag som anställd tänka på för att undvika de vanligaste misstagen? Chefsjuristen på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.