Andelen svenskar som startar företag ökar. En rapport som Entreprenörsforum presenterade i går visar också på en paradox. Många svenskar tycker sig se affärsidéer, men färre är beredda att starta egna bolag.
Undersökningen Entreprenörskap i Sverige – nationell GEM-rapport 2017 presenterades av Pontus Braunerhjelm, professor vid KTH och forskningsledare vid Entreprenörskapsforum. Sverige ligger i många avseenden ungefär i mitten av de totalt 66 undersökta länderna, men sticker ändå ut på några punkter.
I början av seklet hade Sverige ett mycket blygsamt företagande. Andelen personer mellan 18 och 64 år som jobbade med att starta nya företag var 2006 knappt 4 procent, en mycket låg siffra jämfört med andra länder. Därefter har allt fler svenskar startat nya företag. År 2016 hade siffran stigit till 7,6 procent, en uppgång som saknar motstycke i något annat land.
Det senaste årets uppgång beror helt och hållet på kvinnornas ökande entreprenörskap. Medan andelen entreprenörer ökade bland kvinnorna med någon procent mellan 2015 och 2016, minskade den en aning bland männen. Andelen entreprenörer var dock fortfarande cirka 2,5 procentenheter högre bland männen.
Sverige har också en hög andel så kallade informella investerare, det vill säga personer som själva satsat pengar i något nystartat företag. Där låg Sverige 2016 med sina 7 procent till och med högre än USA:s 6 procent.
Ytterligare ett område där Sverige skiljer sig från övriga länder är äldre företagare. Sverige har en ovanligt hög andel entreprenörer bland sina äldre medborgare, 6,5 procent jämfört med genomsnittet på 4,8 procent.
Rapporten tar också upp den så kallade svenska entreprenörsparadoxen. En mycket stor andel, nästan 80 procent av svenskarna, tycker sig se att det finns bra affärsmöjligheter i sin närmiljö. I övriga länder är den siffran betydligt lägre, som högst 60 procent. Ändå är det bara 36 procent av svenskarna som tycker att de själva kan starta företag.
I en paneldebatt som hölls efter presentationen av rapporten betonade Martin Ådahl, centerpartiets chefsekonom, hur viktigt det är med nyföretagande eftersom de skapar 4 av 5 nya jobb. Men han var samtidigt oroad över att företagandet inte växer som det borde, och han pekade bland annat på bristande trygghetssystem.
– Visst är det rimligt att nyföretagare tar risker, sade han. Men det är orimligt om systemen gör det svårare än nödvändigt.
Björn Rosengren som var näringsminister i Göran Perssons regering runt senaste sekelskiftet, invände att problemet för dem som startar företag i dag inte är arbetsmarknadspolitiken, utan snarare bristen på kompetens.
– Sveriges system är bättre än i många andra länder, sade han, men det krävs utbildning och erfarenhet, men också bostäder som är ett problem i exempelvis Stockholm.
I slutet av rapporten levereras några förslag som ska underlätta för entreprenörer. Ett av förslagen går ut på att förenkla för låntagare, ett annat siktar in sig på att underlätta för så kallade personaloptioner som skulle kunna hjälpa företagen att locka till sig kompentens.
Sture Henckel
