Island har tagit ett viktigt steg för att få bort osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Företag med minst 25 anställda måste framöver kunna bevisa att lika lön för lika arbete gäller, annars riskerar de böter. Enligt Árni B. Björnsson, förbundsdirektör på ingenjörsfacket Verkfræðingafélag Íslands, har den nya lagen ett mycket brett stöd i landet. – Det är en förutsättning för att det ska fungera, säger han.
Den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor, den som inte kan förklaras av faktorer så som utbildning, erfarenhet, arbetets omfattning och svårighetsnivå, ligger på 18 procent på den isländska arbetsmarknaden. Detta trots att landet ända sedan 1960-talet har haft lagkrav på jämställda löner.
– Man trodde nog att det skulle gå snabbare att förändra, men det blev mycket svårt eftersom det inte fanns något system eller någon standard för hur man skulle jobba med lagen, berättar Árni B. Björnsson, förbundsdirektör på isländska ingenjörsfacket Verkfræðingafélag Íslands för Ingenjören.
Sedan årsskiftet har Island dock skärpt lagen, genom att kräva att alla företag med minst 25 anställda ska följa en gemensam standard. Företagen ska nu analysera medarbetarnas löner utifrån ett antal kriterier och kunna visa att de arbetar utifrån principen lika lön för lika arbete. De har tre år på sig. De som klarar kraven blir certifierade i tre år, innan certifikatet måste revideras. De som inte klarar kraven riskerar böter.
Árni B. Björnsson berättar att standarden i sig inte är något nytt, den infördes redan 2012. Flera isländska konsultföretag kunde därför vara tidigt ute med att arbeta efter systemet och kan i dag marknadsföra sig med symbolen som intygar att lika lön för lika arbete gäller hos dem.
Parterna på den isländska arbetsmarknaden arbetar nu också för att mindre företag ska omfattas av de nya reglerna, på frivillig väg, genom en klausul i kollektivavtalen.
På Island är det bara några få i offentligheten som har varit emot de skärpta kraven för att uppnå jämställda löner, säger Árni B. Björnsson. Stödet har varit brett, i riksdag, i media och i samhället, säger han.
– Det är en förutsättning för att det ska fungera. Vi ser också att det kan fungera i praktiken eftersom vi har sett konsultföretag som frivilligt gör det här sedan några år tillbaka.
Varför blev Island först med det här, tror du?
– Vi började ta fram den här standarden redan 2008. Vi har också mätt löner och löneskillnader sedan länge. Jag tror att vi var först, eller bland de första, i världen med att ge tre månaders föräldraledighet specifikt vigda åt pappan. Kanske handlar det om att det är lättare här än på många andra håll att komma i kontakt med varandra och föra en dialog mellan olika parter. För mig är det inget konstigt att tänka jämställdhet och det ska vara självklart att det inte råder några löneskillnader på grund av kön.
Ania Obminska
