Ingenjörer som driver eget: Så mycket tar de ut i lön

Hur gör ingenjörer som driver eget företag – vad tar de ut i lön, hur tänker de kring pensionssparande och vad kan de ta betalt för sina tjänster? Sveriges Ingenjörer har frågat de medlemmar som har eget företag hur de tänker kring sitt företagande – här är svaren.

8 300 medlemmar i Sveriges Ingenjörer driver eget företag. De allra flesta, 5 500 gör det på heltid. Och de allra flesta trivs med det.

– Man är mer utsatt när man har ett eget företag, du behöver dra in pengar till både lön, pension och försäkringar och dessutom se till att du har en buffert för framtiden. Därför är det roligt att se att de flesta, 80 procent, trivs med att ha eget företag, säger Anders Hallgren, ansvarig för egenföretagare på Sveriges Ingenjörer.

Nettolön som en anställd

Siffrorna kommer från den löneenkät som Sveriges Ingenjörer skickar ut till medlemmarna varje år. Eftersom egenföretagare har andra förutsättningar och inte har lön på samma sätt som anställda får de svara på egna frågor kring sin situation – bland annat lön, fakturering, omsättning och pension. 

De allra flesta, 70 procent av de som svarat på enkäten, kan ta ut en lön på mer än 50 000 kronor i månaden. 15 procent tar ut mer än 60 000 kronor i lön.

53 procent har en omsättning på 1,5 miljoner kronor eller mer.

– Det tyder på att man har en bra inkomst. De flesta, 71 procent, tar dessutom en utdelning i företaget vilket gör att man hamnar på en nettolön som motsvarar en anställd, säger Anders Hallgren.

Anders Hallgren visar med ett räkneexempel:

Lön: 50 000 kronor per månad

Utdelning: 200 000 kronor per år

Totalt omräknat till lön: 80 000 kronor

Lön och utdelning ger sammantaget en inkomst efter skatt som motsvarar en lön på 80 000 kronor i månaden före skatt som anställd. Summan är uträknad med hänsyn till att skatten på utdelning är längre än skatt för inkomst av tjänst. Utdelningar beskattas som kapital och för summor upp till cirka 200 000 kronor är skatten 20 procent.

För den som vill sätta sig in i regelverket har Skatteverket en film som förklarar (du hittar den här).

Att de flesta har ett löneuttag mellan 50 000 och 60 000 har också en praktisk förklaring. Tjänar du mer än 8,07 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar en lön på 56 050 kronor i månaden eller en årslön på 672 600 kr (år 2026), så har du nått taket för inbetalningar till den allmänna pensionen.

– Därför väljer många att istället för lön ta utdelning, spara eller sätta av mer pengar till pension, säger Anders Hallgren. 

”Ge mig en tidsmaskin”

När det gäller pensionen så har de allra flesta någon form av pensionssparande – majoriteten, 60 procent, har en pensionsförsäkring, medan andra sparar pengar i företaget eller har ett privat pensionssparande. Hur mycket man sparar varierar stort – mellan 3 000 och 15 000 kronor i månaden.

Många upplever att det är svårt med pensionsfrågorna medan andra – de som satt sig in i frågorna – tycker att det inte alls är speciellt komplicerat.

En av tio pensionssparar inte alls.

– Jag tror att pensionssparandet kan upplevas svårt i början, men lägg gärna lite tid på det och prata runt med olika rådgivare. Och ta hjälp om du tycker att det är svårt, säger Anders Hallgren.

”Ge mig en tidsmaskin så jag kan börja om med sparandet” skriver en medlem i fritextsvaren.

– Ja, det är lätt att vara efterklok. Det är viktigt att börja spara eftersom det har betydelse på lång sikt. Lite är bättre än ingenting, poängterar han.

Hur mycket ska man spara till pensionen?

– En bra tumregel är att utgå från ITP-systemet, alltså den tjänstepension de flesta tjänstemän har, förklarar Anders Hallgren.

Istället för att räkna på den lön du faktiskt tar ut ur företaget, bör du utgå från vad du skulle ha haft i lön som anställd. För att matcha en vanlig tjänstepension bör du spara:

• 4,5 procent på lönedelar upp 7,5 inkomstbasbelopp, vilket är 52 125 kronor/månad 2026
• 30 procent på den del av lönen som ligger över den gränsen.

– Då hamnar du på en nivå som motsvarar det sparande du skulle haft som anställd. Tänk på att avsättningen till pensionen ska baseras på den fiktiva lönen du skulle haft som anställd, inte den du verkligen tar ut.

Svårt att få upp priset

Hur mycket ingenjörerna fakturerar för sina tjänster varierar stort. I enkäten spänner det mellan 400 kronor per timme för de som ligger lägst till 2 700 kronor per timme för de bäst betalda. Många uppger att priserna kan variera hos olika kunder och att de inte alltid fakturerar per timme utan kan ha andra upplägg i sitt avtal. 

Medianpriset per timme bland de som svarat på enkäten var 1 020 kronor.

– Det innebär att hälften fakturerar mindre än det, och hälften mer. Sikta på att ligga på den övre halvan, du ska inte skämmas för att börja där när du går in i en förhandling, tipsar Anders Hallgren 

Hur mycket man fakturerar beror också på vilken bransch man jobbar i – fordonsbranschen ligger lägre än snittet, IT-branschen i mitten, medan byggbranschen ligger både högre och lägre, beroende på var inom byggbranschen man jobbar.

Många vittnar också om att det är svårt att få upp priset. Prispressen är hög och det är på många sätt köparens marknad.

Osäkerhet inför framtiden

Totalt sett är man dock nöjd med att driva eget företag och ser ljust på framtiden. Men detta kan ha förändrats sedan oktober då enkäten gjordes, poängterar Anders Hallgren.

Redan då kunde man också skönja en viss oro där många uttrycker osäkerhet inför framtiden.

– Fyra av fem tyckte att framtiden såg ljus ut när de fyllde i enkäten. Sedan dess har det hänt en hel del, vi har sett stora varsel på stora bolag samtidigt som det geopolitiska läget försämrats och det fanns redan då en känsla av att det var tuffare att få uppdrag. Vad känslan är just nu vet vi däremot inte, säger Anders Hallgren.