När EU-parlamentet i förra veckan beslutade att inte förbjuda användning av timmer för produktion av biobränsle, jublade den svenska skogsbranschen. Samtidigt är flera miljöorganisationer och vissa forskare kritiska till att skogen används till bränsle.
Onsdagen den 17 januari höll EU-parlamentet en omröstning om tillverkning av biobränsle. För svensk skogsnäring var två av frågorna viktigast. Den första handlade om ifall EU skulle förbjuda användningen av skogsråvara som bioenergi. På den frågan blev det ett nej, det vill säga en seger för den svenska skogsnäringen.
Den andra viktiga frågan var om tallolja och skogsråvara ska räknas som förnybara bränslen. På den frågan blev det ett ja, alltså även det en seger för skogsbolagen.
Frågorna är viktiga eftersom skogsindustrin har utvecklat flera olika metoder för att omvandla skog till bränsle. Flera skogsbolag, exempelvis både SCA och Södra skogsägarna, har metoder för att omvandla timmer och massaved till biobränslen.
Beroende på vilken teknik man använder kan man framställa både bensin, diesel och etanol ur skogsråvara. Man räknar med att detta biobränsle under några år framöver fortsätter att vara dyrare än fossila bränslen, men skogsbaserade biobränslen kan bli avgörande för om Sverige ska ta sig ur fossilberoendet när det gäller drivmedel. På längre sikt, när ökad produktion driver ner priserna, kanske de dessutom kan komma att tävla i pris med fossila bränslen.
RenFuel är ett innovationsföretag som bygger på ett nytt sätt att behandla ämnet lignin som råvara i sin tillverkning av biobaserad olja som sedan kan raffineras till olika sorters biobränslen. Ligninet kommer ut som en restprodukt i massafabrikerna vid tillverkning av papper eller papp. Ligninet är svårt att använda, och i dag eldas det upp för elproduktion på plats i fabriken. Företaget samarbetar med både skogsindustrin och raffinaderier.
RenFuels vd Sven Löchen är positiv till EU-parlamentets beslut.
– Beslutet i EU-parlamentet var egentligen inte viktigt för RenFuels del, eftersom vi använder en restprodukt från massatillverkning som råvara. Den användningen är inte omstridd, men för branschen som helhet är det bra, säger han.
Han tycker dock att det var synd att EU-parlamentet behöll begränsningarna på hur stor andel av Europas bränslen som får komma från grödor. Han menar att även den sortens källa till biobränslen kommer att behövas för att göra Sverige fossilfritt.
I Sverige räknas omröstningen i EU-parlamentet som en seger för miljön, eftersom det kan bidra till att göra Europa och Sverige fossilfritt snabbare.
Men alla är inte överens om biobränslenas förträfflighet. Flera miljöorganisationer, exempelvis de svenska delarna av Greenpeace, Friends of the Earth och Climate Action har protesterat. De får också stöd av ett flertal forskare. En grupp på över 300 forskare skickade inför omröstningen ett gemensamt brev till EU-parlamentet, där de förklarar varför de är motståndare till att avverka skog för att göra biobränsle.
”Att hugga ner träd för att tillverka biobränsle frigör kol som annars skulle ha förblivit bundet i skogen, och att använda trä till annat än de sedvanliga träprodukterna bidrar till att avverkningen ökar även på andra ställen för att ersätta råvaran”, skriver de i brevet. Räknat per vikt, så ger trä som bränsle större utsläpp av koldioxid än fossila bränslen.
Den svenska skogsnäringen försvarar sig med att Sverige, tillsammans med Finland, har världens kanske mest ansvarsfulla skogsnäring, där skogsägaren är skyldig att återplantera skog på hyggena. Det gör att de nya träd som växer upp genast börjar agera som en kolsänka och därmed bidrar till att sänka koldioxidhalten i atmosfären.
Enligt forskarna hjälper det inte hela vägen fram. Även om skogen tillåts växa tillbaka, så bidrar trä som avsiktligt huggits ner för bränsle till en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. ”Att skogen växer upp igen och ersätter fossila bränslen kan så småningom betala tillbaka kolskulden, men det tar lång tid”, skriver de i brevet.
Återigen försvarar sig skogsindustrin. Sveriges skogsareal ökar för varje år. Trots att stora mängder skog avverkas, växer ändå mer till. Det innebär att skogen hela tiden ökar sin kapacitet som kolsänka.
Forskarna bakom brevet vill dock för klimatets skull se så mycket ved i skogen som möjligt, för det är bara då det är bundet och borta från atmosfären.
I brevet gör de dock en viktig åtskillnad. Biobränsle gjort av restprodukter är en annan sak. Eftersom restprodukterna ändå förr eller senare bryts ner till koldioxid bidrar sådan teknik till att minska nettoutsläppet av koldioxid eftersom det ersätter motsvarande mängd fossilt bränsle.
Sture Henckel
Hej
Detta är en knivig fråga. Jag tycker att man inte får använda timmer till att elda med dvs i en panna. Men av artikeln framgår att man vill använda timmer till att göra typ etanol eller olja som också är ett typ av biobränsle. Tycker att man får använda massaved till att göra etanol och olja men inte timmer. Timmer ska användas för att bygga hus och liknande dvs olika träprodukter som plank, limträ, skivor, brädor.
Anders L