”Att lagstifta om begränsad strejkrätt är allvarligt”

Konflikten i Göteborgs hamn har i april pågått i två år. Foto: Mostphotos/Magnus Fyhr.

Hamnkonflikten i Göteborg har utvecklats till en fråga som riskerar att försvaga fackförbunden i Sverige. Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand förklarar varför hon är oroad över den utredning om inskränkt strejkrätt som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har tillsatt.

Vad kan en begränsning av strejkrätten innebära?
– En sådan begränsning som man spekulerar om skulle hota grundläggande fackliga rättigheter. Det riskerar också att rubba den maktbalans som finns på arbetsmarknaden. I dag finns det inte många andra fackliga rättigheter att ta till i de riktigt svåra konflikterna. Om man begränsar strejkrätten är det svårt att överblicka vad konsekvenserna kan bli.

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand. Pressbild

Ulrika Lindstrand

På vilket sätt skulle det här bli ett problem för de enskilda medlemmarna?
– I grunden kan det handla om att det blir svårare att få till ett kollektivavtal på en arbetsplats. Dessutom är jag motståndare till principen att lagstifta. Vi tror på en modell där parterna sätter sig vid förhandlingsbordet och samtalar. Arbetsgivare och fack har en dialog, man lyssnar på varandra, förhandlar och kommer så småningom överens även om det ibland tar tid. Med lagstiftning riskerar samtalstonen att bli mer hård och kall. Tyvärr är det svårt att utvärdera baksidorna av lagstiftning innan den slår igenom och man ser hur den fungerar i praktiken.

Vad handlar konflikten om?

  • Konflikten mellan Svenska hamn-arbetarförbundet och företaget APM Terminals i Göteborg har pågått sedan i april 2016.
  • Hamnarbetar-förbundet, som organiserar merparten av hamnarbetarna i Göteborg, har inget kollektivavtal med arbetsgivarförbundet Sveriges Hamnar och är därmed inte bundna av fredsplikt. Det ger dem rätten att strejka för bättre villkor. Däremot finns ett kollektivavtal mellan arbetsgivarsidan och Transportarbetare-förbundet, ett stort LO-förbund som organiserar de flesta transportarbetare i Sverige.
  • Hamnarbetar-förbundet har inte accepterat hängavtal eftersom det ger dem för lite inflytande.
  • Under 2017 har Hamnarbetarför-bundet strejkat en dag samt haft blockad mot övertid och nyanställningar. Företaget svarade med sex veckors lockout under arbete kväll och natt.
  • Utredningen om strejkrätten som arbetsmarknads-minister Ylva Johansson har tillsatt kommer att bli klar i maj.

Ser du en risk för att man öppnar dörren på glänt för mer lagstiftning på arbets-marknaden?
– Det finns sådan en risk och det märker vi redan i samtalsklimatet där politikerna talar om lagstiftning om lägsta löner, om stora förändring i Las och nu om strejkrätten. Det är tråkigt att man inte tittar närmare på vad som är problemet. I det här fallet är det en lokal konflikt som pågått länge och som är väldigt infekterad. Att gå in och lagstifta på ett sätt om begränsar strejkrätten på hela arbetsmarknaden är väldigt allvarligt. Det här är en lokal konflikt och jag tycker inte att det är rätt väg att gå.

Ylva Johansson säger att den svenska modellen inte fungerar som den var tänkt. Har hon inte rätt?
– Nej, jag tycker faktiskt inte det. Det har varit medling i förhandlingarna och hittills har man inte kommit ända fram men jag har fått uppfattningen att det finns möjligheter att ta in medlare igen. Transport lär enligt uppgifter ha öppnat för diskussioner med hamnfyran för att hitta en lösning. Det finns fortfarande hopp för att nå en lokal lösning och jag tycker att den svenska modellen fungerar väl. Det måste finnas en vilja från båda parter att lösa problemen. Jag har givetvis inte full insyn i frågan men jag får signaler som tyder på att man inte har uttömd alla möjligheter.

IF Metall som försvarar utredningen menar att det är orimligt med flera avtal på samma arbetsplats, något som är vardag för tjänstemän. Är förutsättningarna för flera kollektivavtal på en arbetsplats annorlunda för arbetare än för tjänstemän?
– Det är svårt för mig att gå in och recensera andra förbund. Jag tror att skillnaderna till stor del har historiska förklaringar och traditioner. Det är nog också förklaringen till att samarbetat mellan förbund med olika avtal ibland fungerar bra men ibland mindre bra. Samarbetet mellan tjänstemannaförbund med olika avtal bygger på att man har både lokala och centrala samarbeten. Det är något som vi har jobbat väldigt länge med. Uppdelningen i branscher mellan LO-förbunden har en annan princip än de som finns på tjänstemannasidan. Där finns det ett förbund för LO på arbetsplatsen för arbetare, medan det är en skillnad på tjänstemannasidan – där arbetstagarna till exempel kan organiseras efter utbildning och yrke.

En debattartikel nyligen varnade för så kallad avtalsshopping och hävdade att det skulle bli mer attraktivt inom vissa tjänstesektorer att teckna avtal med Sacoförbund som har sifferlösa avtal än andra förbund som har en procentsats i sitt avtal. Är det en rimlig uppfattning att sifferlösa avtal är billigare för arbetsgivarna?
– Att man har sifferlösa avtal innebär inte att utrymmet för löneökningar är noll. Avtalen bygger på en modell med lokala förhandlingar där parterna förhandlar fram en siffra som utgår från det ekonomiska utrymmet och framtidsutsikterna. Det klart att det finns en risk att man bara tittar på de övergripande villkoren i avtalen och väljer det som kan tycker är enklast. Det vill vi absolut inte öppna dörren för. Gör man så riskerar man att fackförbunden ställs mot varandra och då har vi inga möjligheter att skydda våra medlemmar. Det blir ett race to the bottom. Dessutom riskerar arbetsgivaren att förlora en samtalspartner och då handlar det om att börja individförhandla. Den arbetsmarknadsmodellen tror jag inte på.

1 kommentar

  • Anders Ingemar Larsson

    Verksamheten i hamnen i Göteborg är kritisk för stora delar av Sverige. Därför blir kraven på de som förhandlar större. Kanske blir även kraven på de som är anställda högre. Integritet och ansvar. Klart man kan ha olika fackförbund som förhandlar för olika grupper av anställda. Det hindrar ju inte ett samarbete mellan fackförbunden. Det hindrar inte heller att båda parter måste ta sitt ansvar. Dvs fortsätta arbeta under förhandlingarna. Avtalet är ju ofta retroaktivt från ett visst datum. Ok strejk ger mer tryck på arbetsgivaren.
    Anders L

    26 januari 2018

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.
Vad vet du om den svenska modellen?

Vad vet du om den svenska modellen?

De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
Fler artiklar