Tvister i Arbetsdomstolen om arbetsbrist och arbetstagares rätt att behålla jobbet döms oftast till arbetsgivarnas fördel. Det visar en genomgång av Dagens Arena. Arbetsrättsjuristen Carin Ulander Wänman kan i sin forskning se att rättspraxis i Las har förändrats under de senaste 20 åren.
Tidningen Dagens Arena har gjort en genomgång av Arbetsdomstolens domar de senaste tio åren. Resultatet visar att 8 av 10 domar ger arbetsgivaren rätt. Fackförbund och flera arbetsrättsjurister menar att rättspraxis har blivit hårdare, framför allt när det gäller kraven på tillräckliga kvalifikationer.
Carin Ulander Wänman som forskar och undervisar i arbetsrätt vid Umeå universitet har granskat AD-domar sedan Lagen om anställningsskydd kom till 1974. Hon håller med om att det har skett förändringar i lagen och tillämpningen som gynnar arbetsgivarnas intressen, framför allt under de senaste 20 åren.
Två exempel är två domar i Arbetsdomstolen (AD), en från 2009 och en från 2011, som har visat att arbetsgivare som behöver göra neddragningar av personal kan börja med att omplacera vem man vill till ett ledigt arbete utan att ta hänsyn till någon turordning.
Tidigare började arbetsgivare som behövde göra neddragningar med turordningen och sedan undersökte man möjligheten att erbjuda omplacering till ledigt arbete.
Carin Ulander Wänman
Carin Ulander Wänman anser att domsluten har fått smittoeffekter också i tvister som gäller omreglering av anställningsvillkor.
– En konsekvens har blivit att arbetsgivare dels kan trygga en anställning för den medarbetare som man vill behålla, dels har lättare att fasa ut medarbetare som man inte värderar lika högt. Exempelvis kan arbetsgivare erbjuda deltidsarbete till en medarbetare med lång anställningstid som medarbetaren inte har ekonomisk möjlighet att acceptera.
Las innehåller även en annan regel som har stor betydelse för arbetstagarnas anställningstrygghet. Det är kravet på tillräckliga kvalifikationer. Den som får stanna kvar på arbetsplatsen kan få ta över arbetsuppgifter från den som sägs upp, men då måste han eller hon ha tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna.
Las förklarar inte vad som menas med tillräckliga kvalifikationer. Men AD har genom olika domar bestämt en praxis för vad som gäller. Fackförbunden hävdar att rättspraxis har blivit hårdare när det gäller kraven på tillräckliga kvalifikationer och det håller Carin Ulander Wänman också med om.
– Trenden är att AD inte enbart bedömer kvalifikationer för de arbetsuppgifter som ingår i jobbet i dag. Man tar också hänsyn till arbetsgivarnas behov av konkurrenskraft och kompetensbehov framöver. Under de första 20 åren med Las var det lättare för anställda att uppnå kravet på tillräckliga kvalifikationer. De senaste 20 åren har det blivit svårare.
Allianspartierna och även Sverigedemokraterna säger att de vill göra förändringar i Las därför att företag inte vågar anställa men Carin Ulander Wänman tycker att det redan finns en flexibilitet i Las som gör det möjligt för arbetsgivare som gör neddragningar att kunna välja vilka som får stanna och vilka som får gå.
Småföretag får undanta två anställda från turordningen och genom att dela upp uppsägningen i flera omgångar kan undantaget användas flera gånger. Arbetsgivare med kollektivavtal kan också träffa en avtalsturlista med de lokala facken som ger avsteg från turordningen.
Med stöd av 7 § i Las är det också möjligt för arbetsgivare att erbjuda anställda som man inte vill behålla ett ledigt arbete med sämre anställningsvillkor. Om det är ett skäligt erbjudande måste arbetstagaren tacka ja för att inte bli uppsagd.
– Det är viktigt att förstå att Las inte skyddar anställningsvillkor utan bara anställningen som sådan. Det finns inte heller någon lagstiftning som ger anställda rätt till en rättvis behandling, säger Carin Ulander Wänman.
