Här är ingenjörerna som har störst chans till en plats i riksdagen

Centern är det parti som har flest ingenjörer på sina riksdagslistor. Men de ingenjörer som har störst chans att ta sig in i riksdagen kommer från andra partier.

Det finns många ingenjörer i samhället, men i riksdagen är de ganska få. Den gångna mandatperioden har 13 av de 349 ledamöterna haft någon slags ingenjörsutbildning.

– Några ingenjörer till skulle vara välkommet, kommenterar Emma Hult, Miljöpartiet. Hon är byggnadsingenjör och en av de 13 ingenjörerna i riksdagen.

Hon har själv jobbat med Plan- och bygglagen både som ingenjör och i riksdagen och tycker att hennes ingenjörsbakgrund är en tillgång i politiken.

– Det är skönt och tryggt att kunna luta sig mot egen kunskap. Jag har också kontakter utanför politiken som jag pluggat eller jobbat med som jag kan prova idéer på.

Hon tycker att det också skulle behöver fler trafikingenjörer i riksdagen. Ett annat område som flera av ingenjörerna lyfter fram där det är en fördel att ha ingenjörsbakgrund är energipolitiken.

– Jag har haft stor nytta av min ingenjörsbakgrund som partiets ansvarige för energipolitik, att till exempel förstå skillnaden mellan energi och effekt. För mig är det en basgrej, men greppar man inte det kommer man att få problem i debatten, säger Lars Hjälmered, M, som är maskiningenjör.

Han lyfter också fram att det är viktigt att få in folk från industrin eller som jobbat i eget företag – oavsett om det är ingenjörer, ekonomer eller andra.

– Man kan läsa sig till den här kunskapen, men det är nyttigt att få in människor som vet vad det betyder att jobba i en konkurrensutsatt miljö.

På riksdagslistorna inför höstens riksdagsval finns totalt 256 ingenjörer med, visar Ingenjörens genomgång. Flest ingenjörer finns på Centerns listor – 56 stycken – följt av Liberalerna (48), Moderaterna (35) och med Kristdemokraterna och Miljöpartiet på delad fjärdeplats (33 ingenjörer var).

Läs också: Ena blocket dominerar bland ingenjörer på riksdagslistorna

Minst antal ingenjörer på listorna av riksdagspartierna har Socialdemokraterna som bara har tio ingenjörer i hela landet som kandiderar till riksdagen.

Vilka av ingenjörerna som kommer in i riksdagen är en helt annan sak.

Av de 13 ingenjörer som suttit i riksdagen den gångna mandatperioden är det sju som ställer upp för omval och har en god chans att få fortsätta i riksdagen. Dessutom är det i alla fall tre ingenjörer till som inte suttit i riksdagen tidigare som står så bra till på valsedlarna att de troligen kommer in.

Läs också: Här är ingenjörerna extra vanliga på riksdagslistorna

Allt avgörs förstås på valdagen av hur bra det går för partierna och om några kandidater blir personkryssade. Men utifrån dagens mandatfördelning ser det utifrån Ingenjörens genomgång av riksdagslistorna ut som att antalet ingenjörer i riksdagen krymper från dagens 13 till tio, fördelat så här på partierna:

• 2 för Miljöpartiet
• 3 för Moderaterna
• 1 för Liberalerna
• 4 för Sverigedemokraterna

Här är ingenjörerna som har störst chans att ta sig in i riksdagen:

Emma Hult, MP, Jönköpings län
Utbildning: Högskoleingenjör i byggteknik och byggnadsutformning, Jönköpings universitet
Ingenjörserfarenhet: Bygglovshandläggare på Halmstads och Mullsjö kommun och utvecklingsingenjör på Jönköpings kommun
Riksdagsledamot sedan 2014
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Jag har nytta av ingenjörskunskaperna när vi stiftar lagar som Plan- och bygglagen för att jag har erfarenhet av hur de används. Det är skönt att kunna luta sig mot egen kunskap och nätverk. Jag har också varit med och tagit fram partiets bostadspolitik.”

Linus Lakso, MP, Eskilstuna, Sörmland
Utbildning: Högskoleingenjör i energiteknik vid Umeå universitet
Ingenjörserfarenhet: Projektledare för omställning till förnybar energi och energieffektivisering inom lantbruket samt energi- och miljöspecialist på Eskilstuna kommun
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Jag har med mig ett naturvetenskapligt perspektiv, speciellt om miljö och klimat. Jag har en känsla för stödsystem och att simulera mönster och hur saker påverkar. Som att förstå vad som händer om man har en exponentiell funktion. Jag är också ansvarig för energi- och klimatfrågor i Miljöpartiets partistyrelse.”

Lars Hjälmered, M, Göteborg
Utbildning: Civilingenjör i maskinteknik, Chalmers
Ingenjörserfarenhet: Inköp inom flyg- och rymdindustrin på Volvo aero (nuvarande GKN)
Riksdagsledamot sedan 2006
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Att snabbt sätta mig in i nya områden, att ha en förståelse för vad svensk industri behöver. Som ansvarig för energipolitiken har jag haft stor nytta av att ha baskunskapen på området.”

Jesper Skalberg Karlsson, M, Visby, Gotlands län
Utbildning: Inskriven på Industriell Ekonomi på KTH, har hunnit ta ungefär 90 poäng
Ingenjörserfarenhet: –
Riksdagsledamot sedan 2014
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Problemlösning, att komma fram med kompromisser, sätta sig in i avancerade frågor. Jag har jobbat mycket med kemikaliepolitiken där det varit skönt med teknisk bas att stå på. Även att se samband är något jag upplever ingenjörer som bättre på.”

Annicka Engblom, M, Blekinge län
Utbildning: Gymnasieingenjör maskinteknisk gren
Ingenjörserfarenhet: Nej, bara i mitt examensarbete på ABB Electronics.
Riksdagsledamot sedan 2006
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Att ha grundläggande teknisk förståelse har kommit till användning i min tidigare militära bana, privatliv och som förtroendevald. Jag gör många besök inom industri och innovativa företag och ingenjörsutbildningen ger ett försteg i förståelsen av verksamheten och förutsättningarna. Jag har aldrig ångrat mitt val att utbilda mig till gymnasieingenjör.”

Helena Gellerman, L, Lerum, Västra Götalands län västra
Utbildning: Civilingenjör inom elektroteknik, Chalmers
Ingenjörserfarenhet: Har arbetat på Volvo Personvagnar under 20 år, bland annat med att utveckla datakommunikation i bilarna och leda elutveckling. Jobbar nu sedan drygt 10 år på SAFER på Chalmers med trafiksäkerhet och leder Chalmers del i ett EU-projekt för självkörande bilar.
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Förmågan att analysera större underlag och hur olika beslut påverkar varandra, att förhandla och samarbeta. Jag har t ex drivit på IT i skolan och även utnyttjat chefs- och projektledarerfarenheter och att ha samarbetat med många olika nationaliteter. Den fråga som får mig att söka mig till riksdagen är de eldrivna, självkörande fordonens framtida påverkan på samhället. Tekniken löser vi, men kommer lagstiftningen och samhället att kunna hänga med?”

Björn Söder, SD, Kristianstad, Skåne läns norra och östra
Utbildning: Civilingenjör inom kemiteknik, Lunds tekniska högskola
Ingenjörserfarenhet: Skånemejerier (Utvärdering och utveckling av kontrollprogram), Unilever (Technical management assistant)
Riksdagsledamot sedan 2010, andre vice talman
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Framförallt är den breda kunskapen nyttig, men även hur olika problem skall tacklas. Annars har jag inte arbetat politiskt med de frågor som jag är utbildad inom.”

Mattias Bäckström Johansson, SD, Oskarshamn, Kalmar län
Utbildning: Driftingenjörsprogrammet på Sjöfartshögskolan i Kalmar i energiteknik
Ingenjörserfarenhet: Reaktoroperatör
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Främst att försöka få till en så rationell politik som möjligt som tar sin utgångspunkt i fakta och inte känslor. Det ger mig även möjligheten vad gäller energipolitiken att kunna göra egna bedömningar, än att blint förlita mig på lobbyister.”

Josef Fransson, SD, Skövde, Västra Götalands län Östra
Utbildning: Automatiseringsingenjör, högskoleingenjör, Örebro universitet
Ingenjörserfarenhet: Servicetekniker på Volvo Powertain i Skövde
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Riksdagen behöver fler ingenjörer då många frågeställningar, t.ex. energipolitiken, kräver en viss grundförståelse för fysikens möjligheter och begränsningar. Idag styrs allt för mycket av aktivister. Just energifrågan är en av de frågor som jag arbetar med och som jag brinner mest för.”

Anne Oskarsson, SD, Borgholm, Kalmar län
Utbildning: Civilingenjör, kemi, Lunds universitet
Ingenjörserfarenhet: Har jobbat inom färgindustrin och inom burk/förpackningsindustrin – som Europakoordinator inom Becker Powder-gruppen, och med lacker till purkar på ett danskt företag.
Använt ingenjörserfarenheten i politiken: ”Det är klart att utbildningen ger erfarenhet och kunskap. Jag vet mer om teknik än många andra och det är en fördel. Jag har också läst miljöteknik där jag också bidragit till partiets politik.”

Andra ingenjörer som står högt på partiernas listor:

Gotland: Anna Hrdlicka, plats 2, M, civilingenjör, teknisk licenciat från KTH
Halland: Ellen Österberg, plats 2, L, maskiningenjör
Skåne läns norra och östra: Christer Akej, plats 5, M, civilingenjör
Skåne läns västra: Carl Herbertsson, plats 5, M, civilingenjör
Värmland: Daniel Berghel, plats 3, M, produktionsingenjör
Östergötland: Peter Butros, plats 2, V, energiingenjör
Stockholms stad: Gita Nabavi, plats 2, FI, projektledare
Stockholms län: Mikael Strandman, SD, plats 61, civilingenjör
Västra Götalands län Södra: Tomas Brandberg, plats 61, SD, teknologie doktor

Karin Thorsell