Omvärlden förändras och med det behöver det fackliga arbetet ändras – både för hur man kan engagera sig och för att ge det stöd som behövs i en förändrad omvärld. Nu har Sveriges Ingenjörer gjort en analys och här är de viktigaste trenderna som påverkar förbundet.
Situationsanalysen har tagits fram av Sveriges Ingenjörers demokratiutredning för att ta reda på vilken verklighet det är som förbundet har att verka i framöver. På Ingenjörsfullmäktige som pågår nu presenterades analysen.
I den lyfter man bland annat fram att facket behöver hitta former för att möta medlemmar som jobbar där det inte finns någon lokalförening, för konsulter som behöver stöd men inte har förtroendevalda, att förbundet behöver driva karriärs- och professionsfrågor och att det behövs plattformar om frågor medlemmarna är intresserade av.
Här är de 14 viktigaste trenderna som påverkar Sveriges Ingenjörer:
- Antalet ingenjörer ökar från 186 000 stycken 2015 till 250 000 år 2030, vilket ger bra förutsättningar för Sveriges Ingenjörer att växa.
- Antalet utbildningsprogram för ingenjörer har ökat – till 120 civilingenjörsprogram och 130 högskoleingenjörsprogram, vilket ökar bredden bland ingenjörer och påverkar hur förbundet behöver jobba.
- Tjänstesektorn ökar och industrin minskar. I och med det arbetar fler medlemmar på arbetsplatser utan facklig förening.
- Företag har oftare bara en kärntrupp med fast anställa och har i stället fler konsulter. Det gör att fler ingenjörer står utanför en lokal facklig organisation – men kan behöva en facklig plattform.
- Lojaliteten med arbetsgivaren minskar. I stället är man mer lojal mot sitt specialområde. Om företaget ändrar inriktning får man vidare till annan arbetsgivare.
- Fler ingenjörer jobbar hos utländska arbetsgivare. De utländska arbetsgivarna ansluter sig till svenska arbetsgivarorganisationer, så det är inget problem med kollektivavtal, men värderingarna kan skilja sig.
- Fler ingenjörer har utländsk bakgrund och har andra förväntningar på vad facket kan hjälpa till med.
- Gränsen mellan jobb och fritid luckras upp. Problem med stress, ohälsa och tillgänglighet ökar. Det är svårare att samla medlemmar på arbetsplatsen. Fackligt arbete på arbetstid blir svårare att definiera.
- Det ideella engagemanget förändras inte över tid. Ungefär 50 procent av svenskarna arbetar ideellt regelbundet. Och 10 procent arbetar fackligt.
- Den fackliga anslutningsgraden är oförändrad eller ökande på tjänstemanna-/akademikersidan på cirka 74 procent sedan 2006, till skillnad från LO-förbunden där anslutningen minskar. En förklaring anses vara att tjänstemanna-/akademikerförbunden ger mer individualiserat stöd.
- Bland nyexaminerade finns en upplevelse att färre ser värdet av att bli medlem. Lojaliteten minskar också när medlemmar ser sig som kunder.
- Formerna för engagemang ändras. Människor vill göra skillnad men utan ”bindningstid” – man vill göra korta insatser här och nu. Därför behövs nya former för att engagera sig fackligt.
- Andelen kvinnor ökar bland förtroendevalda i Sveriges Ingenjörer.
- Begreppet ”medlem” luckras upp i samhället och bli otydligare, med olika typer av medlemskap och engagemang. Det gör att medlemmar kan vara osäkra på om de är medlemmar eller inte.
