Om ett år är avsikten att Sveriges Ingenjörers fullmäktige ska ta ställning till ett förslag om hur man ska öka demokratin inom förbundet och öka medlemsengagemanget. Förslagen jobbas fram av demokratiutredningen som kom till årets fullmäktige för att rapportera och hämta in synpunkter.
I dag får alla medlemmar i Sveriges Ingenjörer vara med och rösta fram ledamöter till förbundets Ingenjörsfullmäktige, som beslutar om förbundets inriktning. Men få medlemmar bryr sig om att rösta och det är en av anledningarna till att en demokratiutredning tillsattes 2017.
Syfte och effektmål
Syftet med demokratiutredningen är att ”utveckla medlemsdemokratin, utforska nya möjligheter att styra organisationens verksamhet och beslutsprocesser. Förbättra samspelet mellan demokratiorganisation och kansliorganisation”.
Effektmålen är:
- En organisation med ökat inflytande från och dialog med medlemmarna.
- Engagerade medlemmar och grupperingar som kan och vill påverka.
- Enkelhet och tydlighet genomsyrar förbundet.
- Ökat medlemsengagemang.
- Ökat deltagande i förbundets demokratiska processer.
- Förbättrat ambassadörsindex och NMI.
Utredningen handlar till exempel om hur ledamöter ska utses till fullmäktige och hur medlemmar ska kunna engagera sig i och påverka förbundet på andra sätt.
En fråga som man ser är akut är hur teknologstudenter ska väljas ut till förbundets beslutande organ. Trots att många studenter vill bli medlemmar i förbundet, så har det gått trögare att få dem att engagera sig i teknologrådet.
Men det handlar också om att göra rätt saker för medlemmar som inte har förtroendevalda på sin arbetsplats – hur når man dem och hur driver man frågor som är viktiga för dem?
För att få fram underlag till demokratiutredningen har gruppen det gångna året träffat olika grupper inom förbundet, tagit fram en situationsanalys för att se vilka trender som påverkar förbundet – vilken verklighet ingenjörer verkar i idag (Se trenderna man kommit fram till här) och nu på Ingenjörsfullmäktige har man haft en workshop där ledamöterna fick tänka sig in i fyra olika medlemsprofiler för att sätta sig in i deras perspektiv: Vilka frågor vill de här medlemmarna att förbundet driver? I vilka former vill de engagera sig och hur behöver organisationsstrukturen se ut då?
Och nu börjar man få tillräckligt med underlag för att gå vidare.
– I slutet av januari ska vi ha ett internat med gruppen och vi släpps inte ut förrän det kommer vit rök – inte för att vi har utsett en ny påve, utan att vi har ett par förslag om organisationsstruktur och eventuellt några alternativa modeller, säger Göran Engström som leder demokratiutredningen.
När utredningen kommit fram till förslag på några alternativ så går det ut på remiss till distrikt, föreningar, valkorporationer, branschföreningar och nätverk. Och även på något sätt till medlemmar.
Efter remissrundan går förslaget sedan till förbundsstyrelsen. Målet är att en proposition ska läggas till fullmäktige 2019.
– Men det förslaget ska inte vara någon överraskning för fullmäktige. Det får det inte vara. Det lyfter förbundsstyrelsen också fram, utan vi ska involvera valkorporationer och andra i förväg, säger Göran Engström.
Så vad vore drömläget efter den här processen?
– Att Nöjd medlemsindex ökar och att vi blir mer relevanta i framtiden, svarar Göran Engström.
Läs också
Läs vår tidigare artikel om demokratiutredningen: ”Vill ge ingenjörer nya sätt att påverka”
Och Mikael Goldberg som är en av de andra som sitter i demokratiutredningen lägger till:
– Att skapa förutsättningar som gör att medlemmar vill rekrytera andra att bli medlemmar. Och att fler blir aktivt engagerade.
Karin Thorsell
