Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligt14 trender som påverkar Sveriges Ingenjörer

14 trender som påverkar Sveriges Ingenjörer

Omvärlden förändras och med det behöver det fackliga arbetet ändras – både för hur man kan engagera sig och för att ge det stöd som behövs i en förändrad omvärld. Nu har Sveriges Ingenjörer gjort en analys och här är de viktigaste trenderna som påverkar förbundet.  

Situationsanalysen har tagits fram av Sveriges Ingenjörers demokratiutredning för att ta reda på vilken verklighet det är som förbundet har att verka i framöver. På Ingenjörsfullmäktige som pågår nu presenterades analysen.

I den lyfter man bland annat fram att facket behöver hitta former för att möta medlemmar som jobbar där det inte finns någon lokalförening, för konsulter som behöver stöd men inte har förtroendevalda, att förbundet behöver driva karriärs- och professionsfrågor och att det behövs plattformar om frågor medlemmarna är intresserade av.

Här är de 14 viktigaste trenderna som påverkar Sveriges Ingenjörer:

  1. Antalet ingenjörer ökar från 186 000 stycken 2015 till 250 000 år 2030, vilket ger bra förutsättningar för Sveriges Ingenjörer att växa.
  2. Antalet utbildningsprogram för ingenjörer har ökat – till 120 civilingenjörsprogram och 130 högskoleingenjörsprogram, vilket ökar bredden bland ingenjörer och påverkar hur förbundet behöver jobba.
  3. Tjänstesektorn ökar och industrin minskar. I och med det arbetar fler medlemmar på arbetsplatser utan facklig förening.
  4. Företag har oftare bara en kärntrupp med fast anställa och har i stället fler konsulter. Det gör att fler ingenjörer står utanför en lokal facklig organisation – men kan behöva en facklig plattform.
  5. Lojaliteten med arbetsgivaren minskar. I stället är man mer lojal mot sitt specialområde. Om företaget ändrar inriktning får man vidare till annan arbetsgivare.
  6. Fler ingenjörer jobbar hos utländska arbetsgivare. De utländska arbetsgivarna ansluter sig till svenska arbetsgivarorganisationer, så det är inget problem med kollektivavtal, men värderingarna kan skilja sig.
  7. Fler ingenjörer har utländsk bakgrund och har andra förväntningar på vad facket kan hjälpa till med.
  8. Gränsen mellan jobb och fritid luckras upp. Problem med stress, ohälsa och tillgänglighet ökar. Det är svårare att samla medlemmar på arbetsplatsen. Fackligt arbete på arbetstid blir svårare att definiera.
  9. Det ideella engagemanget förändras inte över tid. Ungefär 50 procent av svenskarna arbetar ideellt regelbundet. Och 10 procent arbetar fackligt.
  10. Den fackliga anslutningsgraden är oförändrad eller ökande på tjänstemanna-/akademikersidan på cirka 74 procent sedan 2006, till skillnad från LO-förbunden där anslutningen minskar. En förklaring anses vara att tjänstemanna-/akademikerförbunden ger mer individualiserat stöd.
  11. Bland nyexaminerade finns en upplevelse att färre ser värdet av att bli medlem. Lojaliteten minskar också när medlemmar ser sig som kunder.
  12. Formerna för engagemang ändras. Människor vill göra skillnad men utan ”bindningstid” – man vill göra korta insatser här och nu. Därför behövs nya former för att engagera sig fackligt.
  13. Andelen kvinnor ökar bland förtroendevalda i Sveriges Ingenjörer.
  14. Begreppet ”medlem” luckras upp i samhället och bli otydligare, med olika typer av medlemskap och engagemang. Det gör att medlemmar kan vara osäkra på om de är medlemmar eller inte.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fackordföranden på Cementa: ”Vill poängtera att det är jättekul att jobba fackligt”

0
När mark- och miljööverdomstolen avvisade dåvarande Cementas ansökan för fortsatt kalkbrytning på Gotland hamnade det fackliga arbetet i hetluften. Idag har det lugnat ner sig, konstaterar Akademikerföreningens ordförande.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet

377 miljoner extra till utbildning av ingenjörer 2024 – ”30-årig trend bruten”

3
Fler utbildningsplatser, mer forskning, mer till kompetensutveckling. Och efter 30 års minskning: mer per student.
Python website

Nu startar antagningen till universitets-kurser i Python för yrkesverksamma

0
Ska gå att läsa parallellt med jobbet. Och den här typen av kurser ökar nu.

Trött efter jobbet? Så kan nya rutiner göra skillnad

2
Tallriksmodellen för hjärnan är en metod som hjälper dig att få energin att räcka även under de tuffaste höstmånaderna. 

Jobbets stora tidstjuv – men kan man tacka nej till möten?

2
Är din arbetstid helt sönderbokad eftersom andra kan lägga in möten i din digitala kalender? Det kan vara dags att börja tacka nej till möten, men det kräver lite fingertoppskänsla.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Varsel på arbetsplatsen? Så funkar det

0
Vad händer när arbetsgivaren lägger ett varsel? Och vad bör jag som anställd tänka på för att undvika de vanligaste misstagen? Chefsjuristen på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.