För den som tycker att det är viktigt med arbetsmarknadsfrågor i EU är det inte helt enkelt att veta hur svenska partier kommer att rösta i de frågorna i EU-parlamentet. Det visar en ny rapport, som ändå ger en bild av var de svenska partierna står.
– I debatten lyfter partierna fram principfrågor och inte sakfrågor och det gör det svårt för väljarna att utläsa hur parlamentarikerna kommer att agera, säger Sigrid Melchior, frilansjournalist baserad i Bryssel, som skrivit rapporten på uppdrag av Arena idé.
Läs rapporten
Här kan du ladda ner rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden – en granskning av de svenska Europaparlamentarikerna 2014–2019”.
Hon menar att alla partier gömmer sig bakom principer, och tar upp ett exempel med Socialdemokraterna och förslaget om föräldraledighetsdirektivet. I början av förhandlingarna föreslogs fyra pappamånader i direktivet.
– Socialdemokraterna säger ofta att minimiregler inte påverkar Sverige för att vi redan lever upp till miniminivåerna. Men om miniminivåerna går längre (som i fallet med fyra pappamånader) – vad tycker man då? Det säger man inte.
För att belysa hur partierna ställer sig mer konkret har Sigrid Melchior gått igenom de arbetsmarknadsfrågor som varit uppe i EU den gångna mandatperioden. Hon har gått igenom vad partierna sagt i valrörelsen och hur de sedan röstat. Och mönstret är ganska tydligt.
- Generellt röstar de röd-grön-rosa (S, V, MP och FI) för ökat skydd för arbetstagare och menar att den svenska modellen inte hotas av det. Trots Vänsterpartiets EU-kritik har man röstat för större befogenheter för EU i arbetsmarknadsfrågor.
- Generellt röstar de borgerliga partierna mot olika regleringar, med hänvisningar bland annat till att man värnar den svenska modellen genom att inte ha minimiregler på EU-nivå. Det här gäller särskilt för M och KD, medan Centern och ännu mer Liberalerna tar olika ställning i olika frågor. Men liksom M och KD säger L och C nej i frågor där man tycker att det påverkar den fria rörligheten negativt.
- Sverigedemokraterna röstar mot minimiregler på arbetsmarknaden men röstar för att stoppa utländsk låglönekonkurrens. EU-kritiken väger nästan alltid tyngst för SD, även om man egentligen i sak håller med om frågan.
Så här har eller säger partierna att de ska rösta i sex tunga arbetsmarknadsfrågor som Europaparlamentet behandlat den här mandatperioden (mer information om varje fråga här nedanför):
Här är ytterligare information om varje del:
1. Det reviderade utstationeringsdirektivet. Direktivet reglerar villkoren för utstationerad arbetskraft – personer som är anställda i ett EU-land men skickas till ett annat land för en begränsad period. I Sverige är den största gruppen polacker i byggbranschen.
Utstationering
Utstationerade betalar skatt och omfattas av socialförsäkringarna i det land de är anställda – inte i det land de är utstationerade till. Omkring 2 miljoner EU-medborgare är utstationerade, och antalet växer snabbt. Men de är klart färre än de ungefär 17 miljoner EU-medborgare som flyttar till ett annat EU-land och lever och jobbar där, och omfattas av reglerna som gäller i det landet.
Enligt det tidigare utstationeringsdirektivet hade utstationerade rätt till minimilönen i det land de jobbar i/är utstationerade till, men med det reviderade direktivet har de rätt till samma löner som i värdlandet.
Europaparlamentet röstade ja till det reviderade utstationeringsdirektivet.
Så röstade de svenska parlamentarikerna:
För revideringen: S, V, MP, FI och SD
Mot revideringen: M, KD, C och L
2. Gränsvärden för cancerframkallande ämnen på arbetsplatsen. Här har parlamentet uppdaterat reglerna i tre omgångar, i och med nya forskningsrön. Det handlar om minimiregler där Sverige i nästan alla fall har strängare gränsvärden.
Så röstade de svenska parlamentarikerna:
För alla tre uppdateringar: Alla partier utom SD och eventuellt FI.
Mot: SD röstade mot den andra uppdateringen och säger att man ska rösta nej till den tredje.
Tvekar: FI har inte bestämt hur man ska rösta i den tredje omröstningen.
3. Föräldraledighetsdirektivet. I januari nådde parlamentet och ministerrådet en kompromiss om det nya Föräldraledighetsdirektivet. Det innebär bland annat en minimiregel att alla föräldrar har rätt till fyra månaders föräldraledighet. Två av månaderna kan inte överföras till den andra föräldern (som pappamånader) och de två månaderna ska också vara ersatta på ”adekvat nivå”.
Frågan kommer upp till omröstning under våren, men så här aviserar de svenska parlamentarikerna att de kommer att rösta:
För: S, MP och L
Mot: M, KD och SD
Tvekar: C lutar mot att rösta mot och V uppger att man troligen lägger ner sin röst för att överenskommelsen inte är tillräckligt progressiv.
4. Arbetsvillkorsdirektivet. Förslaget innebär minimiregler för arbetsvillkor. Bland annat får provanställning vara längst sex månader, med vissa undantag. Avvikelser kan ske genom kollektivavtal, så länge det inte urholkar skyddet för arbetstagaren.
Frågan kommer upp till omröstning under våren, men så här aviserar de svenska parlamentarikerna att de kommer att rösta:
För: S, V, MP och L
Mot: M, KD och SD
Tvekar: C lutar mot att rösta mot. FI har inte någon färdig ståndpunkt.
5. Europeisk arbetsmyndighet. Förslaget är att en Europeisk arbetsmyndighet införs. Myndigheten ska främst stödja medlemsstaterna och samordna gemensamma inspektioner. De svenska fackförbunden hade krävt en garanti för att förordningen inte ska påverka nationella förhandlingar eller kollektivavtal, vilket också kom med i den slutliga texten.
Frågan kommer upp till omröstning under våren, men så här aviserar de svenska parlamentarikerna att de kommer att rösta:
För: S, V, MP
Mot: L, C, M, KD, SD
Vet ej: FI
6. Vägpaketet/Transportuppgörelsen. Vägpaketet berör regler för lastbilschaufförer och parlamentet hade inte röstat om frågan när rapporten färdigställdes. Men nu har man gjort det.
Vägpaketet – parlamentet röstade för
- Lastbilschaufförer som kör i andra EU-länder måste återvända till sitt hemland åtminstone var fjärde vecka.
- Lastbilschaufförer bara får göra cabotagekörningar under tre dagar åt gången.
- Samma regler som gäller för utstationering ska gälla lastbilschaufförer när de kör i ett annat land – de ska få samma ersättning som inhemska förare. Ett undantag är om färden börjar och slutar i hemlandet.
- Nya ”smarta” färdskrivare måste installeras i lastbilar.
Nyhetssajten Europaportalen rapporterar att parlamentet sa ja till de tre delarna i förslagen. Delarna handlar om nya regler för kör- och vilotider för chaufförerna, nya regler för cabotage (när chaufförer kör inrikes transporter i ett annat land) och att reglerna för utstationering delvis ska gälla för chaufförerna. (se mer i faktarutan)
Så röstade de svenska parlamentarikerna:
För: S, V, L, C, M, KD, SD
För kör- och vilotider och cabotageregler, men mot utstationering: MP och FI
Liksom i andra frågor där parlamentet röstat nu i vår är det oklart om de två lagstiftarna, parlamentet och ministerrådet, hinner förhandla fram och godkänna det slutliga regelverket under nuvarande mandatperiod. Då tas frågan upp igen under nästa mandatperiod.
