Tekniklösningar ger företag som satsar på närproducerat en chans att utmana livsmedelsjättarna. Och i framtiden kanske kockarna jobbar sida vid sida med robotar. Food Tech är på frammarsch och ingenjörerna är nyckelspelarna.
Kött, fisk, frukt, grönsaker och andra livsmedel har ofta en lång resa bakom sig innan de landar på våra tallrikar. Både transporter och produktionen av livsmedel har en stor påverkan på klimat och miljö. Det har ökat trycket på nya idéer för att framställa mat.
Spännande lösningar växer fram inom Food Tech – en växande bransch som skapar allt fler jobb för ingenjörer. Men vad ryms egentligen i begreppet Food Tech?
Annika Grälls, projektledare för Mat och måltid på Nobel Science Park i Örebro, har grundat ett heldagsseminarium om Food Tech som i nyligen arrangerades för andra året i rad.
– Den enkla förklaringen av Food Tech är kombinationen av mat och teknik. Vi har sett hur musikbranschen har förändrats totalt genom digitaliseringen. Nu står livsmedelsbranschen inför samma förändring.
Enligt Annika Grälls ligger Sverige långt framme tack vare en hög mognadsgrad och användande av digitala tjänster. Dessutom är intresset för mat stort i Sverige.
Två faktorer som också påskyndar utvecklingen är intresset för hållbarhet och hälsa, två starka globala trender. Köttkonsumtionen minskar, allt fler äter mer vegetariskt och den största förändringen sker i den yngre generationen. Enligt Ungdomsbarometern har andelen vegetarianer ökat från att vara tre procent 2009 till nio procent 2018. Undersökningen bygger på drygt 23 000 intervjuer med ungdomar mellan 15 och 24 år.
Mer om kompetensutveckling
Läs mer om Sveriges Ingenjörers arbete för kompetensutveckling.
– Tekniska lösningar kan bidra till ett mer hållbart samhälle utan uppoffringar och tekniken hjälper oss att göra fler medvetna val. Utvecklingen drivs av start-ups men de stora livsmedelsproducenterna är också med. Food Tech skapar redan nya jobb för ingenjörer och jag tror att vi bara ser början, säger Annika Grälls.
Örebro universitet har tagit en ledande position inom AI och robotik och Amy Loufti, professor i informationsteknologi, driver projekt inom Food Tech.
– Vårt jordbruk är redan automatiserat men nu behöver vi en ny generation robotar som inte utför samma arbetsmoment om och om igen. För att klara detta krävs också artificiell intelligens och det är ett av mina forskningsområden.
Redan i dag finns robotar som vänder hamburgare men i framtiden kanske robotarna kan avlasta kockarna och arbeta sida vid sida. Amy Loufti startar efter sommaren, tillsammans med Alfred Nobel Science Park, ett forskningsprojekt för att undersöka möjligheterna. Tanken är att identifiera vilka vilka moment som man kan automatisera i ett restaurangkök.
– Vi behöver studera hur processen går till när man lagar mat och för det kommer vi använda oss av artificiell intelligens. Syftet med studien är att se vilka moment som en robot, eller snarare automation, kan avlasta kockarna. Det är inte säkert att man ska automatisera de moment som är enklast, det är viktigt att roboten gör rätt saker.
Food Tech är ett spretigt område och därför är behovet av teknisk kompetens också brett. Ingenjörer inriktade på robotik och AI är efterfrågade men också de med bredare kompetens inom datateknik. För livsmedelsproduktion krävs ett omfattande arbete med miljötillstånd och här finns jobb för ingenjörer som är inriktade mot miljö och hållbarhet.
Men Amy Loufti menar att ingenjörerna inte bara behöver vara duktiga på teknik.
– Kompetens som framför allt efterfrågas inom Food Tech är intuition, kreativitet och tvärvetenskaplighet. Det behövs ingenjörer som kan göra kloka bedömningar om algoritmernas slutsatser är rimliga. Kreativitet är det som skiljer en bra ingenjör från en fantastisk ingenjör och inom livsmedelsproduktion måste man förstå hela kedjan från jord till bord.
Karin Virgin
