I dag är 59 procent av Sveriges arbetare och 72 procent av tjänstemännen med i facket. En prognos visar att anslutningsgraden till fackförbunden sjunker på hela arbetsmarknaden. Det här kan bli ett hot mot den svenska modellen.
Den fackliga organisationsgraden har sjunkit i Sverige – från 77 procent 2006 till 67 procent i dag. Det stora raset har skett inom LO-förbunden medan fackförbunden för tjänstemän har förlorat färre medlemmar.
Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, är författare till rapporten Den svenska modellen i fara? som släpptes i maj. Den innehåller statistik och analyser av medlemsutveckling och organisationsgrad för svenska fackförbund sedan år 2000.
Han pekar på flera förklaringar till att organisationsgraden för tjänstemän inte sjunkit till samma låga nivå som för arbetare.
– Avgifter till fack och a-kassa har haft betydelse men det finns fler faktorer. Tjänstemannafacken har lockat många med sina inkomstförsäkringar. LO-förbunden har också krympt i takt med att andelen utlandsfödda har ökat. Bland dem är färre än hälften med i facket.
Antal medlemmar i Sveriges tio största fackförbund
- Unionen 551 500
- Kommunal 500 200
- IF Metall 246 800
- Lärarförbundet 167 300
- Vision 138 500
- Sveriges Ingenjörer 125 000
- Handels 123 300
- Ledarna 94 200
- Vårdförbundet 92 100
- Byggnads 78 700
Avser aktiva medlemmar 31 december 2018 (studenter och pensionärer borträknade)
Sveriges Ingenjörer är i dag det sjätte största fackförbundet i Sverige och hade i december 2018 125 000 aktiva medlemmar (studenter och pensionärer inte medräknade). Det är en ökning med 31 procent sedan 2006. Övriga Sacoförbund har också vuxit rejält. Sveriges största fackförbund är Unionen med 551 500 medlemmar som sedan 2006 har ökat med 24 procent.
De senaste två åren syns dock ett svagt trendbrott för tjänstemannafacken som har börjat tappa i organisationsgrad.
– Om utvecklingen fortsätter i samma takt och riktning som de senaste två åren kommer vi att se dels en lägre facklig organisationsgrad i Sverige, dels en ännu större klyfta mellan fackförbund för arbetare och tjänstemän, säger Anders Kjellberg.
Vad som ligger bakom den sjunkande organisationsgraden bland tjänstemän har Anders Kjellberg inget säkert svar på.
– En förklaring kan vara att högkonjunkturen gör att fler upplever att de kan klara sig själva utan fackets stöd.
I den framtidsprognos som Anders Kjellberg presenterar i rapporten är bara 52 procent av arbetarna och 67 procent av tjänstemännen i Sverige medlem i ett fackförbund 2023. Arbetsgivarorganisationerna tappar däremot inte sina medlemsföretag och det kan rubba styrkebalansen mellan de centrala parterna som förhandlar kollektivavtalen på arbetsmarknaden.
– I kombination med politiska initiativ som slopad avdragsrätt för fackföreningsavgiften, inskränkningar i konflikträtten och uppluckringar av Las riskerar den svenska modellen att hamna i fara, säger Anders Kjellberg.
