Forskare undersöker om ingenjörer kan ersättas med AI och robotar

Hur kommer artificiell intelligens att förändra arbetsmarknaden och hur påverkas arbetsuppgifter och löner för akademiker, bland annat ingenjörer? Frågorna ska en grupp forskare besvara i en stor studie som startar vid årsskiftet.   

Det saknas inte forskning om hur robotar och artificiell intelligens kan förändra arbetsmarknaden i framtiden. Flera forskare har försökt beräkna hur många jobb som riskerar att försvinna inom olika yrken och skattningarna varierar från 10 till 50 procent.

Vid årsskiftet startar en forskargrupp vid Örebro universitet en stor studie om effekterna av AI inom yrken i tjänstesektorn, bland annat ingenjörer, arkitekter, jurister och revisorer. Nationalekonomen Magnus Lodefalk är en av forskarna.

Varför ska ni studera just de här yrkesgrupperna?

– Vi vill borra lite djupare och fokusera på yrken inom det som kallas ”Knowledge intensive business services”, yrken som kräver högskoleutbildning och som sysselsätter många på arbetsmarknaden. Medan robotar redan delvis ersätter anställda i vissa yrken, exempelvis lagerarbetare, tror vi inte att det är lika enkelt inom alla akademiska yrken.

Är akademiker svårare än andra att ersätta med robotar och AI?

– Ja, men vi vet ännu inte så mycket om hur stor eller liten potentialen är. Det här är kunskapsintensiva yrken med komplexa arbetsuppgifter och därför extra intressanta att studera. AI har haft en kraftig utveckling på senare år och kanske är det först nu som tekniken kan börja lösa arbetsuppgifter inom akademiska yrken.

Vilka är huvudfrågorna?

– Vi kommer att studera hur AI påverkar arbetets innehåll, behovet av arbetskraft och lönenivåer. Resultaten ska jämföras mellan olika grupper, exempelvis män och kvinnor, yrkesgrupper och företagstyper. Ger AI exempelvis olika effekter på löner, arbetsuppgifter och behov av arbetskraft i företag som enbart är verksamma i Sverige jämfört med stora exportföretag?

Hur ska studien gå till?

– Vi börjar med en kartläggning av arbetsuppgifter inom olika yrken. Det finns databaser som beskriver detta i detalj men vi ska också studera platsannonser över tid och se hur innehållet har förändrats. Vi kommer också använda enkäter till experter inom olika yrken, både i Sverige och internationellt, för att få ett bättre grepp om hur tekniken har utvecklats och används. Först när vi förstår exakt vilka arbetsuppgifter som ingår i olika yrken kan vi modellera och skatta hur tekniken påverkar jobb, löner och efterfrågan på arbetskraft i framtiden.

Ska akademikerna vara oroliga för att hälften av jobben försvinner?

– Jag tror inte det. Forskning som visar att AI leder till att hälften av jobben försvinner kan ha tittat för ensidigt på vad teknik kan göra. De är inte samma sak som att tekniken kommer att användas. Vi har träffat robotforskare som säger att teknik som redan finns inte används och det finns många förklaringar till det.

Kan man misstänka att ingenjörer påverkas mindre än andra akademiker?

– Sannolikt påverkas ingenjörernas arbete i viss mån av AI och teknikutveckling på samma sätt som för andra akademiker. Men AI skapar också arbetstillfällen för ingenjörer och bistår dem i arbetet. Därför kan det visa sig att det finns skillnader.

När kan vi ta del av forskningsresultaten?

– Projektet startar vid årsskiftet och har finansiering för minst tre år, sannolikt fyra. Det är också möjligt att det blir en förlängning.

Hur kommer resultaten att användas?

– Vi tror att det blir intressant både för individer, företag och beslutsfattare att förstå hur den nya tekniken påverkar efterfrågan på arbetskraft och löner. Beslutsfattare behöver också förstå hur regleringar och den nya tekniken samverkar. Företag behöver planera sin kompetensförsörjning och regeringen och högskolorna behöver ta beslut om framtidens utbildningar.

Hur kan resultaten påverka ingenjörerna?

– Ingenjör är ett reglerat yrke i flera länder. Det kan påverka hur AI används och på så vis även hur ingenjörsyrkets innehåll och ingenjörernas konkurrenskraft utvecklas.

Karin Virgin