Mer resurser till ingenjörsutbildningarna samt en tydlig satsning på kompetensutveckling för att stärka ingenjörernas möjlighet till livslångt lärande. Det är två områden där Sveriges Ingenjörer vill se en förändring i den kommande forskningspropositionen.
I den kommande forskningspropositionen vill Sveriges Ingenjörer se en tydligare koppling mellan högskola och näringsliv.
Ellinor Bjennbacke, Sveriges Ingenjörer
– Tidigare har högskolan legat utanför forskningspropositionen, men vi tycker att det är viktigt att det finns en tydlig röd tråd mellan forskning, utbildning och näringsliv. Därför hoppas vi att den nya propositionen sätter de politiska ramarna så att högre utbildning får större uppmärksamhet och mer resurser, säger Ellinor Bjennbacke, chef för politikutveckling och opinion på Sveriges Ingenjörer.
”Stoppa resursurholkningen”
Hon konstaterar att behovet av kompetensutveckling och livslångt lärande ställer nya krav på högskolans sätt att utbilda. I sitt inspel till forskningspropositionen lägger Sveriges Ingenjörer därför stor tyngd vid att högskolan behöver mer resurser, både för att stärka kvaliteten på ingenjörsutbildningarna och att utveckla koncept för löpande kompetensutveckling.
Tio punkter med högt prio
Hösten 2020 ska regeringen lägga fram en ny forskningsproposition. Inför det arbetet har Sveriges Ingenjörer haft möjlighet att framföra sina synpunkter i ett så kallat inspel till propositionen. Inspelet sammanfattas i tio punkter:
- Resursurholkningen av ingenjörsutbildningarna måste stoppas
- Minska andelen visstidsanställningar inom högskolan
- Nyttogörande av forskningen kräver att samverkan premieras inom högskolan
- Öka det livslånga lärandet med konceptet Study Friday
- Inför ett kompetensutvecklings-avdrag för arbetsgivare som satsar på kompetens
- Effektivisera den statliga forskningsfinansieringen och ta bort kraven på samfinansiering
- Öka lärosätenas flexibilitet och underlätta profilering
- Industriforskningsinstituten behöver ökade resurser
- Mer strategiskt arbete behövs för att skydda immateriella tillgångar
- Behåll lärarundantaget – det har tjänat Sverige väl
– Resursurholkningen av ingenjörsutbildningarna måste stoppas. Antalet kronor per student har sjunkit under många år och för att komma upp till 1990-talets nivåer skulle de behöva höjas med 40 procent. Bra ingenjörsutbildning kostar. Vi anser att kvaliteten måste prioriteras före antalet studenter, säger Ellinor Bjennbacke.
Dessutom vill Sveriges Ingenjörer se en förändring när det gäller osäkra anställningar. Enligt de senaste siffrorna från Universitetskanslerämbetet, UKÄ, är cirka 29 procent av den forskande och undervisande personalen visstidsanställd.
– Dåliga anställningsvillkor skapar otrygghet och riskerar också att påverka kvaliteten i högskolans verksamhet negativt. Lärarna är viktiga för högskolan och vi vill att fler ingenjörer ska vilja bli lärare, poängterar Ellinor Bjennbacke.
Avdrag för kompetensutveckling
När det gäller livslångt lärande tycker Sveriges Ingenjörer att högskolan bör få ett särskilt uppdrag att bedriva utbildning för redan yrkesverksamma. Tillsammans med arbetsgivare och branschorganisationer har de redan påbörjat ett arbete med att hitta sätt att samverka, bland annat genom konceptet Study Friday.
Men det som saknas idag är den politiska styrningen.
– Vi skulle vilja att det infördes ett kompetensutvecklingsavdrag så att företag kan göra skatteavdrag för kompetensutveckling av personalen, på motsvarande sätt som de kan göra för investeringar i anläggningar, berättar Ellinor Bjennbacke.
Regeringen har under hösten tagit emot inspel till den kommande forskningspropositionen från cirka 200 organisationer. Propositionen ska peka ut riktningen för forskningspolitiken under de kommande åren och väntas bli klar under hösten 2020.
3 kommentarer
1. ”Resursurholkningen av ingenjörsutbildningarna måste stoppas. Antalet kronor per student har sjunkit under många år och för att komma upp till 1990-talets nivåer skulle de behöva höjas med 40 procent.”
Vad är det i praktiken som det har dragits ner på? Vad är det som brister för tillfället (tex för lite laborationer, eller för låg lärartäthet)?
2. ”När det gäller livslångt lärande tycker Sveriges Ingenjörer att högskolan bör få ett särskilt uppdrag att bedriva utbildning för redan yrkesverksamma.”
Det låter som en god idé, såvida det utförs, bekostad och belönas på rätt sätt. Ska det bekostas av individerna själva, så de får ta tjänstledigt i 1-2 år utan lön för att vidareutbilda sig? Eller ska företaget där man är anställd bekosta detta? Eller ska man får bidrag av staten?
Dessutom, hur ska de ingenjörer som väljer att vidareutbilda sig belönas? Ska de få högre lön, på samma sätt som tex läkare får högre lön när de avancerar från AT-läkare -> ST-läkare -> Läkare -> Specialistläkare, osv? Och hur ska facket garantera och följa upp denna löneökning pga vidareutbildning vid varje års lönerevision?
Lite svar och synpunkter från Sveriges Ingenjörer angående ovanstående hade uppskattats.
Det hade nog varit vettigare att istället satsa på idéen om färre men bättre högskoleutbildade ingenjörer. Marknaden verkar vara mest intresserad av yrkesutbildningar med mycket praktisk erfarenhet. Något som nog bättre tillgodoses av yrkeshögskolorna.
Håller med. Tittar man på jobbannonserna så verkar det i många fall främst vara praktisk erfarenhet som efterfrågas. Spelar ingen roll om man ”saknar formell utbildning och är självlärd” eller civilingenjör. Samma lön ska de helst ha dessutom – de gör ju samma jobb i praktiken, eller? Varför denna förakt för utbildning kan man fråga sig? Och varför skriker i så fall företagen om fler utbildningsplatser till högskolornas ingenjörsutbildningar?
Vidare, varför ser man aldrig motsvarande jobbannonser för tex jurister eller läkare – självlärda jurister och läkare, varför inte? Då borde det räcka med 25-30 kkr/mån i lön för dem också.