Årets pristagare av Lilla Polhemspriset har utvecklat en radiomottagare för lavinräddningsdrönare som kan underlätta räddningsarbetet där det gått en lavin. En lösning som bokstavligen talat kan rädda liv.
Lavinolyckor kräver närmare 200 människoliv varje år i Europa. Att snabbt kunna lokalisera var de olycksdrabbade befinner sig, är helt avgörande i räddningsarbetet. Richard Hedlund har i sitt examensarbete på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik vid Uppsala universitet arbetat med att utveckla en lösning så att man kan använda drönare för att söka av ett lavindrabbat område. För detta får han nu Lilla Polhemspriset 2020.
– Det betyder väldigt mycket för mig att få det här priset, jag blev jätteglad, men samtidigt väldigt förvånad eftersom jag inte ens visste att jag var nominerad. Det är kul att priset har fått så mycket uppmärksamhet. Det finns en tjusning i att visa hur avancerad teknik kan användas till något konkret, att teknik kan rädda liv, berättar han.
Underlättar räddningsarbetet
Många skidåkare och skoterförare har lavinsändare med sig så att de lättare kan lokaliseras om de hamnar i en lavin. Men det kan ta tid för fjällräddarna att spåra upp signalerna i snömassorna – tid som kan vara direkt livsavgörande.
Genom att montera en radiomottagare på en drönare kan man istället låta den flyga över området och fånga upp signalerna. På så vis kan fjällräddningen snabbt få en indikation på var de ska leta, något som underlättar sökandet, förkortar söktiden och ökar chanserna att rädda liv.
Idén med att utveckla en drönare för sökarbetet var något som dåvarande ÅF Digital Solutions i Uppsala, numera Afry, jobbade med. Richard Hedlunds exjobb blev en del i det arbetet där hans uppdrag var utveckla radiomottagaren som ska monteras på drönaren.
Satte kunskaperna på prov
Som civilingenjörsstudent på inriktningen inbyggda system var exjobbet perfekt.
– Jag fastnade för idén, både för att tillämpningen av tekniken lät spännande, men även för den tekniska utmaningen där jag fick möjlighet att använda mycket av det jag lärt mig under utbildningen, säger han.
Richards examensarbete handlade om att designa och utrusta radiomottagaren med tekniska komponenter, mjukvara och signalbehandling. Arbetet involverade allt från kravanalys av hårdvara, mjukvaruutveckling, digital signalbehandling till trådlös kommunikation.
På radiomottagaren sitter två antenner kopplade till ett kretskort som lyssnar efter rätt frekvenser. De analoga signalerna som fångas upp ska sedan omvandlas till digitala signaler och därefter behandlas av drönarens programvara. Just signalbehandlingsdelen var det mest utmanande i arbetet och det som tog längst tid.
– Det mesta var roligt, jag gillade både programmeringsdelen och arbetet med signalbehandlingen. Men det bästa var arbetet med att få allt att fungera som ett helt system, att få mjukvaran att fungera med all hårdvara i radiomottagaren, berättar han.
Gav självförtroende för framtiden
Idag arbetar Richard Hedlund som Embedded Software Engineer på företaget CrossControl i Bollnäs. Exjobbet resulterade i en första fungerande prototyp som överlämnades till ÅF strax innan han började på sitt nuvarande jobb. Exakt vad som hänt med arbetet vet inte Richard Hedlund, men förhoppningen är att det kan ligga till grund för ett framtida drönarbaserat söksystem.
Lilla Polhemspriset
Är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningarna. Det delades ut för första gången 1990. Prissumman är 50 000 kronor.
– Min del var en del i ett större projekt och jag gillade att få göra något som verkligen kan få betydelse i samhället. Jag lärde mig jättemycket under mitt exjobb, det gav mig ett självförtroende i att det går att lösa även komplexa problem. Dessutom var det roligt att få omvandla allt det jag lärt mig teoretisk i något praktiskt, konkret.
Teknisk kreativitet som räddar liv
Förutom äran vinner Richard Hedlund även en prissumma på 50 000 kronor. I motiveringen skriver Sveriges ingenjörer att ”examensarbetet är ett viktigt och lovande bidrag till framtidens teknologi för snabb lokalisering av lavinoffer” och ”ett väl avvägt examensarbete mellan teori och praktik”.
– Det är ett fint prov på hur ingenjörskunnande och tekniskt kreativitet kan bidra till att rädda människoliv, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer i en kommentar till priset.
Anna Nyström
