Offentlig sektor har dubblat efterfrågan på digital kompetens

Efterfrågan på digital kompetens i kommuner, regioner och myndigheter
Digital intensitet, medelvärde. Källa: Swedish Center for Digital Innovation vid Göteborgs universitet

Kommunernas, regionernas och myndigheternas efterfrågan på digital kompetens fördubblades mellan 2006 och 2019. Men utvecklingen ser olika ut och störst ökning har skett i kommunerna, medan regionernas utveckling har stannat av.

Det är forskare vid Swedish Center for Digital Innovation vid Göteborgs universitet som har gått igenom 1,3 miljoner platsannonser hos Arbetsförmedlingen för åren 2006 till 2019.

Utifrån en EU-definition har de identifierat hur ofta digitalt laddade ord nämns i platsannonserna. Resultatet blir ett värde på digital intensitet och det värdet har fördubblats från 2006 till 2019. Värdet för offentlig sektor är lägre än för privat sektor, men de två närmar sig varandra, om än långsamt.

Ökar i kommuner, avstannat i regioner

Tittar man på utvecklingen uppdelat på kommun, region och myndigheter (se grafen överst) så ser man att kommunerna hade lägst värde av de tre år 2006. Men kommunerna har haft en stadig ökning och 2019 hade de gått om de andra.

Statliga myndigheter har hela tiden legat högt och enligt statistiken för 2020, som snart släpps, så ligger de nu högst igen. Men för regionerna har utvecklingen stannat av och legat på samma nivå sedan 2016.

– För regionerna borde det leda till väldig aktivitet. Man borde fråga HR, vad hände 2016? Tänker de att de redan nått en optimal nivå? säger Johan Magnusson, docent i informatik, som är en av forskarna bakom studien.

Mer digital kärnverksamhet

Men han konstaterar att alla – både i offentlig och privat sektor – behöver bli mer medvetna om betydelsen av att öka den digitala kompetensen.

– Digitaliseringen går mer och mer in i vad vi ska syssla med och in i kärnverksamheten. Man behöver både öka spetskompetensen och lyfta baskunskaperna för alla i organisationen. Över tid får man svårt att nyttja fördelarna med digitaliseringen om man inte har rätt kompetens.

Johan Magnusson tar upp att allmänheten förväntar sig samma nivå på kommunens/ regionens/ myndighetens digitala tjänster som av privata tjänster. Så offentlig sektor behöver fortsätta satsa och hänga med digitalt.

För att öka kompetensen räcker det inte med rekrytering utan det behövs också kompetensutveckling av den personal man redan har – från fritidspedagoger (som är en grupp där digital kompetens oftare efterfrågas i platsannonserna) till it-experter.

Bra att se vad som söks

Hur efterfrågan på digital kompetens förändrats för ingenjörer är inget som studien tittat på. Men alla svar finns i materialet och Johan Magnusson hoppas att någon skapar en öppen digital tjänst för att kunna få svar på den typen av frågor.

Se hela rapporten

Här finns hela rapporten Den Stora Vågen: Digital Kompetens i Offentlig Sektor 2006-2019

– Det vore bra för alla. Arbetsgivare skulle kunna kolla: Hur ligger vi till jämfört med andra? Och enskilda personer skulle kunna se var deras kompetens efterfrågas eller vad ett bolag där man vill jobba efterfrågar. Då får man en signal vad man behöver lära sig.

De råd Johan Magnusson vill ge till alla arbetsgivare är att göra en analys av hur man står sig jämfört med andra, att ha koll på om andra rekryterar digital kompetens, att ha en egen målsättning, att rekrytera och kompetensutveckla både spets- och baskompetens och att öka takten.

– Vi släppte rapporten nyligen så kommuner, regioner och myndigheter har inte hunnit reagera. Men vårt mål är att få upp frågan på bordet, säger Johan Magnusson.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Så  här mycket kostar det att vara sjuk

Så här mycket kostar det att vara sjuk

Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
Fler artiklar