Mariestad bygger förskola där solen står för driften

I Mariestad pågår bygget av en förskola som ska drivas med vätgas. Med hjälp av sol-el, vätgas och bergvärme blir byggnaden i princip självförsörjande på el och värme året runt.

I oktober togs de första spadtagen för Kronoparkens förskola i Mariestad. Här ska 144 barn på åtta avdelningar flytta in när bygget är klart i januari nästa år.

Just nu pågår installationerna av solcellerna som ska förse byggnaden med el året runt. För att lyckas med det kommer överskottselen under sommartid att lagras i form av vätgas.

– Tanken är att förskolan ska bli självförsörjande på el, berättar Harald Bouma, miljösamordnare på det kommunala energibolaget Vänerenergi som framöver ska stå för driften.

Överskottsel blir vätgas

Hela bygget av förskolan har optimerats för att ge så bra förutsättningar för produktion av solel som möjligt. Takets lutning, maximering av ytorna och placeringen av ventilationen till exempel, allt utformas för att ta vara på solens strålar på bästa sätt.

Elen som produceras kan användas direkt i verksamheten, men även lagras i batterier för användning på natten. All överskottsel leds vidare till en teknikbyggnad där den används för att producera vätgas. Därmed kan solelen lagras för att, via bränsleceller, omvandlas till el igen på vintern.

Vidareutbildning kring vätgas

Vätgasförskolan är ett led i Mariestads satsning på klimatarbete och målet om en fossilobereonde fordonsflotta. Kommunen har även byggt en solcellsdriven vätgasstation för laddning av elbilar där Vänerenergi står för drift och underhåll. I arbetet med förskolan kommer den erfarenheten till stor nytta och Harald Bouma blir också en viktig länk mellan kommunen och Vänerenergis arbete med projektet.

För egen del har det inneburit att Harald Bouman fått vidareutbilda sig inom ett flertal områden, bland annat inom Atex och vad man behöver tänka på i explosionsfarliga miljöer, liksom hela systemtänket kring vätgasproduktion.

– Det har varit spännande och mycket utvecklande, berättar han och förklarar att det är roligt att även få damma av de gamla kunskaperna kring bränsleceller, kompression och batterier från ingenjörsutbildningen.

Fler projekt på gång

Att lagra energi i vägas är effektivt, eftersom vätgas har hög energitäthet. Men när man pratar om gas finns det förstås alltid en oro för riskerna. I arbetet har de därför haft nära kontakt med räddningstjänsten, MSB och länsstyrelsen.

– Det är viktigt att vi har bra säkerhetssystem som larmar och stänger ned driften direkt om det är någon parameter som larmar. Vi har ett högt säkerhetstänk och här har vi också bra erfarenheter från tankstationen, förklarar Harald Bouma.

Mariestad har fler vätgasprojekt i sikte. Bland annat undersöker man möjligheterna med att driva tågtrafiken på Kinnekullebanan med vägas istället för diesel och det finns även idéer om att installera solceller på en av kommunens deponier för att kunna producera vätgas.

– Allt detta är väldigt ungt fortfarande, men eftersom det ligger inom vårt nätområde blir vi involverade, säger han.

Bidrar till en bättre värld

Harald Bouma konstaterar att vätgas är ett spännande område där det händer mycket. Det som varit roligast i arbetet är att lära sig ett systemtänk där man inte bara tittar på solceller, utan ser helheten, från produktion till lösningar för att ta hand om den el som produceras på ett smart sätt.

– Vätgas är en av många tekniker som är med och bidrar till ett fossiloberoende. För personlig del är det också värdefullt att känna att jag är med och bidrar till en bättre värld, säger Harald Bouma.

Nyfiken på mer? Se Mariestads film om projektet.

Anna Nyström