Det saknas kunskap om skyddsombudens roll och uppdrag, vilket gör att de riskerar att hamna i kläm mellan olika intressen. Nu lyfter Mats Garsten frågan i en motion till Ingenjörsfullmäktige med förhoppning om att skyddsombuden ska få en tryggare tillvaro.
Mats Garsten har varit fackligt förtroendevald i många år. I närmare 20 år har han haft rollen som skyddsombud och de senaste tio åren har han varit huvudskyddsombud. I en motion till Ingenjörsfullmäktige lyfter han behovet av att facket tar ett större ansvar för att stärka skyddsombuden i sitt uppdrag.
– Jag önskar att fackförbundet vill göra mer för att öka kunskapen och ge skyddsombuden en tydligare ställning i det fackliga arbetet, säger han.
Riskerar att uppfattas som besvärlig
Mats Garsten menar att skyddsombuden har en utsatt position på arbetsplatserna och i många fall saknar stöd för sitt uppdrag från sina fackliga kollegor. Som skyddsombud riskerar man att betraktas som besvärlig och Mats Garsten har själv blivit utsatt för kränkningar, hot och trakasserier när han drivit arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen. Problemen ledde till sist till att han avslutade sin anställning och även arbetet som förtroendevald.
Han ser att det saknas kunskap om skyddsombudens roll och uppdrag, vilket gör att de riskerar att hamna i kläm mellan olika intressen.
– Det är otydligt vem som bestämmer vad. Jag upplever att det finns en osäkerhet i de fackliga rollerna och hur man ska förhålla sig till varandra, förklarar han.
Ska se till att ingen skadas eller dör
Maria Steinberg, jurist och docent i arbetsmiljörätt, har under hela sitt yrkesliv engagerat sig i skyddsombudens roll. Hon känner väl igen problemen som Mats Garsten beskriver.
– O ja, skyddsombuden riskerar ofta att hamna i kläm, inte minst när det gäller arbetstidsfrågor, säger hon.
Maria Steinberg har även skrivit boken Skyddsombudsrätt som har använts av skyddsombud i snart 30 år. Hon konstaterar att skyddsombuden har en särställning jämfört med andra förtroendevalda. Skyddsombuden utses nästan alltid av facket, men de råder under arbetsmiljölagen och har även en starkare rättslig ställning än andra förtroendevalda. De har exempelvis rätt att stoppa arbetet och kan ta ett ärende till domstol om arbetsgivaren inte vidtar de åtgärder som krävs för en säker arbetsmiljö.
– Skyddsombuden utgör en viktig samhällsfunktion. De har en viktig uppgift och det är att se till att de anställda inte skadas eller dör på jobbet, poängterar hon.
Arbetsmiljölagen är inte förhandlingsbar
Här skiljer sig rollen från övriga förtroendevalda där arbetet i större utsträckning handlar om att förhandla med arbetsgivaren, men där arbetsgivaren alltid har sista ordet. Arbetsmiljölagen är inte förhandlingsbar på det sättet.
Genom arbetsmiljölagen har skyddsombudet dessutom en rad rättigheter. Förutom rätt att stoppa arbetet har de rätt att delta i planering av förändringar på arbetsplatsen som har betydelse för arbetsmiljön. De ska bevaka att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen och gällande föreskrifter, AFS, som till exempel föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. De har därför rätt att påkalla en åtgärd från arbetsgivaren om de upptäcker brister, det gäller både den fysiska arbetsmiljö, men även den psykosociala.
– Skyddsombuden ska komma in mycket tidigare och ställa mycket skarpare krav. Om skyddsombudet ser att en förändring kan innebära fara för arbetstagaren så är det skyddsombudets uppgift att påpeka detta, förklarar Maria Steinberg.
Sticker ut i det fackliga arbetet
På så vis sticker skyddsombudet ut från det övriga fackliga arbetet. Och det är inte alls ovanligt att de hamnar i kläm mellan fackets vilja att kompromissa och arbetsmiljölagens mer strikta hållning. Arbetstidsfrågorna är ett sådant konfliktområde där arbetsmiljölagen innehåller regler kring arbetstid, men där facket av tradition hanterar detta mer flexibelt via kollektivavtalen.
– Här kan det hända att fackombuden står mot varandra. Skyddsombuden ser risken för ohälsa och måste se till att arbetsmiljölagen och nämnda föreskrift följs, medan fackklubben kan vara mer villig att förhandla villkoren om de får en rimlig ersättning.
Maria Steinberg tror att många av problemen bottnar i okunskap om arbetsmiljölagen. Hon önskar att fackförbunden satsade mer på att utbilda förtroendevalda i arbetsmiljölagen och skyddsombudens särställning. Mer kunskap och bättre förståelse för skyddsombudens uppdrag skulle dessutom ge helt nya möjligheter att samarbeta och driva arbetsmiljöfrågorna gemensamt.
Skyddsombudens uppdrag allt viktigare
– Dessutom tycker jag att det borde vara självklart att huvudskyddsombuden ingår i styrelsen, det gör att de får en helt annan legitimitet för sitt uppdrag, konstaterar hon.
Samtidigt ser hon en potential i att lyfta arbetsmiljöfrågorna i det fackliga arbetet. Hon konstaterar att arbetsmiljöfrågorna blir allt viktigare i arbetslivet, inte minst för den yngre generationen.
– Lön och villkor är förstås fortfarande viktiga frågor för facket att driva. Men det gränslösa arbetslivet väcker även frågor kring stress, arbetsbelastning och att ha ett meningsfullt arbete. Där kan facket vara mer drivande, säger hon.
Vill att facket tar ansvar
I motionen till Ingenjörsfullmäktige föreslår Mats Garsten en rad förändringar. Det han efterlyser är framför allt ett starkare skydd och stöd för arbetsmiljöombuden från centralt håll. Han vill även att de fackliga rollerna och mandaten i förhållande till varandra tydliggörs så att det blir tydligare hur de ska samarbeta och samverka. Dessutom behövs det rutiner för hur man följer upp arbetsmiljön i själva klubbarbetet.
– Min förhoppning är att det blir mer uppstyrt och att skyddsombuden får en starkare och tryggare tillvaro, säger Mats Garsten.
Anna Nyström
