Vilka är roligast under studierna? Teknologerna. Men vad händer sen? Att ha kul på jobbet gör oss både gladare och mer produktiva. Så om du vill skratta mer: Här är humorexperten Karin Adelskölds tips för att få till det.
När vi hörs har Karin Adelsköld – teknikjournalist, Årets kvinnliga komiker och hedersdoktor vid LTH (för att ”med humor verka i universitetets anda”) – köpt en ny tröja inför ett föredrag. Men det är hål i ärmen och irriterad och med ont om tid har hon åkt tillbaka till affären.
– Men när jag argt visar tröjan säger de ”Det ska vara så”. Tydligen ska man stoppa tummen genom det där hålet. Jag vet inte om jag ska bli trött eller skratta. Har jag blivit så gammal att jag inte ser att det här är en modegrej nu?
Påverkar oss fysiskt och psykosocialt
Livet blir inte alltid som vi tänkt och i glappet mellan hur vi tänkte och hur det faktiskt blev finns en bra källa till humor. Och att kunna skratta åt eländet, i alla fall i efterhand, gör att misstag och missöden inte känns lika jobbiga.
Men humor har fler effekter än så. Fysiskt gör det att kroppen utsöndrar positiva hormoner, blodflödet stimuleras och skelett, hjärta och muskler blir starkare.
Humor är också positivt för våra relationer. När vi skrattar åt samma saker och känner igen oss i det andra tar upp så känner vi mer gemenskap, bekräftar varandra och känner oss tryggare ihop. Det här gör i sin tur att vi presterar bättre, känner mindre stress, blir mer kreativa och bättre på problemlösning.
– Vi borde ta humor mer på allvar, när vi har så mycket att tjäna på det och det är gratis. Man behöver inte hyra in en clown eller en komiker. Med mycket små medel kan man se till att ha roligt och få jättestora effekter, säger Karin Adelsköld.
Ja, det kan vara små detaljer här och där. Har man ett IT-system som krånglar kan man ge det ett kul namn, som Maj-Britt.
– Då kan man säga ”Maj-Britt strular”. Det är en enkel grej som gör det roligare. Även om det fortfarande är jobbigt att ta hand om systemet.
Två förutsättningar
För den som tycker att arbetsplatsen borde bli roligare är hennes råd att säga det.
– Det bästa är att berätta ”Jag har insett att vi alla tjänar på att ha roligt”.
Det finns två förutsättningar för att ha kul ihop. Den ena är tid tillsammans – som gemensamma fikaraster. Den andra är tillåtelse – tydliga besked att det är ok och till och med bra att ha kul på jobbet.
– Är man chef behöver man säga ”Jag vill att ni har roligt. Ni får ha roligt för mig.” Men gör det kravlöst, inte ”Ha lite roligt nu så att vi slipper sjukdagar”.
Lättast om man är tråkig
Humor bygger på tre delar:
1) Igenkänning. Att skämta om saker andra också känner till, har gjort eller är rädda för att göra.
2) Överraskning. Det oväntade är det roliga. Det kan vara något oväntat man säger eller gör. ”Jag har en man och två barn. Men jag önskar att det var tvärt om.”
3) Äkthet. Att skämta om saker du själv tycker är kul.
Att det behövs överraskning gör att den som är tråkigt faktiskt har lättare att vara rolig – för att andra inte väntar sig det – medan en komiker måste ta i från tårna för att uppfattas som rolig.
För att det ska bli en överraskning, tänk på att inte tala om att ”nu ska jag säga ett skämt”.
Skämta på rätt sätt
Men det gäller också att vara medveten om riskerna med humor – att det också kan vara ett starkt redskap för mobbning och utfrysning. Därför finns det flera saker att tänka på. En är att känna av situationen.
– De flesta har en känsla för vad som passar och inte. Om någon har brutit benet och är jätteledsen över det är det inte kul att skämta om benbrott precis när det hänt. Jo, det kan vara jätteroligt men det handlar ju om vad den som brutit benet tycker. Och när i tid.
Andra saker att tänka på är att inte skämta på andras bekostnad och att tänka på att inkludera alla. Dra inte skämt som alla inte förstår eller hänger med på.
– Och exkludera inte kvinnor om ni är en mansdominerad arbetsplats. Det är inte så att kvinnor inte tycker om grabbig humor, utan problemet är om de känner att de inte får vara med. Säg inte ”alla tjejer är så här”.
Fem tips för att få kul på jobbet
Så vad kan man göra konkret?
- Bjud på dig själv.
– Jag kan säga att jag har spionröv – ju äldre jag blir desto plattare och mer sjunker röven, så att jag kan stå tätt invid väggen och tjuvlyssna. Och skrattar ingen tänker jag att det var information.
Ett vanligt sätt att bjuda på sig själv som Karin Adelsköld sett ute på arbetsplatser är att sätta upp en bild på sig själv från högstadiet.
Hon lyfter också fram att det på arbetsplatser där det är en väldigt trygg miljö kan vara ok att skämta med varandra, men hon tycker inte att chefer ska skämta på medarbetarnas bekostnad utan på sin egen.
- Roliga timmen (kvarten). Avsätt en tid under veckan när ni har roligt. Ordna det tillsammans eller turas om. Visa bilder, filmklipp. Klä ut er varje fredagsfika. Att göra tramsiga saker fungerar lika bra som intelligent humor.
– När man vet att man ska skratta kanske man inte gör det. Men ge det 2–3 veckor så lossnar det.
- Skapa rätt förutsättningar. Coop har en ruschkana mellan två våningar. Rädda Barnen har ett bollhav. World Trade Center i Stockholm har ett konferensrum där en stol är lite lägre – så att någon hamnar längre ner. Ha en utklädningslåda, roliga mustascher – fysiska förutsättningar för att ha kul.
- Busa. En arbetsplats satte upp en lapp på kopiatorn att den nu är röststyrd. Sedan stod kollegorna och skrek ”Print, print”. Andra la bubbelplast under en matta. Vill du ha fler tips har Karin Adelsköld en öppen Facebookgrupp, Bus på jobbet, där människor delar med sig av idéer.
- Ha en strategi. Om ni inte redan har en kultur att göra roliga saker regelbundet så behöver ni planera för det. Vad kan ni göra? Vad är roligt i dag och hur kan ni göra mer av det?
– Och när andra tycker du är rolig – tänk efter vad du gjorde så att du kan göra det igen.
Karin Thorsell
Håller du med, behövs humor på jobbet? Hur har ni det med humor där du jobbar? Har du tips som andra kan ta efter? Skriv en kommentar.
1 kommentar
På en arbetsplats med många nationaliteter och där alla ska mötas på engelska, för de flesta inte modersmål: svårt med nyanser och kanske ibland typ av humor? Kan upplevas exkluderande för den som inte riktigt hänger med. Och alla svenska ordspråk blir inte klockrena om man direktöversätter till engelska, säger jag bestämt… Inte heller vissa svenska seder och bruk, eller referenser till typ gamla TV-program, klarar sig utan extra förklaringar ibland.
Försöka se till att man är inkluderande och bjuder på sig själv, precis som artikeln säger!