Så mycket skiljer de lägsta och högsta ingenjörslönerna

Det är bra med stor skillnad mellan de lägsta och högsta lönerna, tycker Sveriges Ingenjörer. För det betyder att det är möjligt att få högre lön. Så hur ser egentligen lönespridningen ut för ingenjörer?

Hur stor lönespridningen är i en grupp beskrivs oftast med ett boxplot-diagram. Det visar spannet som 80 procent av en grupps löner finns inom, 10 procent tjänar mindre eller lika med den 10:e percentilen och 10 procent tjänar mer eller lika med den 90:e percentilen.

Själva boxen innehåller den mittersta hälften av materialet. Spröten på sidorna visar spridningen ner till den 10:e percentilen och upp till den 90:e percentilen. (se definitioner i faktarutan längst ner)

För Sveriges Ingenjörers medlemmar såg lönespridningen ut så här utifrån 2019 års löner, uppdelat på civil- respektive högskoleingenjörer och kvinnor respektive män (månadslön i kronor):

Källa: Sveriges Ingenjörers löneenkät för 2019 och rapporten Rön om lön och kön

Som syns i diagrammet har kvinnliga högskoleingenjörer lägst medellöner och minst lönespridning medan manliga civilingenjörer har högst medellöner och störst lönespridning. (se alla värden i tabellen längre ner)

Det intervall som 80 procent hade löner inom är som följer:

Kvinnliga högskoleingenjörer: 32 500–55 500 kronor. (10 procent tjänade alltså mer än 55 500 kronor. 10 procent tjänade mindre än 32 500 kronor.)

Manliga högskoleingenjörer: 34 000–61 750 kronor.

Kvinnliga civilingenjörer: 35 000–68 500 kronor.

Manliga civilingenjörer: 37 000–78 500 kronor.

De som finns i den nedre delen av boxplotten för respektive grupp är i större utsträckning yngre, nyexaminerade. I den övre delen finns till exempel äldre och chefer, även privat sektor är mer representerad i den övre delen.

Spräng taket i löneboxen

Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius konstaterar att lönespridning är nödvändigt för att det ska finnas en löneutveckling under arbetslivet.

– Löneskillnad är alltid en viktig fråga för oss. Om man satsar på en lång och svår utbildning då är det inte jättelönsamt om det är hoptryckta löner. Lönespridningen kan vara större. Särskilt för högskoleingenjörer är den ganska hoptryckt och den kan öka.

Hon poängterar att det viktiga är att tänja ut lönespridningen uppåt. Inte genom att sänka ingångslönerna.

Hon poängterar också att både den anställda och arbetsgivaren har ett ansvar för löneutvecklingen. Som ingenjör ska man försöka se om sitt hus, söka sig vidare till större utmaningar. Samtidigt behöver arbetsgivaren värdera kompetensen.

– Det vi har bekymmer med är löneboxarna. Många får svar att de ligger i tak i sin box och det är vi kritiska mot. Det är alltid prestationen som ska gälla. Får man höra det här tycker jag att man ska säga att ”då får ni spränga taket i boxen”.

Camilla Frankelius tycker också att det är viktigt att själv värdera sin kompetens. Om man inte får rätt lön får man fundera, ”ska jag stanna eller söka mig till en arbetsgivare där min kompetens värderas högre?”.

Högskoleingenjör är relativt nytt

Att lönespridningen för högskoleingenjörer är relativt hoptryckt kan delvis förklaras av att det är en relativt ny utbildning. Den har bara funnits sedan början av 1990-talet och det gör att högskoleingenjörerna inte i samma utsträckning hunnit få de högsta lönerna.

– Förbundet hoppas att lönespridningen sträcks ut här. Man värdesätter högskoleingenjörer på arbetsmarknaden, så jag hoppas det ökar.

Färre kvinnor är chefer

Även kvinnor är en yngre grupp bland Sveriges Ingenjörers medlemmar vilket också påverkar lönenivåerna. En annan förklaring till att kvinnor har lägre medellöner och mindre lönespridning är att färre kvinnor än män är chefer. Och det gäller särskilt för de högsta chefstjänsterna.

Camilla Frankelius pekar på att särskilt kvinnliga högskoleingenjörer är chefer i mindre utsträckning och uppmanar dem att söka mellanchefsroller. Men hon konstaterar också att Sveriges Ingenjörer visar i rapporten ”Rön om lön och kön” att det är svårare för kvinnor att göra karriär och få högre tjänster.

– Kvinnor ska se till att stärka sin kompetens och söka mer krävande tjänster, men det yttersta ansvaret ligger på arbetsgivarna. Det är jätteviktigt att de lyfter kvinnor, att man går från ord till handling. De säger att de tycker att fler kvinnor ska söka sig till ingenjörsyrket, att kvinnor ska ha samma chanser att få chefstjänster och lika löner, då gäller det att ”walk the talk” och ge möjligheterna.

Här är tabellen med värdena för boxplot-diagrammet högre upp. Lönespridning för Sveriges Ingenjörers medlemmar utifrån 2019 års löner (månadslön i kronor):