Det är bra med stor skillnad mellan de lägsta och högsta lönerna, tycker Sveriges Ingenjörer. För det betyder att det är möjligt att få högre lön. Så hur ser egentligen lönespridningen ut för ingenjörer?
Hur stor lönespridningen är i en grupp beskrivs oftast med ett boxplot-diagram. Det visar spannet som 80 procent av en grupps löner finns inom, 10 procent tjänar mindre eller lika med den 10:e percentilen och 10 procent tjänar mer eller lika med den 90:e percentilen.
Själva boxen innehåller den mittersta hälften av materialet. Spröten på sidorna visar spridningen ner till den 10:e percentilen och upp till den 90:e percentilen. (se definitioner i faktarutan längst ner)
För Sveriges Ingenjörers medlemmar såg lönespridningen ut så här utifrån 2019 års löner, uppdelat på civil- respektive högskoleingenjörer och kvinnor respektive män (månadslön i kronor):
Som syns i diagrammet har kvinnliga högskoleingenjörer lägst medellöner och minst lönespridning medan manliga civilingenjörer har högst medellöner och störst lönespridning. (se alla värden i tabellen längre ner)
Det intervall som 80 procent hade löner inom är som följer:
Kvinnliga högskoleingenjörer: 32 500–55 500 kronor. (10 procent tjänade alltså mer än 55 500 kronor. 10 procent tjänade mindre än 32 500 kronor.)
Manliga högskoleingenjörer: 34 000–61 750 kronor.
Kvinnliga civilingenjörer: 35 000–68 500 kronor.
Manliga civilingenjörer: 37 000–78 500 kronor.
De som finns i den nedre delen av boxplotten för respektive grupp är i större utsträckning yngre, nyexaminerade. I den övre delen finns till exempel äldre och chefer, även privat sektor är mer representerad i den övre delen.
Spräng taket i löneboxen
Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius konstaterar att lönespridning är nödvändigt för att det ska finnas en löneutveckling under arbetslivet.
– Löneskillnad är alltid en viktig fråga för oss. Om man satsar på en lång och svår utbildning då är det inte jättelönsamt om det är hoptryckta löner. Lönespridningen kan vara större. Särskilt för högskoleingenjörer är den ganska hoptryckt och den kan öka.
Hon poängterar att det viktiga är att tänja ut lönespridningen uppåt. Inte genom att sänka ingångslönerna.
Hon poängterar också att både den anställda och arbetsgivaren har ett ansvar för löneutvecklingen. Som ingenjör ska man försöka se om sitt hus, söka sig vidare till större utmaningar. Samtidigt behöver arbetsgivaren värdera kompetensen.
– Det vi har bekymmer med är löneboxarna. Många får svar att de ligger i tak i sin box och det är vi kritiska mot. Det är alltid prestationen som ska gälla. Får man höra det här tycker jag att man ska säga att ”då får ni spränga taket i boxen”.
Camilla Frankelius tycker också att det är viktigt att själv värdera sin kompetens. Om man inte får rätt lön får man fundera, ”ska jag stanna eller söka mig till en arbetsgivare där min kompetens värderas högre?”.
Högskoleingenjör är relativt nytt
Att lönespridningen för högskoleingenjörer är relativt hoptryckt kan delvis förklaras av att det är en relativt ny utbildning. Den har bara funnits sedan början av 1990-talet och det gör att högskoleingenjörerna inte i samma utsträckning hunnit få de högsta lönerna.
– Förbundet hoppas att lönespridningen sträcks ut här. Man värdesätter högskoleingenjörer på arbetsmarknaden, så jag hoppas det ökar.
Färre kvinnor är chefer
Även kvinnor är en yngre grupp bland Sveriges Ingenjörers medlemmar vilket också påverkar lönenivåerna. En annan förklaring till att kvinnor har lägre medellöner och mindre lönespridning är att färre kvinnor än män är chefer. Och det gäller särskilt för de högsta chefstjänsterna.
Statistik från löneenkäten och rapport
Statistiken i den här artikeln är framtagen av Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer. Den finns med i förbundets rapport Rön om lön och kön.
Camilla Frankelius pekar på att särskilt kvinnliga högskoleingenjörer är chefer i mindre utsträckning och uppmanar dem att söka mellanchefsroller. Men hon konstaterar också att Sveriges Ingenjörer visar i rapporten ”Rön om lön och kön” att det är svårare för kvinnor att göra karriär och få högre tjänster.
– Kvinnor ska se till att stärka sin kompetens och söka mer krävande tjänster, men det yttersta ansvaret ligger på arbetsgivarna. Det är jätteviktigt att de lyfter kvinnor, att man går från ord till handling. De säger att de tycker att fler kvinnor ska söka sig till ingenjörsyrket, att kvinnor ska ha samma chanser att få chefstjänster och lika löner, då gäller det att ”walk the talk” och ge möjligheterna.
Här är tabellen med värdena för boxplot-diagrammet högre upp. Lönespridning för Sveriges Ingenjörers medlemmar utifrån 2019 års löner (månadslön i kronor):
| 10:e Percentil | Undre Kvartil | Median | Medel | Övre Kvartil | 90:e Percentil | Skillnad 10:e till 90:e | |
| Högsk.ing kv | 32 500 | 36 000 | 41 400 | 43 206 | 48 000 | 55 500 | 23 000 |
| Högsk.ing män | 34 000 | 38 500 | 44 700 | 46 975 | 52 000 | 61 750 | 27 750 |
| Civ.ing kv | 35 000 | 40 000 | 47 150 | 50 628 | 56 500 | 68 500 | 33 500 |
| Civ.ing män | 37 000 | 43 500 | 52 100 | 56 748 | 63 500 | 78 500 | 41 500 |
Definitioner delar i boxplot-diagram
Medelvärde – summan av de observerade värdena dividerad med antalet observationer.
10:e percentil – 10 % av värdena i en studerad grupp är lägre (eller lika med) den 10:e percentilen.
Undre kvartil – 25 % av värdena i en studerad grupp är lägre (eller lika med) den undre kvartilen. Undre kvartil är detsamma som 25:e percentil.
Median – är det mittersta värdet i ett rangordnat material. Hälften av personerna i en studerad grupp tjänar mindre än medianlönen och den andra hälften tjänar mer. Medianen kan även kallas 50:e percentilen.
Övre kvartil – 75 % av värdena i en studerad grupp är lägre (eller lika med) den övre kvartilen. Övre kvartil är detsamma som 75:e percentil.
90:e percentil – 90 % av värdena i en studerad grupp är lägre (eller lika med) den 90:e percentilen.
Karin Thorsell
Rubriken säger ingenjörslöner men sen visar man nånting helt annat. Tex: en platschef som har ingenjörsutbildning kan väl inte sägas ha en ”ingenjörslön”?? Han/hon har en chefslön vilket på de flesta arbetsplatser är klart högre än ingenjörskollektivet. Detta gör statistiken svår att använda och tyda.
100k/månad som mjukvaruutvecklare i Stockholm. Vart signar jag upp?
//Pierre
Varför redovisar man inte också vad medelåldern är i varje grupp på denna typ av undersökningar. Ifall medelåldern i en kategori är högre så är det ju inte konstigt ifall också medel lönen i den kategorin är detsamma.
Då det var klar fler män som blev ingenjörer förr k tiden så är det ju inte orimligt att gruppen äldre (med hög lön) består av just en majoritet män vilket får siffrorna att bli förskjutna utan att det egentligen finns en förskjutning på de åldrar där könsfördelningen är jämnare.
Vore intressant med svar av redaktionen.
Hej, Du kan läsa mer om det i vår tidigare artikel Så skiljer sig ingenjörers löner mellan kvinnor och män. Där står att: ”Rensar man statistiken från påverkan av antal yrkesverksamma år, andel som jobbar deltid, var i landet man jobbar, civil- eller högskoleingenjör, utbildningsinriktning, sektor och befattning återstår 4,1 procent i oförklarad löneskillnad”. /Karin Thorsell, redaktionen
Borde de inte vara just den statistiken man redovisar isådanafall? Att hela tiden redovisa statistik som i artikeln ovan (och låt oss vara ärliga de är 95% av alla artiklar som gör just det) ger ju en skev bild av verkligheten. Som en tidning för ingenjörer borde man vara mer intresserad av fakta än att försöka framhäva en politisk idé.
Det här är en pusselbit i hur lönerna för medlemmar i Sveriges Ingenjörer ser ut, även om det inte tar hänsyn till alla parametrar. Vårt jobb är att ge en så bra bild som möjligt. Vi lyfter fram fakta och hur Sveriges Ingenjörer ser på det. /Karin Thorsell, redaktionen
Är denna statistik baserad på total lön (inklusive förmåner och bonus) eller fast månadslön?
Så här svarar statistikern Anna Ihrfors Wikström: Det är total lön som visas. Den består av fast lön, rörlig lön (bonus, provision, resultatlön) samt förmåner (typ lunch, bil).
Lönekompensation som ges då rätten till särskild övertidsersättning är bortförhandlad ska ingå, däremot inte särskild övertidsersättning, ob-tillägg och skiftersättning.
I den fasta lönen kan även andra fasta tillägg ingå, t.ex. chefstillägg.
I Saco Lönesök kan man fylla i om man har rätt till särskild övertidsersättning eller ej. /Karin Thorsell, redaktionen
Har för mig enkäten var maxad på 100k/månad? (En inte helt ovanlig lön för mjukvaruutvecklare i Sthlm.) Men det påverkar ju bara medelvärdet, inte de övriga.
Varför inkluderar man folk som är chefer i ingenjörernas löner?
För att de är ingenjörer.
Man är nog nyfiken på lönen som ingenjör, som yrket, och som utbildningen. Så det är inget fel på innehållet även om man kan vara riktigt petig och grinig och anse att rubriken borde heta något i stil med:
”Så mycket skiljer de lägsta och högsta lönerna för ingenjörsutbildade”
Det beror på att många ingenjörer är chefer. Eftersom medlemmarna i Sveriges Ingenjörer anger i löneenkäten om de är chefer eller inte går det givetvis även att ta fram uppdelad lönestatistik: för alla utom chefer, för enbart chefer eller som här för samtliga. /Redaktionen