Andelen utländska doktorander har ökat rejält i Sverige. På KTH är den 60 procent. ”60–40 kan vara en ganska bra balans”, tycker KTH:s rektor Sigbritt Karlsson. Men hon hoppas och tror att det ska bli fler svenska doktorander.
På KTH pratar man inte om svenska och utländska doktorander, utan om nationella och internationella. Till de internationella räknas personer som kommit till Sverige antingen inför sin masterutbildning eller direkt till doktorandstudierna.
KTH:s rektor Sigbritt Karlsson konstaterar att forskarmiljöer generellt blivit mer internationella.
– Det samlas människor från hela världen och det är positivt för det gör att man får många aspekter, erfarenheter och perspektiv beroende på att man har olika utgångspunkter.
Könsfördelningen har också blivit jämnare vilket ger en bredare överblick och bättre helhetssyn inom forskningen – särskilt för ett tekniskt universitet, menar Sigbritt Karlsson. 2007 var 24 procent av de nyantagna doktoranderna på KTH kvinnor. 2021 hade det stigit till 35 procent.
– Det är viktigt att vi ger goda förutsättningar – för kvinnor och män, men särskilt för kvinnor – så att vi inte tappar dem till andra yrken. Som student ska man få möta både kvinnor och män som lärare och forskare. Det är väldigt betydelsefullt.
Hälften från europeiska länder
SCB:s definition utländska doktorander
Med utländska doktorander avses:
- doktorander i svensk forskarutbildning som har angivit studier som grund för bosättning hos Migrationsverket och där beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades,
- utrikes födda doktorander som invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades och
- övriga doktorander med ofullständiga personnummer i högskolornas studiedokumentations-system.
I Sverige har andelen utländska doktorander ökat totalt sett enligt Statistiska Centralbyråns statistik. Från 27,1 till 36,0 procent från läsåret 2010/2011 till 2019/2020. (se SCB:s definition av utländska doktorander i faktarutan)
På KTH är nivån alltså högre och där har ökningen skett successivt, men snabbare de senaste 15 åren.
– När vi annonserar doktorandtjänster får vi jättemånga sökande och en majoritet är internationella, säger Sigbritt Karlsson.
Ungefär hälften av de internationella doktoranderna är från europeiska länder – framför allt Tyskland och Spanien. Utanför Europa är Kina det vanligaste ursprungslandet. Men många kommer också från Iran, Indien och Brasilien.
Tror att fördelningen består
Sigbritt Karlsson ser inga trendbrott och tror att KTH kommer att ha 40 procent nationella och 60 procent internationella doktorander också framöver. Hon tycker att det kan vara en ganska bra balans som ger en livaktig forskarmiljö.
Men ett problem för Sverige är att en majoritet av de internationella doktoranderna flyttar härifrån när de är klara.
– De kan få så goda villkor och det gör att vi tappar kompetens i Sverige. En annan risk kan vara att det i nästa generation lärare på universiteten kanske inte finns så många nationella. Det behöver inte vara något problem, men det vore synd.
Sedan i juli 2021 gäller nya migrationslagar som gör att doktorer inte får permanenta uppehållstillstånd direkt. Det kan leda till färre internationella sökande. Men Sigbritt Karlsson hoppas att många fortsätter att söka sig till KTH för att utbildningen är bra. Och hon konstaterar att andra länder som liknar Sverige har samma krav för uppehållstillstånd.
Vill visa att forskning är kul
Den främsta anledningen till att svenska studenter inte söker sig till forskarutbildning tros vara att man inte får så mycket högre lön och mer kvalificerade arbetsuppgifter för att man har en doktorsexamen.
– Vissa arbetsgivare säger att ”Vi anställer doktorer för att jobba som civilingenjörer” och då tycker studenterna inte att det är mödan värt.
Det här har KTH diskussioner med sina partnerföretag om. Hur det kan ändras så att det ska finnas en bra arbetsmarknad även för forskarutbildade.
KTH jobbar också för att studenterna genom hela utbildningen ska exponeras för forskning och träffa olika typer av forskare.
– Vi vill få dem att upptäcka att det är roligt och kreativt att ägna sig åt forskning. Att man får bidra till att världen blir bättre. Särskilt vad gäller hållbar utveckling.
Trots att attityder är svåra att ändra hoppas och tror Sigbritt Karlsson att det ska gå.
– Vårt arbete kommer ge utdelning, det är jag förvissad om.
Annan syn på handledare
KTH har introduktion för internationella doktorander så att de vet vad svensk arbetsrättslagstiftning innebär – vilka rättigheter man har och inte har som doktorand.
Engelska är arbetsspråket på KTH, men man uppmuntrar och vill att alla lär sig svenska, för att komma in i samhället mer.
Den vanligaste kulturella skillnaden är att doktorander från vissa länder har en hierarkisk syn på handledare – att de tycker att en professor är någon som står högt över dem själva.
– Det kan man ju tycka är trevligt, men det kan försvåra när vi på KTH har en kultur som bygger på delaktighet och att vi arbetar tillsammans.
Enstaka personer är också ovana vid att en kvinna kan vara professor och kanske inte vill ta i hand.
– Vi har inte kulturkurser men det är viktigt att hantera och balansera. Vi tvingar givetvis inte folk att ta i hand. Vi har en inställning att man också får respektera att i vissa delar av världen hälsar man på ett annat sätt.
Karin Thorsell
Det finns sedan gammalt en inställning i svenskt arbetsliv som inte premierar doktorsexamen. Man ska komma ihåg att mycket ingenjörsjobb i Sverige genom tiderna har utförts av duktiga och ambitiösa gymnasieingenjörer (numera ungefär högskoleingenjörer), dvs långt från doktorsexamen. Och i Sverige finns inte samma respekt för högre utbildningar som i t.ex. Tyskland. Men för att komma upp ett snäpp i olika verksamheter så måste det också finnas personer med högre examina. Men de flesta arbetsgivare vill inte betala lön som kan kompensera för den tid det tar att få doktorsexamen. Gärna välutbildad personal, men det får helst inte kosta något extra.