Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Ändå leder de inte till förändring. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Enligt högskoleförordningen ska alla studenter som deltar i en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på den. Men ett problem med de centrala kursvärderingarna är att svarsfrekvensen ofta är låg.

Viktor Larsson, ansvarig för utbildningsfrågor vid studentkåren vid Linköpings tekniska högskola.

– Det varierar mellan olika kurser men ofta ligger de på omkring 30 procent, säger Viktor Larsson som arbetar med utbildningsfrågor i studentkåren på LiTH, Linköpings tekniska högskola.

LiTH har i över tio år valt att satsa mer på kursvärderingar än andra lärosäten. Förutom den centrala kursvärderingen – en enkät som alla studenter uppmanas att besvara efter avslutad kurs – genomförs också utvärderingar på klassnivå. Två klassrepresentanter samlar klassen efter varje kurs och diskuterar utifrån en mall både vad som inte har fungerat och ger positiv återkoppling på vad som har varit bra.

–  Det är inte ovanligt att vi lyckas samla nästan hela klassen och synpunkterna som kommer fram är ofta väldigt konkreta, säger Andreas Disman, klassansvarig för årskurs 5 på civilingenjörsprogrammet elektronikdesign på campus Norrköping vid Linköpings tekniska högskola.

Problemen som studenterna tar upp kan handla om pedagogiska brister på föreläsningar, otydlighet som gör att studenterna måste gissa vad de ska göra, hur uppgifter ska lösas och vad som är syftet. Ibland leder schemaläggning med parallella kurser till en orimligt hög arbetsbelastning. Det händer också att innehållet i kursen håller en låg nivå.

Dåliga kurser förblir dåliga

De klassansvariga sammanställer studenternas feedback på kursen i en rapport som skickas till kursansvarig. Sedan bokas ett möte då också studienämndsordförande (en student som är vald av sektionen) deltar.

Johan Landqvist, Linköpings tekniska högskola

– De flesta kursansvariga tar till sig synpunkterna och vill verkligen förbättra sina kurser. Men tyvärr inte alla. Det gör att en del dåliga kurser förblir dåliga kurser, säger Johan Landqvist, student och klassansvarig för årskurs 4 på civilingenjörsprogrammet elektronikdesign.

Bland kursansvariga som inte tar till sig studenternas feedback ser Johan Landqvist två typer.

– Den ena är de som bara kommer till våra möten för att de måste och är inte intresserade av att höra studenternas synpunkter. Den andra typen är de som blir defensiva när de får kritik och då blir det omöjligt att få en bra diskussion.

Studenternas synpunkter, den kursansvariges kommentarer och gemensamma förslag till åtgärder, om sådana finns, sammanfattas i en rapport som skickas till flera nyckelpersoner på fakulteten, bland annat studierektor, utbildningsansvarig och ordförande i programplaneringsgruppen.

Men vad händer sedan?

– Eftersom vi har tillgång till tidigare utvärderingar kan vi tyvärr se att samma kritik på kursen ibland framförs år efter år utan åtgärd. Vi upplever att det saknas en ordentlig uppföljning av kursvärderingarna, säger Johan Landqvist.

Det går att byta examinator

Johan Ölvander, dekan vid tekniska fakulteten på Linköpings universitet, säger att de två parallella systemen med kursvärderingar är kompletterande och att de överlag fungerar bra. Men han medger att det finns saker som kan förbättras.

Johan Ölvander, dekan vid tekniska fakulteten, Linköpings universitet.

– Våra instruktioner till kursansvariga är att informera studenterna vid kursstarten vilka synpunkter som kom fram vid den senaste kursvärderingen, och vilka förändringar som har skett. Det sker kanske inte alltid och det måste vi bli bättre att påminna om. Det är viktig feedback till studenterna som visar att deras utvärderingar leder till förändring.

Om en kursvärdering år efter år pekar på pedagogiska brister hos kursansvariga och lärare kallar studierektorn berörda till ett samtal.

– Min erfarenhet är att de flesta tar till sig av ett sådant samtal. Universitetet har ett pedagogiskt centra som ordnar kurser i pedagogik och jag har sett flera exempel på att det har lett till förändring, säger Johan Ölvander.

Att ta det drastiska beslutet att byta ut en kursansvarig eller lärare som av något skäl inte fungerar är ibland en nödvändig åtgärd.

– Fakulteten köper kurserna av institutionerna och om vi ser i upprepade kursvärderingar att en examinator, av något skäl, inte fungerar meddelar vi institutionen att vi vill byta. Och det här händer då och då, säger Johan Ölvander.

– En del examinatorer och lärare kanske inte fungerar alls i de tidiga årskurserna men är väldigt uppskattade av studenterna i slutet av utbildningen. Det kan vara en anledning till att byta.

Svarsfrekvensen är låg

Att försöka höja svarsfrekvensen i de centrala kursvärderingarna är också viktigt. I enkäten finns utrymme för fritextsvar och det är ett bra komplement till frågorna som besvaras med betygsskala menar Johan Ölvander.

– Jag kan förstå att studenterna inte prioriterar att lägga tid på att utvärdera en kurs som redan är klar. Även om de inte själva får direkt nytta av förbättringarna så blir effekten av att alla känner ett gemensamt ansvar för utbildningarna att kvaliteten höjs.

Att utbildningen med tiden blir bättre gynnar både nuvarande och framtida studenter menar han, eftersom det stärker universitetets varumärke.

Viktor Larsson på studentkåren tror att det också finns en annan anledning till att svarsfrekvensen på de centrala kursvärderingarna är låg.

– Studenterna slutar svara när de inte ser att det blir en förändring. Många känner att deras åsikter försvinner i ett svart hål.