Kvinnor inom it tjänar mer än män

Högre lön för kvinnor inom it
Illustration: Getty images

Tre år efter civilingenjörsutbildningen i elektronik, datateknik och automation har kvinnorna högre lön än männen från samma utbildning. Men för arbetskraftsinvandrare inom it är lönerna lägre än snittet för branschen. 

Det är rappporten ”Flöden av digital spetskompetens”, framtagen av Universitetskanslersämbetet, UKÄ, och Tillväxtverket, som tar upp löneläget både uppdelat på kvinnor och män och för arbetskraftsinvandrare jämfört med snittet i branschen.

Erik Dahl, utredare på UKÄ, konstaterar att kvinnor är underrepresenterade i it-branschen. 2020 var 22 procent av dem som började på en civilingenjörsutbildning inom elektronik, datateknik och automation kvinnor.

– Om man ska förbättra kompetensförsörjningen så är det definitivt en viktig del att se till att rekrytera och behålla kvinnor i it-branschen, säger han.

Kvinnorna på den här utbildningen tar ut examen i klart högre utsträckning än männen. Tre år efter utbildningens tid hade 61 procent av kvinnorna tagit examen från den påbörjade utbildningen eller en annan it-utbildning på högskolan, jämfört med 45 procent av männen.

Däremot jobbar bara 61 procent av kvinnorna i it-branschen tre år efter utbildningen, jämfört med 71 procent av männen.

Högre löner för kvinnor

I rapporten redovisas medellöner för kvinnor respektive män tre år efter studietiden, uttryckt i 2020 års priser. Medellönen inkluderar alla som gått utbildningen och som jobbar, oavsett inom vilket yrke, inom it eller inte och om de har tagit examen eller inte.

För de kvinnor som läst civilingenjörsutbildningen inom elektronik, datateknik och automation är medellönen 5,2 procent högre än för männen. Med en årslön på 454 600 kronor för kvinnorna, jämfört med 432 000 kronor för männen.

Sveriges Ingenjörers samhällspolitiska chef Johan Kreicbergs pekar på att siffrorna är hämtade från SCB och utgår från vilken utbildning personerna gått, vilket gör statistiken tillförlitlig.

– Det här är en jättepositiv signal. Vi försöker ju få fler kvinnor att bli ingenjörer, men när de blir det så får de mindre betalt, men här är det inte så. Det kan bero på att företagen strävar efter en jämnare könsfördelning och att det finns färre kvinnor inom it, och det driver upp lönerna.

Läs också Halv it-utbildning räcker för att få jobb

Lägre löner för arbetskraftsinvandrare

Arbetskraftsinvandring inom it

Under 2019 beviljades nästan 13 000 arbetstillstånd för att arbeta inom ett it-yrke i Sverige (ca 7 000 förstagångstillstånd och 6 000 förlängning av tidigare tillstånd).

Enligt rapporten jobbade 518 000 personer inom it-branschen i Sverige det året.

I rapporten redovisas också snittlönen för arbetskraftsinvandrare inom it jämfört med snittlönen i it-branschen. Här är det en sammanslagning för alla i branschen och ingenjörer är inte redovisade för sig.

Där ser man att lönerna totalt sett är 7,3 procent lägre för arbetskraftsinvandrare än för genomsnittet i branschen. Störst skillnad är det för mjukvaru- och systemutvecklare (som är den största gruppen), där lönerna är 18,3 procent lägre än snittet.

Men för systemanalytiker och it-arkitekter är lönerna i stället 2,4 procent högre för arbetskraftsinvandrare än för snittet.

Medellön 2019 omräknat till 2020 års priser:

Yrke Samtliga som beviljats arbetstillstånd inom it-yrken 2019 Samtliga som arbetar inom IT 2019 Skillnad för person med arbetstillstånd jämfört med samtliga
Mjukvaru- och systemutvecklare
m.fl.
422 400 517 000 -18,3%
Systemanalytiker och it-arkitekter m.fl. 579 800 566 400 +2,4%
Övriga it-specialister 542 600 570 400 -4,5%
Samtliga it-yrken 478 300 516 000 -7,3%

Johan Kreicbergs på Sveriges Ingenjörer pekar på att den här statistiken är lite osäker eftersom det finns ganska få personer inom vissa yrkesgrupper och att det finns svårigheter med att definiera vilken yrkesgrupp som de anställda tillhör.

Så att it-arkitekter och systemanalytiker som arbetskraftsinvandrat har högre löner än andra är osäkert, menar han.

– Men om vi bortser från yrkesindelningen är det tydligt att genomsnittslönerna för arbetskraftsinvandrare är lägre. Och vår åsikt är att svenska regelverk ska gälla på svensk arbetsmarknad och att alla ska få samma lön för samma jobb. Vi hoppas att de som är arbetskraftsinvandrare vill ta kontakt med oss och bli medlemmar. Så att de kan få det de har rätt till, både vad gäller lön och andra villkor.

8 kommentarer

  • Torbjörn

    Man jämför lite äpplen och apelsiner här.

    En större andel av kvinnorna har examen, så det är förväntat att de som grupp ska ha högre lön. Förhoppningsvis finns det fler delar att titta på.

    Vad gäller arbetskraftsinvandring så är det nog så krasst att kodknackare i högre utsträckning är arbetskraftsinvandrare från låglöneländer, som kommer till Sverige för att tjäna relativt bra pengar i positioner i de lägre kraven, medan de som klassas som analytiker och arkitekter i större utsträckning är internationella experter i toppen av sitt område.

    Det här är såklart ännu mer skevt om man tittar bara på hudfärg och/eller kön, men tittar vi på exempelvis Indien (för att ta en nation som är långt framme i att exportera IT-arbetskraft som är billig och kompetent) så lär inte Sverige locka de absolut bästa. Löneläget är lågt jämfört med andra västländer, även om arbetsförhållandena är bra, så för den som vill tjäna mycket pengar snabbt och sedan åka hem så finns det bättre länder. Länder som även lockar de hungrigaste av våra ”inhemska produkter”.

    22 juni 2022
  • Marcus Rosander

    Så ”lika lön för lika arbete” är något som min egen fackförening övergivit? Och det där med individuell lönesättning utifrån kompetens och duglighet är förlegat? Tydligen ”jättepositivt” med statistiskt konstaterad löneskillnad mellan könen enligt vår samhällspolitiska chef. Är Johan medlem i SI eller var det FI? Dags för Johan att byta jobb i vilket fall…

    22 juni 2022
  • Förundrad

    ”– Det här är en jättepositiv signal. Vi försöker ju få fler kvinnor att bli ingenjörer, men när de blir det så får de mindre betalt, men här är det inte så.”
    Varför tycker Sveriges ingenjörer det är bättre att kvinnor har bättre lön än män? Är det för att män som grupp är sämre än kvinnor eller är det bara att vi inte gillar män?

    20 juni 2022
    • Rickard

      Det förklaras ju direkt i meningen efter, i strävan efter bättre könsfördelning på arbetsplatsen så vill företag ta in fler kvinnor men eftersom det är mycket färre kvinnor på marknaden så har de möjlighet att förhandla upp lönen äntligen.

      22 juni 2022
      • Förundrad

        Så för att ha ”jämställdhet” på ett företag ska vi alltså övergå till att kvinnor generellt har bättre lön än män? Låter ju jämställt…

        22 juni 2022
      • Fred

        En annan indikation på varför det kan vara fullt rimligt att det är så här kan vara siffrorna på hur många som tar examen av de som söker in, dvs betydligt högre för kvinnorna. Eftersom E/D är icke-traditionella val och kvinnor är i minoritet på utbildningarna tror jag en rimlig hypotes är att de kvinnor som trots allt väljer E/D i genomsnitt är något mer motiverade och ambitiösa än männen på samma utbildningar. En personlig erfarenhet är väl också att kvinnor i lite större omfattning verkar sikta på ledande roller som kanske ger lite extra i lönekuvertet. Men borde kunna se på lönespridningen om det ligger något i sådana spekulationer (dvs den borde vara högre för männen).

        22 juni 2022
        • Förundrad

          Som tankeexperiment så skulle man kunna vända på detta och se vad folk hade tyckt om man fört samma resonemang att män har högre lön för att de är mer drivna och motiverade. Måntro vad vi hade tyckt om detta?

          23 juni 2022
    • Klas

      När jag pluggade på E för 30 år sen var ju tjejerna som grupp klart ”bättre” än gruppen killar. så att kvinnors lön är högre är ju inte så konstigt.

      22 juni 2022

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Så mycket skiljer sig ingenjörers löner

Så mycket skiljer sig ingenjörers löner

Hur mycket skiljer lönen mellan ingenjörer som är chefer och de som inte är det? Mellan storstäder och övriga landet, privat och offentlig sektor och mellan civil- och högskoleingenjörer? Det får du svar på här. 
Fler artiklar