Hel eller halv ingenjörsutbildning inom it spelar ingen roll för chansen att få jobb. Det visar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet och Tillväxtverket.
Rapporten ”Flöden av digital spetskompetens” är en del av ett regeringsuppdrag som UKÄ och Tillväxtverket har, med syftet att analysera och komma med förslag på hur tillgången på digital spetskompetens kan öka.
Utifrån 69 olika it-utbildningar – från Yrkeshögskolan till forskarutbildning – har man tittat extra på fem grupper, varav en är civilingenjörer med inriktning elektronik, datateknik och automation.
87 procent jobbar i it-branschen
Tittar man på dem som började studera den här civilingenjörsinriktningen mellan 2009 och 2014 så ser man att av dem som tagit examen var det 87 procent som jobbade i it-branschen tre år efter utbildningen. Av dem som inte tagit examen jobbade 61 procent i it-branschen.
Men om man i gruppen som inte tagit examen bara tog med dem som klarat minst halva utbildningen (1 050 personer) så ökade andelen som jobbade i it-branschen radikalt. Till 85 procent. Alltså marginellt färre än av dem som tagit ut examen.
Andel som arbetar inom ett IT-yrke 3 år efter normal studietid. Personer utan känd sysselsättning eller yrke är exkluderade*:
Ungefär lika stor andel tog examen som för andra inriktningar
Av civilingenjörer med inriktning elektronik, datateknik och automation som började utbildningen mellan 2009 och 2014 var det 35 procent som tagit examen tre år efter ordinarie studietid. Dessutom hade nästan 13 procent tagit examen från en annan it-utbildning på högskolan.
Det gör att ungefär 48 procent tog ut en examen, vilket inte sticker ut jättemycket från civilingenjörsutbildningar totalt sett, där mellan 51 och 53 procent tog ut examen under den här perioden (även för dem inkluderas de som tagit en annan ingenjörsexamen).
(* Se förklaring längst ner till att det skiljer en procententenhet mellan staplarna för Avsedd examen)
Erik Dahl, utredare på UKÄ, säger att den höga andelen som jobbar i it-branschen trots att de inte tagit examen kan bero på att företag och andra tycker att utbildningen är så bra att två och ett halvt år eller mer räcker.
– Det tyder ju i alla fall på att det finns ett stort kompetensbehov, säger han.
Fördel med examen
Det framgår inte av rapporten hur lönerna skiljer sig för dem som börjar jobba innan de är klara med utbildningen, konstaterar Sveriges Ingenjörers samhällspolitiske chef Johan Kreicbergs.
– Vi vet inte om lönerna är lägre eller högre. Det skulle vara intressant att se.
Generellt är Sveriges Ingenjörers rekommendation att gå hela utbildningen och ta ut examen.
– Det finns alltid en risk att bli uppsagd. Nu senast hade vi uppsägningar på Klarna. Då kan det vara en fördel att ha tagit examen. Och när man ska byta jobb tidigt i karriären så är en examen ett objektivt bevis på vad man kan.
Samtidigt tycker Johan Kreicbergs inte att man ska överdriva betydelsen av att ta examen.
– Blir man erbjuden sitt drömjobb måste man självklart överväga det. Och dörren tillbaka till högskolan är inte stängd. Men det är en viss trygghet att ha fått examen.
Karin Thorsell
* Staplarna för Avsedd examen
* Att staplarna för dem som tagit Avsedd examen skiljer sig åt beror på att det finns studenter som tagit examen trots att de inte har läst mer än 50 procent av utbildningen. Det kan bero på att de fått många poäng tillgodoräknade från en annan utbildning eller från studier utomlands.
2 kommentarer
I think the only conclusion one can get from the article is that if you study about half of the degree, you may find a job. It mentions that it is in the IT-industry, but the definition of IT-industry may be vague (e.g., is Klarna part of the IT-industry, Banking, or both?)
Without a definition of IT-industry, almost anything that requires a degree could be considered part of the IT-industry. It would be interesting to see how much is the actual percentage of available jobs that are considered IT-industry and how much are the remaining sectors that cannot be considered IT-related jobs.
”utbildningen är så bra att två och ett halvt år eller mer räcker”
Så borde Civilingenjörsutbildningen läggas ner, eftersom den är slöseri med tid?
Borde vi endast ha kvar högskoleingenjörsutbildningarna och KY-utbildningarna inom ingenjörsområdet?