Att läsa en högskoleutbildning lönar sig mindre i dag än det gjorde för 20 år sedan. Och det är för 5-åriga högskoleutbildningar som lönsamheten har sjunkit mest. Det visar en rapport från Saco.
Sedan början av 2000-talet har lönegapet mellan gymnasieutbildade och högskoleutbildade minskat på hela arbetsmarknaden.
Den så kallade lönepremien (hur mycket mer i procent högskoleutbildade har i månadslön jämfört med gymanisutbildade) sjönk under 2001–2013 och ökade därefter under några år. Sedan 2017 har kurvan planat ut på en nivå som är lägre än i början av 2000-talet.
Lönepremien för högskoleutbildade (den gula linjen i diagrammet ovan) sjönk med ungefär 6 procentenheter mellan 2001 och 2013. För gymnasieutbildade (den orangea kurvan) har kurvan långsamt rört sig uppåt under sedan början av 2000-talet.
Lönesatsningar i kommuner
Rapporten visar också att lönepremien över tid har förändrats olika mellan olika sektorer. Kommunerna går mot strömmen med en tydligt stigande utbildningspremie efter 2009.
Linda Simonsen, utredare och en av rapportförfattarna, är försiktig med att peka på förklaringar.
– Under perioden har det genomförts statliga satsningar på lärarnas löner. Det kan vara en förklaring till att lönegapet mellan högskoleutbildade och gymnasieutbildade ökar i kommunerna.
5-åriga utbildningar tappar mest
Utredarna har också jämfört hur utbildningens längd påverkar lönepremien. Resultatet visar att det främst är för de 5-åriga utbildningarna som den faller, alltså att lönegapet mot gymnasieutbildade minskar. Och den har minskat rejält sedan 2001.
I början av 2000-talet tjänade akademiker med 5-åriga högskoleutbildningar i genomsnitt drygt 70 procent mer än gymnasieutbildade (den rosa linjen i diagrammet ovan). 2020 hade lönegapet krympt till drygt 40 procent.
Nedåt för långa utbildningar i privat sektor
Framför allt är det inom privat sektor som lönegapet har minskat mellan 5-åriga utbildningar (den rosa linjen i diagrammet nedan) och en gymnasieexamen.
Linda Simonsen säger att det är en oroande utveckling att lönsamheten för långa utbildningar har försämrats.
– Det skickar negativa signaler och det är inte alls bra i ett kunskapssamhälle.
Varför relativlönerna för dem med långa utbildningar sjunker mest i privat sektor ger rapporten inget svar på.
– Det kräver fler studier för säkra svar men kriser i olika branscher och olika strukturella förändringar kan vara förklaringar. Gruppen med 5-åriga utbildningar har också mer än tredubblats sedan början av 2000-talet.
Det är viktigt att vara medveten om att civilingenjörsutbildningarna först 2007 blev 5-åriga. Innan dess var en civilingenjörsutbildning 4,5 år. De första stora kullarna med civilingenjörer med 5-åriga utbildningar tog examen 2012. Fram till 2015 var det möjligt att ta ut examen från en 4,5-årig civilingenjörsutbildning.
Läs rapporten Lönepriser för utbildning här.
Det här krävs för att att en högskoleutbildning ska löna sig bättre
Saco pekar på flera åtgärder som är viktiga för att vända utvecklingen med ett krympande lönegap mellan akademiker och gymnasieutbildade.
- Arbetsgivare behöver bli bättre på att kommunicera sina behov.
- Högskolorna behöver bli bättre på att fånga upp de behov som finns på arbetsmarknaden.
- Studenter behöver göra mer informerade studieval.
- Arbetsgivare behöver bättre kunskap om vad akademiker har för kompetens.
- Akademiker behöver goda möjligheter till kompetensutveckling och omställning.
Karin Virgin
