Känslor hör väl inte hemma på jobbet, eller? Jo, det gör de i allra högsta grad. Kunskap om känslor kan till och med ge dig ett försprång i karriären konstaterar Nicolas Jacquemot som nu är aktuell med en bok om känslor på jobbet.

Känslokoden heter Nicolas Jacquemots nya bok där han riktar strålkastarljuset mot känslor på arbetsplatsen.

Nicolas Jacquemot senaste bok Känslokoden.

– Vi är på jobbet åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan, cirka 47 veckor per år. Självklart påverkar känslorna oss även på jobbet, de är en del av organisationskulturen och spelar en viktig roll i hur vi mår och fungerar på jobbet, säger Nicolas Jacquemot.

Tyst om känslor på jobbet

I arbetet med boken konstaterade han att det har publicerats 17 000 studier om känslor på jobbet de senaste åren. Men inom managementlitteraturen var det tyst.

– Känslor har betraktats som motsatsen till förnuft. Därför har det funnits en uppfattning om att man inte ska blanda in känslor i rationella och faktabaserade beslut. Men verkligheten visar något helt annat, förklarar han.

I arbetet med boken har han bland annat ställt frågor till nära 1 400 svenskar om känslor på jobbet. 97 procent svarar att de har känslor på jobbet. De fem vanligaste känslorna är glädje, gemenskap, stress, frustration och otillräcklighet.

Påverkar samarbete och produktivitet

Och känslorna har betydelse. De påverkar trivsel och engagemang, produktivitet, beslutsfattande och samarbete, både på ett personligt och på ett kollektivt plan.

Nicolas Jacquemot är kommunikationsrådgivare, författare och doktor i management. Foto: Elisabeth Olsson

Positiva känslor som glädje, gemenskap och nyfikenhet främjar relationer, prestationer och motivation.

Negativa känslor som oro, rädsla och ilska riskerar däremot att skapa konflikter och splittra arbetsgrupper.

Känslokunskap är därför viktigt för alla som vill fungera bättre med sina kollegor – och för chefer som ska leda andra.

Nicolas Jacquemot pekar på flera aspekter där kompetens om känslor är en styrka:

• I beslutsfattande. En dålig magkänsla inför ett beslut eller en arbetsuppgift kan vara ett tecken på att detta går emot din moraliska övertygelse.
• I känslomässigt utmanande situationer. Genom att förstå dina egna känslor kan du också hitta strategier för att hantera dem på ett mer konstruktivt sätt.
• I samspelet med andra. Som chef är det exempelvis viktigt att kunna förbereda sig för hur andra kommer att reagera, vilka frågor och känslor som kommer upp när man lämnar ett negativt besked.

– Känslor är i allra högsta grad en arbetsmiljöfråga, de bidrar till det emotionella klimatet på arbetsplatsen och hänger ihop med hur vi tänker, känner och agerar, säger Nicolas Jacquemot.

Vad innebär det att ”inte må bra”?

Något som är viktigt för att kunna förstå och hantera känslor är språket. Nicolas Jacquemot konstaterar att vi kan behöva träna oss i att uttrycka känslor. Vad betyder det exempelvis när vi säger att vi är stressade? Vad menar en person som säger att hen inte mår bra? Handlar det om oro, nedstämdhet, trötthet eller frustration? Om man är ledsen, är man gråtmild, sorgsen, besviken eller olycklig?

Läs också: Så ökar du din sociala kompetens på jobbet

Samtidigt konstaterar han att vi ofta har flera känslor för jobbet på samma gång. Vi kan älska våra kollegor, men ha svårt för vår chef, uppskatta våra arbetsuppgifter, men ogilla arbetstiderna.

– Det är så intressant med känslor, vi tenderar exempelvis att tycka bättre om de personer som vi har delat känslomässig information med. Känslorna har en positiv effekt på oss, de gör oss mer mänskliga och bidrar till större förståelse för varandra, framhåller han.

Behöver inte lyda första impulsen

Genom att belysa och sätta värde på känslorna kan vi också få bättre kunskap och utveckla vår förmåga att hantera dem på ett bra sätt. Att exempelvis behålla lugnet när kollegan är besvärlig, att inte bli stressad av alla mejl i inkorgen eller att hantera situationer där medarbetarnas negativa attityd går ut över jobbprestationerna.

– Ibland känns det som om våra känsloreaktioner sitter i ryggmärgen, men vi är också rationella personer. Vi behöver inte alltid lyda den första impulsen. Man kan träna sig i att tygla sina känslor. Ta tre djupa andetag innan du reagerar, svara inte på mejlet som du blir upprörd över på en gång. Gå undan och låt den första reaktionen lägga sig, tipsar han.

Kan ge ett försprång i karriären

Nicolas Jacquemot hoppas att boken kan bidra till att läsaren får ett nytt sätt att se på konflikter, utmaningar och problem på jobbet liksom verktyg att hantera dem på ett konstruktivt sätt. Att inte bli offer för sina känslor, utan att lära sig förstå, hantera och uttrycka känslor. Det är han övertygad om kommer att vara en fördel i arbetslivet.

– Jag hoppas att läsaren upptäcker känslor och vilket spännande ämne det är. Och att de inser att känslokunskap verkligen kan ge ett försprång i karriären, säger Nicolas Jacquemot.

Var vaksam på de fyra känslofällorna

I boken lyfter Nicolas Jacquemot fram fyra vanliga känslofällor som man kan råka ut för, och hur man kan hantera dem:

1. Emotionell utpressning

Typiskt för emotionella utpressare är att de hotar med att ställa till problem om man inte gör som de vill. De kan vara översvallande välvilliga om du gör som de säger – men stöter bort dig om du inte gör det.

Utpressarna använder sig både av hot, medkänsla, skuldkänslor och frestelser för att få sin vilja fram.

Gör så här: Lär dig förstå utpressarens mönster. Behåll lugnet även om utpressaren menar att det brådskar, be om betänketid innan du svarar. Håll fast vid din inre kompass – om det är småsaker du tycker är okej kan du tillmötesgå utpressaren, men gör inte våld på dig själv.

2. Whataboutism

Det är ett argumentationssätt som går ut på att man bemöter kritik mot en viss företeelse genom att jämföra den med en annan företeelse. Poängen är att få den andra att framstå som en hycklare eller klandervärd utan att bemöta sakfrågan, men det kan även vara ett sätt att undvika ämnet.

Whataboutism ger upphov till känslor av irritation, frustration och missförstånd.

Gör så här: Vara uppmärksam på fenomenet behåll lugnet: ”Nu bytte du samtalsämne, låt oss prata om sakfrågan.” Om du märker att den andra använder det som ett slags härskarteknik kan du vara rakare.

3. Passiv aggressivitet

Innebär att man är negativ och motvilligt inställd till andras viljor och önskemål – men uttrycker det på ett dolt sätt. Personer som är passivt aggressiva blir irriterade när andra ber dem göra något, motsätter sig krav på rimliga prestationer, klagar på att de är missförstådda. På jobbet kan det även ta sig uttryck som kritik av andras åsikter och idéer, avsiktlig ineffektivitet eller medveten glömska.

Dessa personer är ofta energitjuvar och bidrar till ett negativt klimat.

Gör så här: Behåll ditt lugn, försök förstå personen och träna dig i att vara neutral – alltså varken hålla med eller säga emot. Fokusera på konkreta händelser och fråga efter personens egna idéer och förslag på hur uppgiften ska lösas. Hitta ditt lugna rum där du kan undvika energitjuven.

4. Samtalskidnappning

Att kunna brygga över från det någon pratar om till egna erfarenheter är ett normalt sätt att föra samtal. Men en samtalskidnappare gör något annat. Oavsett vem det är som pratar, eller vad ämnet är, lyckas de få strålkastarljuset riktat mot sig själva och tar över samtalet genom att berätta något bättre, roligare eller värre.

När någon avbryter på det sättet förminskar det din berättelse, vilket gör att du känner dig illa till mods.

Gör så här: Låt enstaka händelser passera, sannolikt är personen inte medveten om sitt beteende. Om det upplevs som ett maktspråk, om du alltid blir avbruten i ett möte eller att dina idéer blir kidnappade, prata med personen i enrum och var konkret. Som chef, eller mötesledare är det extra viktigt att vara uppmärksam på detta beteende.