Så mycket får ingenjörer distansarbeta – 31 lokala fack svarar

I stort sett alla stora arbetsgivare har en policy för distansarbete. Ingenjören har tagit reda på hur mycket distansarbete som arbetsgivarna accepterar. Och om akademikerna är nöjda.

Pandemin har förändrat synen på distansarbete och många arbetsgivare ser inget behov av att medarbetarna kommer till kontoret fem dagar i veckan. De flesta har också en policy som reglerar distansarbetet.

Ingenjören har gjort en kartläggning genom att ställa några frågor till akademikerföreningarna vid de 50 arbetsgivare där Sveriges Ingenjörer har flest medlemmar. Bland de 31 som har svarat finns såväl industriföretag, konsultbolag, it-bolag, statligt ägda bolag, myndigheter och regioner. (Se svaren i tabellen nedan.)

Många akademikerföreningar svarar att policyn inte omfattar alla på arbetsplatsen, inte heller alltid alla tjänstemän. Det är verksamheten som styr om man får arbeta på distans eller inte. Ingenjörer som arbetar nära produktionen inom industrin har exempelvis mer begränsade möjligheter att jobba på distans.

De lokala facken har besvarat frågorna utifrån villkoren som gäller för majoriteten av akademikerna på arbetsplatsen.

Här gäller kontoret i första hand

Ingenjörens kartläggning visar att policyn om distansarbete är förvånansvärt lika mellan olika arbetsgivare.

Bland de 31 akademikerföreningar som har besvarat enkäten har 11 svarat att arbetsgivaren tillåter 50 procent arbete på distans, 12 arbetsgivare kräver arbete på kontoret minst tre dagar veckan.

Mari Larsson, ordförande för akademikerföreningen på Volvo GTO i Skövde.

På Volvo GTO i Skövde har arbetsgivaren däremot valt en annan linje. I policyn står det att kontoret är huvudarbetsplatsen.

– Arbetsgivaren vill inte ha en kollektiv lösning på distansarbete. Utgångspunkten är att akademikerna ska arbeta från kontoret. Men visst förekommer det ändå distansarbete, säger Mari Larsson, ordförande för akademikerföreningen på Volvo GTO i Skövde.

Om det finns goda skäl kan medarbetare komma överens med sin chef om att arbeta på distans vissa dagar eller under en period.

– Vi har medarbetare som skulle önska att arbetsgivaren utsåg särskilda dagar för distansarbete, men det har man sagt nej till.

Men Mari Larsson vet att andra medarbetare också tycker att policyn är bra.

– Det är lättare för nyanställda att komma in i arbetet, cheferna kan se hur medarbetarna mår och det spontana snacket mellan kollegorna har en positiv effekt på hur vi mår och presterar.

Inget krav att vara på kontoret

Två företag i kartläggningen har inget generellt krav på närvaro på kontoret. Det är TietoEvry och Husqvarna.

Cameron Rad, akademikerföreningen på Husqvarna.

På Husqvarna innebär policyn i praktiken att omkring två tredjedelar av akademikerna kan välja. En tredjedel, främst inom utveckling och produktion, behöver vara merparten av tiden på kontoret.

– Företaget växer så det knakar. Distansarbete är ett sätt att kunna rekrytera från ett större geografiskt område. Om alla var på kontoret skulle vi inte heller få plats, säger Cameron Rad, från akademikerförenings styrelse.

H&M ändrade sin policy

Ingenjören har också frågat om fack och arbetsgivare är eniga om policyn för distansarbete eller om arbetsgivaren har beslutat ensidigt. Ungefär en tredjedel svarar att arbetsgivaren policyn är utformad ensidigt av arbetsgivaren. En av dessa är H&M, ett företag med omkring 6 000 tjänstemän i Sverige.

När Folkhälsomyndigheten släppte restriktionerna kring hemarbete blev det upp till varje team på H&M att avgöra hur man ville arbeta. Men i våras gjorde arbetsgivaren en tvärvändning.

Sofia Almbrandt, akademikerföreningens ordförande på H & M.

– De ville förhandla om en ny policy som innebär alla ska arbeta på kontoret minst fyra dagar i veckan, säger Sofia Almbrandt, ordförande för akademikerföreningen på H&M.

Facket skickade då ut en enkät till medlemmarna för synpunkter. På en skala från 1–10 där 1 är sämst och 10 bäst gav medlemmarna den nya policyn betyget 2.

Enkätsvaren innehåll också hundratals kommentarer som akademikerföreningen har sammanställt och visat arbetsgivaren.

I september kallade akademikerföreningen tillsammans med Unionen arbetsgivaren till förhandling. Parterna kom inte överens och beslutet ligger fast. Enligt policyn (som omfattar det H&M-bolag där i princip samtliga akademiker arbetar) ska arbetet efter den 1 december ske minst fyra dagar i veckan på kontoret.

H&M uppger att man vill bygga en stark företagskultur. Men Sofia Almbrandt ser inte att det här är den bästa lösningen.

– Många akademiker jobbar globalt och vi hade hellre velat se en satsning på att stärka samarbete och kultur på distans än att kräva att alla är på kontoret fyra dagar i veckan.

Läs Sveriges Ingenjörers tips för dig som jobbar hemma

De flesta akademiker är nöjda

Svaren från de 30 akademikerföreningarna visar också att de flesta är nöjda med den policy för distansarbete som finns. Även när arbetsgivaren har beslutat ensidigt.

20 av 31 svarar att de flesta akademiker är nöjda, åtta svarar att uppfattningen är splittrad och två svarar att en majoritet av akademikerna vill arbeta mer på distans än de får idag. 

Ingenjören har också frågat om arbetsgivaren erbjudit stöd för att ordna en ergonomisk hemarbetsplats. 20 svarar att medarbetarna har fått ett ekonomiskt stöd eller möjlighet att låna hem möbler och/eller utrustning. Elva svarar att något sådant stöd inte finns.

Så här svarar 31 akademikerföreningar: