Färre tog ingenjörsexamen förra året

Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

Totalt togs 6 834 ingenjörsexamina ut i Sverige läsåret 2021/2022, enligt ny statistik från SCB. Det var en minskning för både civil- och högskoleingenjörer jämfört med läsåret före. Då, 2020/2021, togs 7 339 ingenjörsexamina ut, vilket var det näst högsta antalet någonsin, hack i häl på toppåret 2003/2004 när 7 376 examina togs ut.

Antal uttagna examina per läsår (se exakta anbtal i tabellen längst ner):

Men att det var en minskning det senaste året förvånar inte Olle Dahlberg, utredare inom utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Ingenjörer.

– Antalet som tar examen går upp och ner, och eftersom de som tar examen kan ha börjat plugga olika år så går det inte att förutse hur många som tar ut examen ett visst år.

Pandemin och att det var svårare att få jobb under den kan vara en förklaring till att extra många tog examen 2020/2021. Olle Dahlberg pekar på att om det blir lågkonjunktur nästa år kan antalet som tar examen ticka upp igen, och det är i så fall positivt.

– Vi har en förmåga i Sverige att säga att det inte är så viktigt att ta examen. Men världen är stor och ingenjörsyrket går att utöva nästan var som helst. Och på andra ställen kommer man inte undan med att ”Jag är nästan färdig ingenjör”.

Både studenter och företag

Malin Sigvardson, enhetschef på avdelningen för utbildningsstöd på KTH, menar att förändringen i antal examina är en helt normal fluktuation mellan åren.

Hon säger att förutom att KTH hela tiden jobbar för att så många som möjligt ska klara hela utbildningen, så är utmaningen hos dem framför allt att få studenterna som blir klara att faktiskt ta ut examen.

– Många som blir klara börjar jobba och bryr sig inte om att ta ut examen. Därför jobbar vi med att öka medvetenheten om vikten av att begära ut examensbevis. Och gentemot företagen så säger vi också att de gärna får begära att se examensbeviset.

Det finns också de som börjar jobba innan de uppnått kraven för att få examen.

– Då är det lätt att man inte går tillbaka och gör klart utbildningen förrän senare när man upptäcker att man behöver en examen.

När det är bristande förkunskaper som gör att man inte klarar utbildningen pekar Malin Sigvardson på att många går tekniskt basår.

– Och meningen med det året är ju att ge grunden man behöver.

Ökande andel tar examen, totalt sett

Av dem som börjar plugga till ingenjör är den senaste statistiken att 43 procent av högskoleingenjörsstudenterna och 56 procent av civilingenjörsstudenterna tar examen. (Mätt åtta år efter utbildningsstart för civilingenjörer och sex år efter start för högskoleingenjörer, det vill säga efter utbildningstiden plus tre år.)

För civilingenjörsstudenterna är trenden de senaste åren uppåtgående, att en större andel tar examen, medan den för högskoleingenjörsstudenter är jämn eller något minskande.

Andel som tagit examen av de som började studera ett visst år (i procent):

Olle Dahlberg tycker att det borde vara rimligt att två tredjedelar av dem som läser till ingenjör tar examen och han hoppas att det ökar till det.

Att en lägre andel tar examen från högskoleingenjörs- än från civilingenjörsutbildningarna tror han beror på att det är färre som söker utbildningarna och därmed lägre antagningspoäng.

– Att det är lätt att komma in gör att det verkar lätt att gå utbildningen, men det är det inte, säger han.

Karin Thorsell

UKÄ:s statistik över antal examina som tagits ut per läsår

Det högsta värdet för varje kolumn markerat med grönt och värden inom samma tusental markerade med gult.