När anställda på ABB passerar maxgränsen för flextid stryks den överskjutande tiden. Nu visar en granskning som Akademikerföreningen gjort att det handlar om tusentals timmar varje år. Även för gruppen övertidsavlösta finns vissa problem.
När Akademikerföreningen på ABB begärde ut listor för flex för de medlemmar som inte är övertidsavlösta upptäckte de något som varken arbetsgivare eller medarbetare hade uppmärksammat tidigare.
Det var känt att flextid över maxgränsen på 50 timmar automatiskt stryks varje månad, men ingen visste hur mycket tid det handlade om. Under 2021 var det totalt ungefär 1 600 timmar som strukits för Akademikerföreningens medlemmar.
– Det är timmar som medlemmarna jobbar gratis, konstaterar Johanna Holmlund, vice ordförande för Akademikerföreningen på ABB.
Mer än gränsen för övertid
För ett antal medlemmar så var tiden som strukits totalt över gränsen för allmän övertid. Om de skulle ha skrivit den tiden som övertid så hade de alltså behövt ansöka om dispens för mer övertid.
– Vi tror att det till viss del handlar om okunskap om hur man ska använda flextiden. Många sätter upp tid på flexen när det egentligen handlar om övertidsarbete. Men det kan också handla om lojalitet med företaget eller att man inte vill uppfattas som långsam eller ineffektiv, säger Mikael Blomqvist, Akademikerföreningens ordförande.
Läs också: Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla
Akademikerföreningen har även tittat på den andra gruppen, de som är övertidsavlösta, vilket är ungefär hälften av de cirka 1 000 medlemmarna som Sveriges Ingenjörer har på ABB.
Även den studien pekar på vissa problem. Drygt hälften svarar att de upplever att de har för hög arbetsbelastning och mer än en tredjedel har ingen koll på hur mycket ”övertid” de jobbar.
Högt prioriterad fråga
– Vi märker också att det finns en missuppfattning kring vad det innebär att vara övertidsavlöst. Många uttrycker att arbetsgivaren ”köpt mer tid” och att det handlar om obegränsad mängd tid. Det är ju inte så det funkar, påminner Mikael Blomqvist.
Hög arbetsbelastning och ständig övertid är en av de frågor, förutom lön, som medlemmarna på ABB vill att Akademikerföreningen prioriterar i sitt arbete. Det är också bakgrunden till att facket ville ta reda på hur arbetstiden ser ut för medlemmarna på företaget.
– Jag vet av personlig erfarenhet att högt arbetstryck kan leda till stress och utbrändhet. Vårt syfte var att ta reda på hur verkligheten ser ut för att kunna jobba med frågan tillsammans med arbetsgivaren, förklarar Johanna Holmlund.
Ny rutin för flexen
En konkret förändring som studien fört med sig är att arbetsgivaren nu infört en rutin att följa upp flextiden regelbundet. Johanna Holmlund och Mikael Blomqvist kommer att fortsätta hålla liv i frågan och sprida information till medlemmarna för att höja kunskapen om hur reglerna ser ut och är tänkta att fungera.
– Vi ser att det finns missuppfattningar även när det gäller de som är övertidsavlösta och att det dessutom finns de som har ett sådant avtal som kanske inte borde ha det. De som exempelvis är schemalagda eller inte har tillräcklig frihet att styra sin arbetstid, säger Johanna Holmlund.
Läs också: Svårt för konsulter att få ersättning för sin övertid
När övertiden blir ”osynlig” blir det dessutom svårt att arbeta med frågan.
– Arbetstidsfrågan är viktig, det handlar om att ha balans i livet för att du också ska kunna göra ett bra jobb. Om den tiden du lägger ned på arbetet inte syns kan inte heller arbetsgivaren förstå hur mycket tid som krävs och göra en rimlig resursplanering. Det blir en ond spiral, säger Johanna Holmlund.
Registrera tiden eller inte?
I undersökningen ställde de därför frågan till de övertidsavlösta om de skulle kunna tänka sig att registrera sin faktiska tid. Här är åsikterna delade. 70 procent tycker att det är en bra idé, både för sin egen skull, men även av solidaritet med andra, medan 30 procent är väldigt emot den idén.
Läs också: Vad är min övertid värd?
– Den här frågan är dubbelbottnad. Man måste komma ihåg att det är många som uppskattar den frihet och flexibilitet som man får när man är övertidsavlöst. Men det finns också de som jobbar väldigt mycket och det behöver synliggöras på något sätt, konstaterar Mikael Blomqvist.
9 kommentarer
Håller med BN ovan. Flextid möjligjorde även en någorlunda fungerande anhörigvård i ett annat land – i sinom tid. Är fortfarande väldigt tacksam över det.
Jag är övertidssavlöst och för att inte jobba gratis, och för att kunna se själv och även redogöra för någon som frågar, använder jag en app (Tidrapport) där jag enkelt checkar in och checkar ut. Därmed får jag tydligt se hur mycket jag har jobbat en vecka och kan med gott samvete ta en kortare dag på fredag om arbetet tillåter. Sen samlar jag detta för varje vecka för att ta ut hela dagar ibland, ofta i samband med helgdagar och semester. Det fungerar väldigt bra för mig, och något jag rekommenderar andra.
Hur kodar du tiden när du tar ut en heldag? Som arbete eller finns kod för detta? Anser du att all tid över 40 h en vecka går till din rätt att ta ut heldagar eller räknar du bort den extra semestervecka du fått i samband med övertidsavlösning?
Där jag jobbar är det tänkt som Håkan skriver; jobbar jag 48h en vecka så ska jag själv justera arbetstiden framöver så att jag ”får tillbaka” de 8h. Eftersom man inte kodar att man jobbar över 8h så kodar vi inget speciellt när vi sedan ”tar ut” de 8h, i tidkortet kodas bara sjukdom, semester etc. Om jag jobbar 48h en vecka och 32h nästa vecka kommer båda veckorna i mitt tidkort stå som 40h. Det är alltså mitt ansvar att justera min arbetstid (och självklart i dialog med min chef, jag måste ju t.ex. informera om att jag planerar att inte komma in en dag, bara jobba halvdag etc.).
Den extra semesterveckan anses hos oss inte vara en kompensation för att vi förväntas jobba 40h extra per år (och att det då ska gå jämt ut), utan är en extra förmån/bonus.
Detta är ett problem även inom myndigheter, det finns lite för många exempel där chefer inte följer upp flextid och där medlemmar förlorar sparad flextid som en följd.
Jag vill även påpeka att arbetstid efter kl. 18 försvann per automatik om man använde vanlig tidkod. Ingen på HR på introduktionsdagen informerade om faktumet att man skulle använda en annan tidkod annars jobbade man gratis. Var man inte uppmärksam från dag 1 på ABB så förlorade man ganska mycket på det.
Intressant artikel, även förtroendearbetstid tenderar att bli många gratistimmar. Många är tydligen beredda att lägga ner mycket tid på sitt arbete dock är det sällan organisationen uppskattar eller uppmärksammar det. Hade också myndigheter redovisat faktisk nedlagd tid och betald tid oavsett flex eller förtroendearbetstid så skulle det ökat transparensen om hur effektiv organisationen är och sedan arbeta med utveckling från det. Det skulle också delvis kunna komma åt om delar av offentlig verksamhet är sysselsättningsprojekt från politiken så att det kan bli mer synligt. Varje år gör offentliga organisationer en lönekartläggning där fokuset idag främst är att kolla så män och kvinnor i stort har lika lön. Det har organisationerna bland annat löst genom att för högt betalda män kompenseras genom att unga kvinnor får högre lön än manliga jämnåriga kollegor. I lönegranskningen känns det nästan lite ”boomer” att titta på något som idag är en självklarhet i de flestas sinnen, istället skulle ju granskningen kunna titta på nedlagd gratistid. Kanske dels som ett mått på att försöka förbättra verksamheten men framförallt visa lite tacksamhet mot de som har ansträngt sig.
Intressant artikel. Det är många företag i Sverige som tillämpar samma modell som ABB. Jag jobbade tidigare på Munters och där var det likadant, all flex över 40 timmar ströks. Vi som hade ÖT bortförhandlad registrerade all tid på samma sätt som alla på företaget och jag försökte oxå få ut total tid jag arbetat med det gick inte. Eftersom jag var chef ville jag även få ut totalt arbetad tid för mina underställda med det gick inte.
För att inte förlora för många timmar flex är det kanske
bra att ta ut en dags flex varje gång man är ledig och
därmed ta ut en dag mindre semester.
semesterdagarna lär de inte kunna radera.