KTH och Chalmers har starkast representation bland ingenjörs-vd:arna på Stockholmsbörsens prestigeindex OMXS30. Vd:arna kammade hem mångmiljonbelopp under 2022, men lönespannet är brett visar Ingenjörens genomgång.
På Stockholmsbörsens OMXS30-index är det 13 av 29 bolag som har en vd som är ingenjör. (29 och inte 30 eftersom både Atlas Copcos A- och B-aktie ingår i indexet.)
KTH och Chalmers i topp
Flest har studerat på KTH och Chalmers, tre vardera. Vd:arna från KTH utgörs av Mikael Staffas på Boliden, Börje Ekholm på Ericsson och Magnus Groth på Essity. Chalmerstrion består av ABB:s Björn Rosengren, Gerteric Lindquist på Nibe och Volvos vd Martin Lundstedt.
Därefter kommer Linköpings universitet med Rickard Gustafson på SKF och Stefan Widing på Sandvik. Lund, Uppsala och Luleå har en var, liksom två utländska universitet: Vrije Universiteit, Bryssel och Università degli Studi di Genova.
ABB:s vd toppar lönelistan
Björn Rosengren, vd för svensk-schweiziska ABB med huvudkontor i Zürich, är den som har högst fast ersättning. Under 2022 uppgick den till 31 miljoner kronor och den rörliga landade på 24 miljoner kronor.
Värt att notera är att det som kallas fast ersättning består av fast lön plus förmåner. För majoriteten av vd:arna som ingår i kartläggningen uppgår förmånerna till mellan 100 000 och 300 000 kronor för 2022 och omfattar oftast tjänstebil och extra sjukvårdsförsäkring. Den absolut största delen av den fasta ersättningen utgörs alltså av lön.
Två av de 13 vd:arna har dock förmåner som ligger långt över det ovannämnda spannet.
Den ena är Björn Rosengren på ABB. Av de 31 miljoner kronorna i fast ersättning utgör strax under 20 fast lön och resterande 11 förmåner. I ABB:s rapport står det att Björn Rosengrens förmåner bland annat består av socialförsäkring, sjukförsäkring, barns utbildning, transport och skatterådgivning.
Den andra är Mattias Perjos, civilingenjör i industriell ekonomi från Luleå tekniska universitet och vd för Getinge. Hans fasta ersättning uppgick till 28,5 miljoner kronor under 2022 varav 3,7 miljoner kronor utgjordes av förmåner och resterande 24,8 miljoner kronor av fast lön. Den rörliga ersättningen landade på 5,2 miljoner kronor under 2022.
Ericsson och Volvo ångar på
Några andra som hamnar högt upp i lönelistan är Volvo och Ericssons respektive vd. Börje Ekholm på Ericsson fick drygt 19 miljoner i fast ersättning och 24 miljoner i rörlig ersättning under 2022. Volvos vd Martin Lundstedts fick drygt 58 miljoner och Assa Abloys vd Nico Delvaux, civilingenjör i elektromekanik från ett universitet i Bryssel, fick knappt 52 miljoner kronor.
Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi och idag programchef vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN. Han säger att svenska vd-löner generellt är låga ur ett internationellt perspektiv.
– Sverige är en liten ekonomi, företagen är relativt små jämfört med andra västländer, även våra globala storföretag. Länder som USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland exempelvis har större företag och högre ersättningar.
Markarydsmiljardären i botten
I botten av lönelistan finns Nibes vd Gerteric Lindquist. Under 2022 fick han en, i sammanhanget, rätt blygsam ersättning på nio miljoner kronor. Men några miljoner hit eller dit gör ingen större skillnad för Gerteric Lindquists totala förmögenhet. Han har varit vd för värmepumpsbolaget med huvudkontor i småländska Markaryd sedan 1988 och äger 92,6 miljoner Nibe-aktier som i skrivande stund är värda 10,5 miljarder kronor. Värdet på Gerteric Lindquists Nibe-innehav är alltså mer än tusen årslöner för honom.
En annan som ligger i det lägre lönespannet är Swedbanks vd Jens Henriksson, civilingenjör i elektroteknik från Lunds tekniska högskola. Under 2022 fick han 13,7 miljoner i fast ersättning. Enligt Swedbanks årsredovisning innehåller Jens Henrikssons anställningsvillkor inte några rörliga lönedelar.
Bolidens vd Mikael Staffas fick en fast ersättning på 9,6 miljoner kronor och rörlig ersättning på 5,5 miljoner kronor under 2022.
Den fullständiga listan över utbildning och ersättningsnivåer finns i tabellen nedan, sorterad på fast ersättning. Ersättningen avser 2022 och anges i kronor. Alla vd:ar i sammanställningen har en civilingenjörsutbildning.
| VD, utbildning | Bolag | Fast ersättning | Rörlig ersättning | Total ersättning** |
| Björn Rosengren, Maskinteknik, Chalmers | ABB | 31 010 306* | 24 076 080* | 90 759 133* |
| Mattias Perjos, Industriell ek. Luleå tekn. univ. | Getinge | 28 569 000 | 5 244 000 | 43 605 000 |
| Nico Delvaux, Elektroteknik, Vrije Univ., Bryssel | Assa Abloy | 21 537 000 | 14 891 000 | 51 720 000 |
| Börje Ekholm, Elektrotekni, KTH | Ericsson | 19 290 595 | 24 034 229 | 53 180 945 |
| Martin Lundstedt, Industriell ek. Chalmers | Volvo | 17 775 932 | 33 094 512 | 58 104 934 |
| Magnus Groth, Skeppsbyggnad, KTH | Essity | 16 636 022 | 14 692 425 | 38 205 280 |
| Stefan Widing, Tekn. fysik & Elektroteknik, Linköping | Sandvik | 15 152 818 | 2 212 974 | 22 710 436 |
| Rickard Gustafson, Industriell ekonomi, Linköpings universitet | SKF | 14 635 000 | 4 352 000 | 24 767 000 |
| Jens Henriksson, Elektroteknik, Lunds tekniska högskola | Swedbank | 13 745 000 | 0 | 17 718 000 |
| Mikael Staffas, Teknisk fysik, KTH | Boliden | 9 641 000 | 5 516 000 | 18 449 000 |
| Gerteric Lindquist, Maskinteknik, Chalmers | Nibe | 9 041 000 | 0 | 9 041 000 |
| Georgi Ganev, Informationsteknologi, Uppsala universitet | Kinnevik | 8 138 000 | 5 920 000 | 22 393 000 |
| Paolo Guglielmini, Maskinteknik, Università degli Studi di Genova | Hexagon | Tillträdde 31 december 2022 | – | – |
Källa utbildningar: Bolagens hemsida/Linkedin
Källa ersättningsnivåer: Bolagens årsredovisningar 2022
*ABB:s årsredovisning upprättas i schweiziska franc, valutakursen från 31 december 2022 har använts för att räkna om till svenska kronor.
**Den totala ersättningen är ofta större än summan av den fasta och rörliga ersättningen. Det beror på att i den totala ersättningen i årsredovisningarna ingår även pensionskostnader och i vissa fall avsättningar till aktieprogram.
Professorn: “Rörlig ersättning inte oproblematisk”
Vd:arna i listan ovan har en rörlig ersättning i spannet noll till 57 procent som andel av den totala ersättningen. Daniel Waldenström säger att den rörliga delen sällan utgör mer än 30 till 50 procent av den totala ersättningen. Han berättar att det största skiftet i fast kontra rörlig ersättning i Sverige skedde på 90-talet, där den rörliga ersättningen fick allt större betydelse.
– Den rörliga ersättningen har effekt, den sporrar företagsledare. Samtidigt är den inte oproblematisk och kan leda till beslut som präglas av kortsiktighet.
Han lyfter även att de rörliga delarna ofta är kopplade till aktiekurs, vinst eller försäljning vilket påverkas av konjunkturen.
– Det gör att du dras med i en konjunkturuppgång. Det är inte tanken med de rörliga ersättningarna. De är egentligen viktigast i tider av ekonomisk nedgång när man ska rädda företaget från en för stor nedgång.
“Gömmer sig bakom aktiekurser”
Daniel Waldenström menar att ett alternativ till förutbestämda mått som grund för de rörliga ersättningarna skulle kunna vara efterhandsbestämda mått där styrelsen bestämmer om personen i fråga har lyckats eller ej.
– En omorganisation, som exempel, kan vara lyckad även om den kostar massa pengar, säger han och fortsätter:
– Subjektiviteten i efterhandsbestämda mått kan vara problematisk, men jag tycker att det borde få ta mer plats. Det är positivt om en styrelse vågar ta ställning och markera om man ser kvalité hos den ledande befattningshavaren. Istället gömmer man sig bakom aktiekurser. Forskning visar att efterhandsbelöningar premierar långsiktighet.
Daniel Waldenström bedömer att svenska börs-vd:ar har något lägre andel rörlig ersättning än exempelvis i USA, men klart högre än i Sydeuropa.
Caroline Le Ridou
Först och främst: Jag är ingenjör, och det är jag stolt över.
Stoltheten klingar av lite när jag läser den här artikeln; varför är det bara medelålders män som är börs-VD:ar? Är det en klubb för inbördes beundran?
De absolut bästa chefer och VD:ar jag haft i hela mitt yrkesliv har varit kvinnor. Ingen man kan mäta sig med det förtroende man har fått eller den empatin som kvinnorna visat. Varför är ingen kvinna representerad i den här artikeln? Speglas verkligenheten, eller är verkligheten så här skev på riktigt?
Tack för din kommentar. Ingenjören bestämde sig för att undersöka hur många av vd:arna i de största bolagen på börsen som är ingenjörer. Vi ville också ta reda på vilka högskolor de läst vid och hur höga löner/ersättningar de har. Vi blev, precis som flera läsare, besvikna över att ingen av dem är kvinna. Av alla vd:ar på OMXS30 är två kvinnor, men de är inte ingenjörer. Du frågar om artikeln speglar verkligheten. Ja, tyvärr. Verkligheten är precis så här skev på riktigt.