I dag avråder Arbetsgivarverket statliga arbetsgivare från att låta anställda distansarbeta från utlandet. Men arbetsgivarorganisationen tror att det finns vägar framåt och har börjat samtala med facken.
Hittills har Arbetsgivarverket avrått sina medlemmar från att tillåta distansarbete från andra länder. Det vill säga arbetsuppgifter som lika gärna kan utföras i arbetsgivarens lokaler i Sverige.
Bedömningen har varit att det finns flera hinder i de regelverk som styr statliga myndigheter, och den bedömningen kvarstår.
Ett exempel där det finns behov av en förändring är när när lärosäten och expertmyndigheter behöver anställa medarbetare som bor kvar och fortsätter arbeta på distans från sitt hemland.
– I samband med att distansarbete har blivit vanligare har viljan att kunna erbjuda distansarbete från utlandet ökat bland statliga arbetsgivare, säger Åsa Krook, chef för arbetsgivarutveckling på Arbetsgivarverket.
Åsa Krook, chef för arbetsgivarutveckling på Arbetsgivarverket.
Under året har Arbetsgivarverket därför gjort en grundlig kartläggning för att få en tydlig bild av vilka hinder och möjligheter som finns i dag för distansarbete från utlandet och för att kunna ge sina medlemsarbetsgivare bättre råd och stöd.
– Uppdraget handlade också om att undersöka om det finns behov av förändrad eller ny lagstiftning och förändringar av våra centrala kollektivavtal, säger Åsa Krook.
Utredningen har fokuserat på fyra former av arbete från andra länder.
- ”Stugan” – tillfälligt och kortare distansarbete från utlandet (till exempel en semesterbostad).
- ”Gränsarbetare” – till exempel dansk medborgare som pendlar till arbetet vid myndighet i Malmö.
- Ej utsänd statsanställd – make/maka/partner till utsänd statsanställd som vill fortsätta sitt arbete för svensk myndighet under den anhöriges utstationering.
- Bosatt utomlands – till exempel en utomlands bosatt anställd vid ett svenskt lärosäte som distansarbetar från hemlandet.
Flera hinder i lagar och avtal
Några slutsatser som kartläggningen visar är att:
- Statliga kollektivavtal inte gäller utomlands och därmed inte heller de statliga avtalsförsäkringarna.
- Arbetsmiljölagen inte gäller utanför landets gränser och det kan inte åtgärdas genom avtal.
- Det saknas lämpligt försäkringsskydd via arbetsgivaren vid distansarbete från utlandet.
- Arbetsgivarverket kan inte företräda myndigheter vid arbetstvister utomlands.
Men på en punkt har kartläggningen ändrat Arbetsgivarverkets uppfattning.
– Vi har tidigare avrått arbetsgivare från att anställa personer som är bosatta i andra länder, men den här kartläggningen visar att det inte finns något som varken motsäger eller stödjer den möjligheten.
Samtal med facken har börjat
Kartläggningen har mynnat ut i förändrade råd och rekommendationer till arbetsgivarna men Arbetsgivarverket vill också gå vidare.
– Nu har vi bjudit in facken för att se om vi tillsammans kan lösa några av de hinder som finns eftersom berörda kollektivavtal i dagsläget inte gäller utanför Sverige. Den centrala förhandlingsledningen, där Saco-S ingår, har redan träffats för ett första samtal, säger Åsa Krook.
Av de fyra typscenarierna kan hon se att det finns två som sannolikt blir enklare att lösa än de två andra.
– Distansarbete under korta perioder, exempelvis från en semesterbostad, och gränspendlarna är två lågt hängande frukter. Där tror vi att fackförbunden har samma uppfattning som vi och att det går snabbare att hitta vägar framåt.
Andres Nyström, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer säger att frågan är viktig för ingenjörerna.
– Som förbund ser vi positivt på att frågan om distansarbete lyfts av Arbetsgivarverket, eftersom den har särskild bäring på våra medlemmar som är gränspendlare och dagligen tar sig mellan framförallt Sverige och Danmark.
