Därför presterar vi bättre på jobbet om det är högt i tak

Ödgärd Andersson, vd på Zenseact tror att ingen egentligen vill vara fördomsfull. Det är oftast ett omedvetet beteende.

Vad hjälper det om man anställer de som är smartast i hela världen om de inte känner sig bekväma med att fråga, ifrågasätta och bidra när de väl är på jobbet? Ödgärd Andersson, vd på Zenseact, ser hur inflytande och lönsamhet hänger ihop.

Ambitionen är skyhög: Noll dödade, noll skadade, noll olyckor i trafiken. Volvo Cars-ägda Zenseact utvecklar mjukvara med AI-lösningar för självkörande fordon och avancerat förarstöd med målet att rädda liv. En enorm ingenjörsutmaning, som kräver innovation.

– Vi finslipar inte något som redan finns utan måste hitta helt nya lösningar. Då är det bra om inte alla våra medarbetare kommer från Hisingen eller har samma ryggsäck av erfarenheter, säger VD Ödgärd Andersson.

Zenseact har medarbetare från 45 olika länder och engelska är det språk som mest hörs här.

Mångfald kommer också med vissa utmaningar. Som att medarbetare ibland kommer från bakgrunder där arbetshierarkier och respekt för auktoriteter är väldigt framträdande.

Här jobbar Zenseact aktivt med att på olika sätt främja medinflytande och en kultur av högt i tak, menar Ödgärd Andersson. För, som hon uttrycker det, vad hjälper det om man anställer de som är smartast i hela världen om de inte känner sig bekväma med att fråga, ifrågasätta och bidra när de väl är på jobbet?

– Jag vill verkligen dra nytta av all den här kompetensen, och samtidigt skapa en arbetsplats där mina anställda tycker om att vara. Forskning visar också att team där man känner trygghet och tillit till varandra presterar mycket bättre. Vi kan ha hetsiga diskussioner om olika lösningar, men måste samtidigt bemöta varandra med nyfikenhet och respekt.

”Medarbetarundersökning gav nyttig information”

För ett par år sedan valde Ödgärd Andersson och HR-avdelningen att genomföra en stor medarbetarundersökning, för att djupdyka i vad som fungerade bra och vad som behövde förbättras. Några undrade om detta verkligen behövdes, när man redan hade bra handlingsplaner.

– Men för mig är det otroligt viktigt att jobba systematiskt med de här frågorna. Som företag kan vi aldrig luta oss tillbaka och tro att vi är bra nog – förbättringar är alltid en pågående process. Och det enda sättet att ta reda på hur vi kan bli bättre är att fråga våra medarbetare. 

Undersökningen visade att arbetsplatsen hade många styrkor, men också saker man behövde jobba vidare med. Till exempel: I grupper och team där det fanns en underrepresentation av något slag, som kvinnor eller personer med viss etnisk bakgrund, där kände man sig inte alltid lyssnad på.

– Jag tycker det var jättebra och modigt att de vågade säga detta, för det gav oss nyttig information. Utifrån det tog vi fram olika handlingsplaner, där vi bland annat utvecklar vårt ledarskapsprogram för att stärka cheferna i de här frågorna.

I ledarskapsprogrammet diskuterar man också saker som fördomar, vad de innebär och hur man kan hjälpa varandra att se att man ibland beter sig annorlunda mot vissa personer utifrån uppfattningar man har.

– Ingen vill ju egentligen vara fördomsfull, och det är ofta ett omedvetet beteende. Därför är det så viktigt att både våga ge feedback och ta emot den – feedback är faktiskt en present man får, som man behöver ta vara på.

Platt organisation har både fördelar och utmaningar

Sven Eriksson jobbar som ingenjör på Zenseact och är ordförande i akademikerföreningen på företaget. Klubbstyrelsen var delaktiga i den stora medarbetarundersökningen som Zenseact gjorde, och fick bland annat komma med synpunkter på utformning av frågorna.

– Företaget har även löpande undersökningar som vi får ta del av och där vi kan vara med och diskutera utformning och utfall. Rent generellt ser vi att det kan vara svårt att formulera frågor om upplevd arbetsbelastning på ett bra sätt, eftersom det finns en risk att man ganska lätt kan identifiera enskilda arbetslag eller roller, säger Sven Eriksson.

Sven Eriksson jobbar som ingenjör på Zenseact och är ordförande för akademikerföreningen.

Han trivs bra på företaget, dels eftersom han får jobba med intressanta saker som ligger nära slutanvändaren. Men också för att det är en arbetsplats med högt i tak och stora möjligheter till medarbetarinflytande. Att Zenseact har en platt organisation är därför något han verkligen uppskattar, men konstaterar samtidigt att det har sina utmaningar:

– Nackdelen med en platt organisation är att ansvarsfördelningen ibland blir lite oklar, man måste reda ut vad vi som team har mandat att besluta om och vad vi behöver förankra uppåt. Å andra sidan tror jag vi kommer att lösa det, eftersom det finns en vilja här att alltid försöka göra saker bättre.

Inflytande är kopplat till hälsa

Forskning har visat att medinflytande i arbetet har betydelse för hur väl medarbetare trivs med sitt jobb, hur mycket motivation de känner, och hur väl de presterar och samarbetar med varandra.

– Det har också visat sig vara en friskfaktor som bland annat minskar risken för sjukpension. En förklaring är att inflytande ger en känsla av ökad kontroll som kan mildra känslor av stress, säger Stefan Söderfjäll, fil. Dr i psykologi, författare och organisationsexpert.

Stefan Söderfjäll är psykolog och har skrivit böcker om ledarskap och medarbetarskap.

För att främja en kultur av medinflytande är det viktigt att det inte bara är en fluffig värdegrund på papperet, menar han. Chefer och teamledare behöver inta en lyssnande, nyfiken hållning och träna sig i att ställa frågor till medarbetarna. Idén om att chefen ska vara den som tänker och medarbetarna de som gör, den är omodern och något vi behöver lämna bakom oss:

– Medarbetarna ska uppmuntras att tänka med hjälp av sin chef! Detta gör chefen genom att underlätta konstruktiva samtal och diskussioner. Och det är en ständig process.

Stefan Söderfjälls tips för att öka medinflytandet på arbetsplatsen:

  • Du som är chef eller teamledare: Öva på att visa nyfikenhet gentemot dina medarbetare. Ställ frågor som ”Vad har du för tankar om den här uppgiften”? Visa aktivt att du lyssnar och undvik att värdera det som sägs. Tacka för synpunkten, visa att du tar den på allvar, framförallt om synpunkten krävt stort mod från den som framför den!  Med det förhållningssättet känner medarbetarna att deras åsikter räknas, vilket ger trygghet och uppmuntrar till kreativitet.
  • I en grupp har vi ofta en tendens att lyssna mest på den som tar till orda först. Innan ni börjar diskutera en uppgift som behöver lösas – låt alla skriva ner sina funderingar liksom tänkbara lösningar utifrån sin egen erfarenhet och kompetens, gärna i förväg.
    Allra bäst blir det om man sedan avidentifierar informationen och visar på en skärm, så att alla gemensamt kan diskutera de olika förslagen.  Då har alla röster fått komma till tals, och man får en rikare bild av uppgiften med många olika perspektiv.
  • När medarbetare misslyckas med något eller gör misstag, avsätt tid till att stödja dem i detta. Var tydlig med att misslyckande och misstag är en del i att vara människa, bjud på egna misslyckanden och misstag och låt dem få reflektera kring vilka lärdomar de gjort och vad de kan ändra på. Bestraffa aldrig under några omständigheter den som misslyckats eller gjort ett misstag.
  • Var närvarande i vardagen – se till att regelbundet avsätta tid till att besöka medarbetarna i deras arbetsvardag. Ställ frågor om hur det går för dem, erbjud stöd och hjälp, undersök om de stött på några problem, visa dem tacksamhet och uppskattning för deras ansträngningar. Ha också gärna en dialog med medarbetarna om när de tycker att det passar bäst att du besöker dem, och hur de önskar att uppföljning och återkoppling av arbetet ska ske.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Så  här mycket kostar det att vara sjuk

Så här mycket kostar det att vara sjuk

Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
Fler artiklar