Stora skillnader i rättigheter på jobbet

Världskarta med olika färg för länderna beroende på hur rättigheterna för anställda är i landet.

Världsfackets karta över tillståndet för rättigheter för anställda i olika länder. Se värden för varje land i kartan längre ner (men med andra färger).

Rätten att gå med i facket ifrågasätts i många länder, liksom rätten att strejka och teckna kollektivavtal. Inte ens i Sverige kan vi ta rättigheterna för givet, menar Sveriges Ingenjörers internationella sekreterare Magnus Kjellsson. Så här ser läget ut i 161 länder.

Rättigheter i arbetslivet finns med i FNs deklaration av de mänskliga rättigheterna. Där står bland annat att alla har rätt till rättvisa arbetsförhållanden och rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar. 

Men rättigheterna efterlevs dåligt och hur det står till med dem visar världsfacket, ITUC (International trade union confederation) varje år på en karta. Klassningen mäter våld, hot, förtryck, dödsfall, rätten att organisera sig i fackföreningar, rätt att strejka och att teckna kollektivavtal.

– En del blir chockade när de hör hur det är i andra länder. Det kan vara att man helt saknar anställningstrygghet. Folk är rädda att säga saker på jobbet. Saker vi tar för givet, säger Magnus Kjellsson.

Ljus och mörker på alla kontinenter

På ITUCs karta för 2023 ser man att Sverige är ett av de länder som har bäst rättigheter. I ett stråk genom mitten av Europa, plus Irland och Island, finns länderna som får en etta på ITUCs femgradiga skala.

Flest länder med det sämsta betyget finns i Asien, norra Afrika, Mellanöstern och ett stråk genom norra Sydamerika. Bland de tio länder som ITUC klassar har sämst rättigheter finns Turkiet och Bangladesh.

Men på alla kontinenter finns länder med bättre villkor än sina grannar. I Asien sticker Japan och Taiwan ut med att ha en tvåa, och Nepal en trea. I Afrika har Ghana och Malawi en tvåa. Tvåor har också Uruguay i Sydamerika och i Mellanamerika Barbados, Costa Rica och Dominikanska republiken.

Sverige påverkas

Men även om Sverige har den högsta nivån så påverkas vi av andra stater och multinationella företag.

– Multinationella företag frågar sig ”Varför ska vi respektera rättigheterna just i Sverige?”. Ju sämre det blir i världen, desto mer påverkar det hur det är här. Företag ifrågasätter till exempel kollektivavtal, säger Magnus Kjellsson.

Han tar Spotify som exempel.

– De som jobbar där kan i värsta fall undra: är det bra för karriären att vilja bilda en fackklubb? Ett exempel på att svenska företag agerar som företag i USA – fientligt.

Och totalt sett är trenden negativ, enligt ITUCs mätningar. Ett näraliggande exempel på det är att Finland nu begränsar rätten till sympatiåtgärder vid strejker och att lokala avtal kan tecknas och försämra villkor som finns kollektivavtalen.

USA på näst sämsta nivån

USA är känt för sin fientlighet mot fackföreningar och i ITUCs rankning får landet en fyra, där fem alltså är sämst. Magnus Kjellsson tar som exempel när han själv träffade anställda på Ikea utanför Boston.

– De försökte organisera sig. De hade ingen anställningstrygghet. Att gå på chefens grillfest och försöka hålla sig på god fot med chefen var enligt dem det bästa de kunde göra för att behålla jobbet.

Samtidigt finns positiva tendenser i USA.

– Under Biden har det gjorts vissa framsteg. Han är en fackföreningsvänlig president. Techbranschen i USA har också gjort vissa framsteg och bland spelföretag finns en ny våg av facklig organisering. Det händer plötsligt positiva saker på företag som Microsoft, Apple och Google. USA är viktigt. Så många multinationella företag finns där och landet är trendsättare.

På ITUCs sajt hittar du mer information om Global rights index med information för varje land.

Hela rapporten hittar du här.

1 kommentar

  • Khalid Othman

    Many thanks Karin,
    really amazing and very helpful article. 👌🏼💯👏🏼
    Thanks to Sverigesingenjorer as well.

    Keep going.

    23 maj 2024

Lämna ett svar till Khalid Othman Avbryt svar

Senaste nytt

  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
  • Viktoria Andersson, ordförande för Saco-S-föreningen på Trafikverket, och förtroendevalda ingenjören Rigoberto Orostica pratar med medlemmar

    Olika åsikter om stopp för anställningar på Trafikverket

    Bland Saco-medlemmar på Trafikverket tycker många att anställningsstoppet skapar oro och en störning i arbetet. Andra tycker att det fungerar. Enligt Saco-S-styrelsen är problemet att man stoppat ersättningsrekryteringar – men inte effektiviserat och kapat bort arbetsuppgifter.
  • Äldre medarbetare diskuterar med kollega

    Andelen 60- och 66-plussare skiljer mellan myndigheter

    Det varierar mellan myndigheter hur många anställda som fyllt 60 respektive 66 år. Så hur är inställningen till seniora anställda? Och går det att få jobb efter 60? Vi frågade en myndighet med högre och en med lägre andel 66-plussare.
Man som packat ihop sina saker på kontoret

”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
Fler artiklar