Ericsson kräver tre kontorsdagar i veckan: Akademikerna: ”fyrkantigt och fel fokus”

Sedan augusti kräver Ericsson att alla anställda jobbar på kontoret minst tre dagar i veckan. Akademikerföreningen menar att beslutet är taget ur luften, sätter fokus på fel saker och ökar stressen.  

Ericssons nya policy för distansarbete gäller sedan augusti i alla 128 länder där företaget har anställda. I Sverige slog beskedet ner som en bomb.

– Det har gått fort och vi saknar beslutsunderlag. ”We believe that 60 percent is optimal” står det i policyn. Men varför just 60 procent? Ledningen kan inte peka på fakta som stödjer beslutet, säger Per Norlander, koncernförhandlare för Sveriges Ingenjörer på Ericsson.

Därför slutade också förhandlingarna mellan ledningen och Akademikerföreningen om distansarbetspolicyn i oenighet.

”Arbetsplatserna räcker inte till”

Efter pandemin presenterade Ericsson hösten 2022 en generell policy för distansarbete i Sverige. Per Norlander beskriver den som en rekommendation att vara ungefär halvtid på kontoret. 50 procent av arbetet kunde ske på distans, om det fungerade med hänsyn till arbetsuppgifterna.

Den nya policyn som presenterades i augusti är bara marginell justering, från 50 till 60 procent, så varför är reaktionerna så kraftiga?

– Den här policyn är skarpare, mer tvingande och någon uppföljning av närvaron har, åtminstone här i Kista, inte existerat tidigare. Nu ska den skärpas, säger Jessica Nygren, vice ordförande för Akademikerföreningen på Ericsson i Kista.

Kontorsnärvaron har också blivit en del av prestationsbedömningen.

– Har du en chef som inte är pragmatisk kommer det att påverka din bedömning och din löneutveckling.

Jessica Nygren och Per Norlander pekar också på en rad problem som den nya policyn leder till. En är svårigheten att hitta en kontorsplats.

Ericsson har efter pandemin sagt upp 100 000 kvadratmeter kontorslokaler i Kista. Nu finns det kontorsplatser för ungefär hälften av de omkring 10 000 som arbetar där. Medarbetarna måste själva lösa ekvationen att vara på kontoret 60 procent av arbetstiden.

– Just nu räcker platserna inte till och det är också svårt att hitta parkeringsplatser, säger Jessica Nygren.

Utöver Kista har det rapporterats om platsbrist på Ericssons kontor i Göteborg och Karlskrona. Företaget försöker jobba med en bokningsapp som är tillgänglig för Ericssons alla kontor globalt. Men vissa enheter väljer att inte använda appen och det försvårar möjligheten att boka en plats.   

När Ingenjören pratar med Jessica Nygren är det en torsdag i mitten av oktober.

– När jag tittar i appen nu ser jag att den totala beläggningen i Kista är 56 procent, i huset där jag befinner mig är den 67 procent och på det plan där jag nu sitter med mina kollegor är beläggningen över 100 procent.  Det ställer krav på att man tar fram information innan man åker till kontoret för att slippa leta en halvtimme efter en plats, säger Jessica Nygren.

Och hon märker att det här skapar en stress bland de anställda.

”Man går till kontoret för att man måste”

Per Norlander är kritisk till att policyn är fyrkantig och oflexibel. Den tar inte hänsyn till att behoven är olika beroende på vilken roll man har. Många ingenjörer arbetar exempelvis i globala utvecklingsteam.

– Under pandemin förändras både arbetssätt och organisation. Eftersom ingenjörerna samarbetade via teams kunde utvecklingsteamen bemannas med personer från olika orter i Sverige och från andra länder.

För allt fler Ericssonanställda är kontoret helt enkelt inte längre är en plats där man träffar sin chef eller sina kollegor.

– Nu går man till kontoret för att man måste, stänger in sig i ett litet teams-bås och arbetar tillsammans med sina kollegor som befinner sig på andra platser i Sverige och övriga världen.

”Även om man vill går det inte”

Jessica Nygren säger att medlemmarna har reagerat olika på den nya policyn. En del är positiva och tycker att det roligt att kontoren fylls på men andra är besvikna och oroliga.

Hur policyn efterlevs beror också på vem man har som chef.

– Vissa chefer är nitiska medan andra är mer pragmatiska och försöker individanpassa.  

Hon påpekar också att många har svårare att ta sig till kontoret eftersom infrastrukturen inte återhämtats sig efter pandemin.

På Ericsson i Kista finns medarbetare som pendlar ända från södra delarna av Sörmland, Gästrikland och Närke. De har tagit anställning i Kista när Ericssonfabriker lagt ner på hemorten.  Eftersom tågpendlandet stannade av i Sverige under pandemin har regiontrafiken lagt ner eller minskat turtätheten på flera linjer.

Vissa medarbetare lägger närmare fem timmar per dag på att ta sig till och från kontoret. När tåg blir inställda är bil med resor upp till 40 mil om dagen det enda alternativet.

– Plötsligt kommer kravet att vara på kontoret tre dagar i veckan. Även om man vill går det inte. Restiden blir helt orimlig och osäkerheten om tågen ska gå eller inte skapar en enorm stress. Dessutom har Ericsson under flera år lyft work life balance som en viktig fråga, säger Jessica Nygren.

Per Norlander påpekar att många som anställdes under och efter pandemin fick muntliga löften om att kunna jobba mycket på distans. En kontorsdag i veckan eller några dagar i månaden var vanliga överenskommelser.

– Visst kan man säga att de tog ett jobb med placeringsort i Kista. Då ska man kunna vara där varje dag. Men så sa man inte under anställningsintervjuerna.

Sveriges Ingenjörer rekommenderar medlemmarna att teckna ett distansarbetsavtal.

– Ett sådant avtal skulle nog vara omöjligt att få som anställd på Ericsson, säger Per Norlander.  

”Ericsson – ett mossigt företag?”

En fråga för framtiden är hur kraven på tre kontorsdagar i veckan kommer påverka Ericssons attraktionskraft. Kan det bli svårare att rekrytera?

Per Norlander säger att det är en viktig fråga.

– Kommer Ericsson uppfattas som ett mossigt företag? Skrämmer vi bort de unga? Svaren har vi inte i dag.

Han har utan framgång föreslagit att policyn skulle introduceras på att annat sätt än man gjorde nu. Samma mål hade kunnat nås genom att ge förändringen mer tid och genom mindre reglering. Han hade hellre sett en mjuk omsvängning.

I flera enkäter har Ericssons anställda svarat på frågor om distansarbete. De som svarade att de hellre jobbar på hemmakontoret har också förklarat varför.

– Jag hade velat att ledningen lärde sig något av svaren.

Han menar att företaget i stället skulle ha satt ett mål att öka närvaron till 60 procent. Enkätsvaren och en workshop skulle kunna ge fler idéer till hur kontoren blir en bättre arbetsplats.

– Jag brukar säga så här: ”Det är bra att vara på kontoret om det är bra när man är på kontoret”.