Ingenjörer utan ersättning för övertid kan förlora inkomster

Foto: Getty Images

Kompenserar extra semester och lönepåslag verkligen för den övertid som många arbetar? Räkneexempel som Sveriges Ingenjörer har tagit fram visar att ingenjörer skulle få upp till 12 000 kronor mer i månaden efter skatt om de istället fick betalt för sin övertid.

I en nyligen publicerad rapport har Sveriges Ingenjörer tittat närmare på övertidsarbete. Rapporten visar att en majoritet av ingenjörerna regelbundet jobbar mer än 40 timmar i veckan.  Dessutom har det blivit allt vanligare att ingenjörer förhandlar bort sin övertid genom avtal om övertidsavlösen. 

Att vara övertidsavlöst innebär att man kommit överens med sin arbetsgivare om att ersätta övertidsarbete med semesterdagar och/eller en högre lön.

För tio år sedan var det ungefär 55 procent av civilingenjörerna i privat sektor som hade en sådan lösning. Idag är motsvarande siffra 70 procent. Det innebär att finns omkring 150 000 övertidsavlösta ingenjörer i landet. 

Tid omräknat i pengar

Men hur mycket är övertiden egentligen värd? I rapporten har Sveriges Ingenjörer räknat på två olika exempel (mer detaljerade beräkningar finns i faktarutan):

Daniel är 46 år och bor i Göteborg. Han är civilingenjör i privat sektor och har en månadslön på 73 000 kronor. I stället för övertidsersättning har han ett lönepåslag på 4 000 kronor per månad samt en extra semestervecka. Han jobbar i snitt 44 timmar per vecka.

I räkneexemplet har man räknat ut värdet av ersättningen och jämfört med vad han skulle tjäna om han istället fick övertidsersättning (inklusive ITP1).

  • Lön som övertidsavlöst, efter skatt: 47 781 kronor
  • Lön inklusive övertidsersättning, efter skatt: 52 224 kronor

Det innebär att Daniel skulle få 4 443 kronor mer varje månad och 53 316 kronor mer varje år om han inte var övertidsavlöst. 

Josefin är 44 år och bor i Stockholm. Hon är civilingenjör i privat sektor och har en månadslön på 75 000 kronor. Istället för övertidsersättning får hon en extra semestervecka per år. Hon jobbar i snitt 46 timmar per vecka.

  • Lön som övertidsavlöst, efter skatt: 50 552 kronor
  • Lön inklusive övertidsersättning, efter skatt: 62 482 kronor

Det innebär att Josefin skulle få 11 930 kronor mer varje månad och 143 160 kronor mer varje år om hon inte var övertidsavlöst. 

Handlar om obetald tid

Övertidsavlösta ingenjörer som regelbundet jobbar mer än 40 timmar i veckan kan därmed gå miste om många tusenlappar i månaden, särskilt om de har ett avtal om övertidsavlösen som inte inkluderar ett lönepåslag.

Rapporten konstaterar dock att de allra flesta är nöjda med att vara övertidsavlösa. Tre av fyra övertidsavlösta är inte intresserade av att säga upp den överenskommelsen. Man uppskattar friheten med att själv kunna styra över sin arbetstid. 

Det är inte heller troligt att det skulle bli extra tusenlappar i plånboken om man valde att säga upp avtalet. Däremot kanske det skulle innebära att man inte jobbade över lika mycket, utan istället fick mer tid till vila, familj och vänner. 

Men i rapporten poängterar Sveriges Ingenjörer att övertidsavlösen inte är en ursäkt för obetald arbetstid. Det är med andra ord inte rimligt att konstant jobba mer än 40 timmar i veckan. 

Skaffa dig koll

Ett tips är att se till att skaffa dig en egen bild av hur mycket du jobbar. Skriv upp din tid och räkna ut hur mycket du har jobbat per vecka det senaste året. Är din ersättning rimlig? 

Om du inte är nöjd finns det alltid möjlighet att förhandla om, eller säga upp avtalet – något som många ingenjörer inte verkar känna till. Enligt rapporten är det bara en knapp tredjedel som har koll på det.

– Det är anmärkningsvärt att den stora majoriteten inte känner till vad överenskommelsen innebär, och vilka rättigheter man har som arbetstagare. Över 160 000 ingenjörer känner inte till att de kan säga upp överenskommelsen om övertidsavlösen, säger Camilla Frankelius i en kommentar till rapporten.

Så har Sveriges Ingenjörer räknat

Räkneexempel Daniel

Grundlön före skatt: 66 861 kr
Grundlön efter skatt: 44 900 kr

Övertidsavlösen

Lönepåslag som övertidsavlöst per månad: 4 000 kr
Intjänande ITP1 för lönepåslag per månad: 1 200 kr
Värdet av extra semestervecka per månad: 1 539 kr
Lön som övertidsavlöst, före skatt: 7 3600 kr 
Lön som övertidsavlöst, efter skatt: 47 781 kr

Med övertidsersättning

Arbetsdagar per år: 251
Semesterdagar per år: -25
45 arbetsveckor per år: 1 800 ordinarie arbetstimmar/år
44 timmar per arbetsvecka: 1 980 totalt arbetade timmar/år
Övertidstimmar per år: 180
Övertidsersättning per månad: 11 484 kr
Intjänande ITP1 övertidsersättning per månad: 3 445 kr
Skatt ITP1 övertidsersättning: -1 033 kr
Lön inklusive övertidsersättning, före skatt: 78 345 kr
Lön inklusive övertidsersättning och ITP1, efter skatt: 52 224 kr

Skillnad övertidsavlöst vs övertidsersättning per månad: 4 443 kr
Skillnad per år: 53 316 kr

Räkneexempel Josefin

Grundlön före skatt: 74 094 kr
Grundlön efter skatt: 49 776 kr

Övertidsavlösen

Värdet av extra semestervecka per månad: 1706 kr
Lön som övertidsavlöst, före skatt: 75 800 kr
Lön som övertidsavlöst, efter skatt: 50 552 kr

Med övertidsersättning

Arbetsdagar per år: 251
Semesterdagar per år: -25
45 arbetsveckor per år: 1 800 ordinarie arbetstimmar/år
46 timmar per arbetsvecka: 2 070 arbetade timmar/år
Övertidstimmar per år: 270
Övertidsersättning per månad: 19 090 kr
Intjänande ITP1 övertidsersättning per månad: 5 727 kr
Skatt ITP1 övertidsersättning: -1 718kr
Lön inklusive övertidsersättning, före skatt: 93 184 kr
Lön inklusive övertidsersättning och ITP1, efter skatt: 62 482 kr

Skillnad övertidsavlöst vs övertidsersättning per månad: 11 930 kr
Skillnad per år: 143 160 kr

Hela rapporten Tid är pengar finns att ladda ned här.

5 kommentarer

  • Sara

    Jag tror aldrig att arbetsgivarna skulle betala ut så mycket övertidsersättning som i exemplet. Snarare verkar man ju konsekvent försöka komma runt detta genom att säga att eventuell ”övertid” inte är beordrad utan på den anställdes initiativ och får hantera i ”kompkontot” (oavsett övertidsavlösning eller ej).
    Det vore bra med ett räkneexempel som visar lön och annan ersättning när arbetsgivaren INTE beordrar eller då betalar ut övertidsersättning. Det blir alltså färre arbetade timmar men också lägre lön och mindre semester.
    Jag förstår varför många väljer extra semester och frihet istället, i synnerhet på jobb där det inte är chefen som beordrar övertid utan den anställde som själv beslutar om de behöver jobba över.
    Vad är det för problem man försöker lösa med denna rapport?

    08 november 2024
  • Anders

    Jag blev övertidsavlöst då lönen passerade en gräns, som inte höjts sen 2015 så det kommer alla att göra. Fick tre semesterdagar inget lönepåslag. Bank o Finans avtal som tillhör Akademikerna och det som gäller där jag jobbar Blev naturligtvis inget extra lönepåslag,

    07 november 2024
  • Sven Åke

    Jag gjorde samma kalkyl när jag jobbade och såg också att jag förlorade mycket på att inte få ut övertid samtidigt som det var omöjligt att få ett likvärdigt jobb vad det gällde lön och arbetsuppgifter med övertidsersättning.
    Jag höll dock noga reda på mina arbetade timmar både debiterade som konsult och även senare som anställd på ett mindre företag. Jag gjorde sedan min egen tolkning av avtalet och tog ut ledighet både som heldagar och timmar när möjlighet gavs. Jag kompenserade timme för timme. Det bör påpekas att mitt argument när någon frågade var att företaget inte hade begärt dispans för övertidsarbete över 150 respekt. 250 timmar. Jag fick dock aldrig frågan.
    Jag tycker att Sveriges Ingenjörer borde fundera på ett avtal för anställda utan övertidsersättning där den anställde har rätt att ta ut övertid över en specificerad nivå som ledighet eller lön om övertiden under en längre tid överstiger nivån.

    07 november 2024
  • pH

    Med lönenivåerna i exemplen så verkar personerna vara chefer och då är du ju i princip alltid övertidsavlöst.

    07 november 2024
  • Peter

    En del arbetsgivare kopplar övertidaavlöaen till tjänsten. Vill man ha jobbet så får man ta övertidsavlösen också. Ofta medför ju med jobbet ett jliv i kartiären. Mao. Långsiktigt kan man bättre höja sitt marknadsvärde. Skulle ju vara bättre att jag som medlem inte skulle stälas på ett sådant val.

    04 november 2024

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Industrifackens lönekrav: 4,2 procent

Industrifackens lönekrav: 4,2 procent

Löneökningar på 4,2 procent, arbetstidsförkortning och rätt till förskottssemester. Det är några av kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
Fler artiklar