Så vill Generation Z ha det på jobbet

De söker trygghet, vill tjäna pengar och ha ett jobb med ett tydligt syfte. Men längtar även efter ett stressfritt liv, sätter högre värde på fritid än på jobb och betraktar sig själva som lata. Därför har Generation Z på många sätt annorlunda förväntningar på sitt arbetsliv än sin föräldrageneration – här är några viktiga skillnader.

Generation Z är den generation som föddes åren kring millennieskiftet. De har vuxit upp i en mindre trygg värld präglad av både terror, krig och ekonomisk oro – vilket gör att de på ett tydligare sätt än tidigare generationer söker trygghet i livet.

– Generation Z vill ha ett jobb, ett eget hem och tjäna bra med pengar så att de klarar sig, förklarar Fredrik Torberger, framtidsstrateg på Kairos Future.

Måste klara sig själv

Fredrik Torbergers fokus som framtidsstrateg handlar framför allt om samhällskontraktet, de förväntningar framtidens svenskar på sig själva, varandra och samhällets institutioner.

Han konstaterar att Generation Z bär på en oro för att samhället inte kommer att kunna ta hand om sina medborgare på samma sätt som tidigare och att man därför själv behöver ta ett större eget ansvar för exempelvis pension och försäkringar.  Det syns bland annat på det ökande intresset för sparande och investerande.

Dessutom har amerikanska ideal, där man strävar efter att bli rik, framgångsrik eller känd, format generationen, vilket också kan förklara varför delar av Generation Z går mot mer traditionella könsroller. De gör inte heller revolt på samma sätt som sina föräldrars generation – kanske är de mer lika Millennials som i studier uppger att de har sin mamma som största idol. 

Har andra förväntningar på jobbet

Vad innebär detta då för arbetslivet? Fredrik Torberger pekar på några viktiga skillnader jämfört med tidigare generationer:

1. Tryggt och meningsfullt arbete. Fredrik Torberger förklarar att Generation Z vill ha en trygg anställning, bra lön och ett jobb där deras arbete spelar roll för fler än aktieägarna. Arbetsgivarens värderingar är viktiga, men att arbeta är inte lika identitetsbärande som för tidigare generationer – arbetet är snarare ett ”nödvändigt ont” och det är framför allt fritiden som är viktig för att skapa mening i livet. 

– Det räcker inte med att ha ett jobb för att känna sig lyckad, den självklarheten finns inte kvar på samma sätt idag som för tidigare generationer. Det är en av förklaringarna till att unga idag efterfrågar syfte – de vill att deras arbete spelar roll. Men jobbet per se är inte meningsskapande, här är fritiden mycket viktigare, säger Fredrik Torberger.

2. Psykologisk trygghet och tydlighet. Generation Z har formats av en uppväxt där de är vana att uttrycka sina känslor och har mer än någon annan generation pratat om allas lika värde. Men de är också mer känsliga än andra generationer – de har därför ibland kallas snöflingor. Sociala medier där man dygnet runt jämförs med andra och ett betygssystem i skolan där risken för att misslyckas var stor, är sådant som bidragit till att man hela tiden känner en osäkerhet för att vara tillräckligt bra. Och man är även uppmärksam på orättvisor. 

Omtänksamhet, tydlighet och snabb återkoppling är därför viktigt på jobbet.

– De vill ha tydlighet på jobbet, förstå vad som förväntas av dem och veta när arbetet är klart. Om arbetet är otydligt och allt flyter skapar det oro och stress, säger Fredrik Torberger.

3. Genuina relationer. Generation Z är vana vid att uttrycka sina känslor och förväntar sig ofta att dessa ska bemötas med mycket stor respekt. 

– Att våga dela med sig av det som är privat och inte vara alltför formell i sin yrkesroll är viktigt för att uppfattas som autentisk. Det är bra, framför allt för chefer, att tänka på.

4. Lathet. När olika generationer får beskriva sin egen generations negativa bidrag till samhället svarar den äldre generationen ”miljö och klimat” medan den yngre svarar ”sociala medier” – och ”lathet”.

Fredrik Torberger förklarar att Generation Z känner mer stress och ångest än någon annan generation och längtar efter att leva ett stressfritt liv. De har uppfostrats med stort omhändertagande som till viss del även präglats av försiktighet, vilket gjort att de lyssnar mer på sina känslor och undviker det som orsakar stress.

– De tycks som grupp inte vara lika rustade för att ”bita ihop” och ta sig an svårigheter som tidigare generationer och det kan handla om att föräldravärlden – genom att vara lyhörd och försiktig med krav – har velat undvika att ge barnen känslan av att vara dålig. Att utmana sig själv och göra saker som känns svåra är viktigt för att bygga självkänsla, men den här generationen upplever att de är ovana att ta i, vilket gör att de som grupp tycker att de är lata. 

Men, alla är individer

Även om varje generation är präglad av sin tid, poängterar Fredrik Torberger att det självklart finns stora skillnader när man kommer ned på individnivå. Och även om man tillhör en viss generation kanske man ändå har mer gemensamt med gruppen ”ingenjörer” än en viss generation X, Y eller Z.

– Därför är det viktigt att bemöta alla som individer, inte som generationer, konstaterar han.