Därför behöver vi en tillåtande miljö på jobbet

Christina Stielli är författare, föreläsare och organisationsutvecklare med utbildning inom beteendevetenskap, ledarskap och psykologi. Idag fokuserar hon på psykologisk trygghet och hur den kan stärkas på en arbetsplats. Foto: Kristina Pohl.

Att våga berätta om problem och ställa frågor utan att bli förlöjligad på jobbet är inte självklart för alla. Christina Stielli, författare och föreläsare, vet hur det går att stärka den psykologiska tryggheten. Och vad man kan vinna med det.

Vad innebär psykologisk trygghet på en arbetsplats?

– Kortfattat att jag som medarbetare känner mig trygg med att uttrycka mig och komma med förslag. Detta innefattar även att våga lyfta misstag, med vetskap om att man inte blir straffad eller avvisad.

När Google för snart tio år sedan genomförde ”Project Aristotle”, en stor studie bland sina anställda, var slutsatsen tydlig: Psykologisk trygghet är avgörande för att skapa framgångsrika team.

– Och de skapas inte i huvudsak av medlemmarnas förmågor och erfarenheter, utan det avgörande är hur man agerade med varandra, säger Christina Stielli.

I en tillåtande miljö vågar människor ta risker och vara kreativa.

– Det är lite vitsen med att ha flera människor på en arbetsplats – att vi har olika insikter, erfarenheter och kompentenser. Arbetsplatser där det finns psykologisk trygghet klarar sig också bättre under turbulenta perioder. Man lyfter varandra och kan lyssna på information som är obehaglig.

Lyft frågan om något skaver

Hon menar att vi är snabba på att fånga upp både stora och små signaler från våra medarbetare. Att scrolla med mobilen, gäspa eller himla med ögonen när någon talar under ett möte är tydliga varningssignaler.

– Vi är bra på att känna av omgivningen. Om det känns otryggt, då är det sannolikt det. Vifta inte bort den känslan med att du överreagerar. Börja undersöka den.

– Känner du att något skaver – lyfta frågan och säg: ”Jag känner mig inte helt bekväm med att komma med förslag i den här gruppen, hur ser ni andra på det?”.

Är interaktionerna mellan de anställda minst lika viktiga i fikarummet som i mötesrummet?

– Ja, absolut. Vid kaffebordet tar vi oss andra friheter. I mötesrummet kanske man skärper till sig. Tyvärr har vi en benägenhet att tro att kan vara oss själva på jobbet, men vi har ett ansvar mot våra kollegor och framför allt det uppdraget vi sitter i.

Farligt om trygghet inte finns

På en arbetsplats där det finns psykologisk trygghet kan medarbetarna be om hjälp och ställa frågor utan att bli förlöjligade.

– För ett par år berättade en ung ingenjör för mig under en föreläsningspaus att han skulle säga upp sig: ”Jag vill inte vara kvar här, jag ställde en fråga och fick som svar ’Det borde väl du veta som är helt nyutexaminerad.’. Den killen ställer inte fler frågor, han är eftertraktad på arbetsmarknaden och kan gå någon annanstans.

Att vara trygg innebär också att våga berätta om problem, utan att bli uthängd. Om den tryggheten inte finns, kan det få stora konsekvenser.

– Det är livsfarligt, säger hon.

Som exempel berättar Stielli om en föreläsning hon höll på en arbetsplats där man tar hand om äldre, någonstans i Sverige.

– Efteråt kom en anställd fram till mig och viskade: ”Jag tror det pågår felmedicinering på plan 4, men jag vågar inte säga det till chefen, hon blir så arg.”. Nu tog jag tag i det direkt, men det är inte välgörande för ett företag när personalen känner att den inte kan agera.

Två andra exempel är ubåten Titan som imploderade 2023 under en expedition till Titanic och skandalen kring Paolo Macchiarini, thoraxkirurg och forskare på Karolinska institutet. I båda fallen hade det skapats arbetsmiljöer som avskräckte medarbetarna från att ta upp säkerhetsproblem, med rädsla för att stämplas som obekväma och hamna utanför gruppen.

Ledaren inspirerar

Psykologisk trygghet är ingenting som skapas under ett stormöte en måndag slår Christina Stielli fast.

– Det är ett komplext och långsiktigt arbete. Det kräver individer som har kontroll på sina värderingar, svagheter och styrkor.

– Chefen har viktigt ansvar att visa vägen och vara trygg i sig själv. En ledare måste kunna ge och ta feedback, äga sina misstag och inspirera.

Att som chef visa att man inte kan allt tycker hon är ett utmärkt avstamp.

– I en ledningsgrupp hade jag en ekonomichef som berättade att han hatade Excel. Brilliant, säger jag – där har han ett fundament att skapa psykologisk trygghet på sin avdelning.

Vad kan jag som anställd göra för att främja arbetsklimatet?

– Börja med att vara den förändringen som du vill se. Håll dig ifrån nedsättande kommenterar. Lyssna och ställ frågor när du sitter på ett möte. Avbryt inte eller agera negativt med kroppsspråket, säger Christina Stielli och fortsätter:

– Var nyfiken och ställ frågor. Var en inspiration, berätta om det du själv gjort som gått fel. Och prata inte negativt om kollegor eller om tidigare arbetsplatser – tänkt på hur du yttrar dig.

Och hur kan du som chef agera för att stärka den psykologiska tryggheten?

– Börja med dig själv. Som chef trycker jag att man ska lyfta frågan och prata om tryggheten i gruppen, hur är vi mot varandra. Skapa och vårda relationer med individerna i gruppen och var sårbar, du kan inte allt.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

För att ett möte ska bli bra krävs energi och engagemang bland deltagarna. Det kan vara svårt att åstadkomma i hybridmöten. Foto: Getty Images.

7 tips: Så blir hybridmötet bättre för alla

Slöseri med tid eller en ny arena för givande jobbsamtal? Hybridmötet kan vara både och. Ett tydligt syfte, aktiva deltagare och väl fördelade roller gör mötet bättre och mer meningsfullt.
Fler artiklar