Eget kontorsrum ökar för en kategori i teknikbranschen

Foto: Getty Images.
Hur kontorsmiljön är utformad har stor betydelse för arbetsklimat och psykiskt välbefinnande visar en unik studie. Bäst mår anställda i egna rum och det är en kontorstyp som blivit allt vanligare – för vissa – i teknikbranschen.
Från egna rum och öppna kontorslandskap till aktivitetsbaserade kontor och så kallade hot-desking kontor där man spar in på kontorsutrymme. Olika tidsperioder och trender sätter sin prägel på kontorsdesignen.
Men hur de olika kontorsmiljöerna påverkar den psykosociala arbetsmiljön och människors välbefinnande har länge varit oklart – fram tills nu. I en studie som omfattar drygt 4 300 anställda i sju olika kontorsmiljöer har forskare undersökt emotionell utmattning, socialt stöd, psykologiska krav och egenkontroll.
Resultaten visar inte oväntat att egna arbetsrum, så kallade cellkontor, är den bästa kontorsformen för välmåendet. En förklaring kan vara att man själv kan utforma och styra sin arbetsmiljö och slipper bli störd av ljud i omgivningen.
6 vanliga kontorstyper
- Cellkontor – Egna rum som ger avskildhet och möjlighet till koncentration.
- Delat rum – Mindre rum som delas av 2–3 personer.
- Kontorslandskap – Öppen yta där många sitter tillsammans, allt från mindre varianter med 4–9 personer till större för 10–24 personer och uppåt.
- Flexkontor – Inga fasta arbetsplatser med stödmiljöer runtomkring, som tysta rum, mötesrum och samarbetsytor.
- Kombikontor – Fasta arbetsplatser med ytor för samarbete. Stort fokus på teamarbete.
- Hot-desking kontor – Inga fasta arbetsplatser. Medarbetarna får dela på de skrivbord som är tillgängliga. Inga stödmiljöer.
”Cellkontor börjar komma tillbaka”
Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare vid Kungliga tekniska högskolan och Chalmers, som ligger bakom studien ser en trend i att cellkontor i en ny och modern form blir vanligare igen. Det gäller särskilt inom tekniksektorn där det kan vara svårt att konkurrera om kvalificerad arbetskraft och med hemarbetets fördelar.
– När det gäller ingenjörsföretag ser jag att cellkontor börjar komma tillbaka mer och mer. De låter sina seniora medarbetare få egna rum, säger hon.

Sämst resultat i studien får så kallade hot-desking kontor där arbetsgivaren sparar in på kontorsyta och låter medarbetarna samsas om skrivborden. Det saknas också stödmiljöer i form av rum där man kan ha möten eller jobba ostört.
– Det finns bara en positiv faktor – att man har mindre kontorsyta och spar pengar. Ur ett medarbetarperspektiv finns det inget positivt. Kanske om man jobbar jättemycket utanför kontoret.
Även öppna kontorslandskap får dåliga betyg i studien, men det skiljer sig åt beroende på landskapens storlek. Däremot kan det sociala stödet vara starkt eftersom man är omgiven av kollegor och chefer och det är svårt att gå under radarn.
”Upplevs olika av män och kvinnor”
Aktivitetsbaserade kontor, och då framför allt flexkontor som erbjuder stödmiljö, är den kontorsdesign som dominerat de senaste åren. Christina Bodin Danielsson menar att rätt utformade kan de erbjuda en bra arbetsmiljö. Det gäller däremot inte för så kallade kombikontor som var populära på 80- och 90-talen.
– På vad vi än frågar så är det kombikontor som sticker ut som mest negativt. Och vad är det som utmärker kombikontor? Jo, det är en väldigt hög grad av teamarbete.
Särskilt för kvinnor utgör kombikontor en dålig psykosocial arbetsmiljö och de rapporterar i hög grad om emotionell utmattning, psykologiska krav och lågt inflytande. Vad det beror på är oklart, men det är känt att kvinnor gärna vill ha konsensus och inte tycker om dålig stämning, något som kan uppstå vid teamarbete. För män verkar det däremot inte spela någon roll.
– Det är märkligt att för män är kombikontor som vilket kontor som helst. Det utmärker sig varken som positivt eller negativt. Men genomgående för kvinnor är det inte en positiv kontorstyp, säger Christina Bodin Danielsson.
Män har i stället betydligt svårare för hot-desking kontor och andra kontorsformer där man inte har någon egen arbetsplats.
– Kvinnor har inte alls lika svårt för det. Det finns teorier om territorialitet och att den hierarkiska strukturen är mycket viktigare för män än för kvinnor. Har man ingen egen arbetsplats förlorar man i status.
”Arbetsuppgifter spelar en avgörande roll”
I studien kan man inte se vilka arbetsuppgifter kontorsarbetarna har. Men det spelar en avgörande roll för hur man uppfattar den psykosociala arbetsmiljön, menar Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial medicin vid Karolinska institutet och medförfattare till studien.
– Det är klart att det har jättestor betydelse. Hur mycket koncentration krävs och hur mycket är rutinarbete? Men det måste finnas utrymmen där man dra sig tillbaka och utrymmen för organiserade möten med andra, säger han.












