Bakgrunden är att CSN har beslutat sig för att kontrollera att alla verkligen tar 1,5 poäng i veckan medan de har studiemedel medan de tekniska högskolorna ibland fördelar poängen ojämnt över vår- och hösttermin. Resultatet har blivit att teknologerna inte ser ut att vara registrerade för heltidsstudier.
– Jag har fått krav på 4000 kronor som jag har överklagat och fått avslag på och sedan har jag fått ett krav till för vecka 52-01 eftersom det var ett glapp mellan höst- och vårtemin, berättar Kristin Berget som läser industriell ekonomi. Jag har följt min studieplan och vill absolut inte göra fel.
Andra berättar om krav på 8000 och att de faktiskt inte vet riktigt hur de ska få ihop pengarna.
– Ska man jobba ihop det blir det ju svårt med fribeloppet men det är delvis ett annat problem flikar någon in.
Mitt i soppätandet dyker CSN:s generaldirektör Kerstin Borg Wallin upp.
– Det yttersta ansvaret ligger på studenterna själva säger hon. De har inte läst våra regler ordentligt. Och för högskolornas del så kan de ju faktiskt se till att poängen blir jämt föredelad. Det går utmärkt att starta en kurs i mitten av december, dela ut en litteraturlista och inte ha någon bunden undervisning och sedan ha tenta i slutet av januari.
– För mig låter det litet som ”Vi lurar CSN:kursen” säger THS ordförande Tobias Porserud när Kerstin Borg Wallin har gått vidare till en intervju med Ekot. Och en av våra poänger är ju att teknologerna faktiskt inte lurar CSN utan att det här är heltidsstudier.
Mötet mellan högskolorna och CSN är planerat att hålla på hela eftermiddagen.
För de teknologer som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer, eller blir det senast den sista juni, har förbundet beslutet om ett räntefritt lån på ett år i avvaktan på en lösning på problemet.
JG
Hej Stefan!
Grunden är till största delen helt administrativ. Teknologerna har ofta kurser och delkurser som stäcker sig över längre tider och det är då inte alltid möjligt att registrera tagna poäng på ett sätt som CSN föredrar på grund av högskoleverkets regler för hur studieprestationer skall registreras. Vissa kurser är också mer arbetsintensiva än andra, men det är av administrativa/budgetmässiga skäl inte alltid möjligt att avspegla detta helt rättvist i kurspoängen. Hittills har utbildningsansvariga normalt sett till att det jämnar ut sig över hen utbildningsprogrammets hela längd.
Jag förstår inte riktigt problemet.
Om man på hösten läser 25 poäng istället för 30 poäng så pluggar man väl mindre? Den ”lediga” tiden skulle man alltså kunna läsa en annan 5-poängskurs t.ex. på distans, eller jobba extra.
Då är det väl klart att man inte ska få studiemedel för detta. Att man sedan läser 35 poäng på vårterminen verkar än mer underligt. Studenterna blir alltså ”tvingade” att plugga på övertid på våren?
Det vore intressant med en bakgrundsartikel om denna konflikt. Varför tycker högskolorna att denna fördelning är viktig att upprätthålla, eller ens bra för studietakten?