Vilken lånesoppa CSN!

Erika Ornstein, David Björklund, Petter Eek och Kristin Berget tycker alla att det hade varit smidigare om CSN hade talat med högskolorna innan de slog till.

Teknologerna hade satt upp soppkök för att lobba för sin sak utanför CSN på torsdagen. Men några löften om en lösning på återbetalningskraven verkade inte vara i sikte för CSN:s generaldirektör.

Soppkök för återbetalningsskyldiga studenter hade THS ordnat utanför CSN på torsdagen.

Teknologerna hade satt upp soppkök för att lobba för sin sak utanför CSN på torsdagen. Men några löften om en lösning på återbetalningskraven verkade inte vara i sikte för CSN:s generaldirektör.
Vid lunch på torsdagen kom representanter för Chalmers, Linköpings universitet och KTH till Centrala studiestödsnämnden i Stockholm för att diskutera de återbetalningskrav som har drabbat flera hundra teknologer.

Bakgrunden är att CSN har beslutat sig för att kontrollera att alla verkligen tar 1,5 poäng i veckan medan de har studiemedel medan de tekniska högskolorna ibland fördelar poängen ojämnt över vår- och hösttermin. Resultatet har blivit att teknologerna inte ser ut att vara registrerade för heltidsstudier.

– Jag har fått krav på 4000 kronor som jag har överklagat och fått avslag på  och sedan har jag fått ett krav till för vecka 52-01 eftersom det var ett glapp mellan höst- och vårtemin, berättar Kristin Berget som läser industriell ekonomi. Jag har följt min studieplan och vill absolut inte göra fel.

Andra berättar om krav på 8000 och att de faktiskt inte vet riktigt hur de ska få ihop pengarna.
– Ska man jobba ihop det blir det ju svårt med fribeloppet men det är delvis ett annat problem flikar någon in.

Mitt i soppätandet dyker CSN:s generaldirektör Kerstin Borg Wallin upp.
– Det yttersta ansvaret ligger på studenterna själva säger hon. De har inte läst våra regler ordentligt. Och för högskolornas del så kan de ju faktiskt se till att poängen blir jämt föredelad. Det går utmärkt att starta en kurs i mitten av december, dela ut en litteraturlista och inte ha någon bunden undervisning och sedan ha tenta i slutet av januari.

– För mig låter det litet som ”Vi lurar CSN:kursen” säger THS ordförande Tobias Porserud när Kerstin Borg Wallin har gått vidare till en intervju med Ekot. Och en av våra poänger är ju att teknologerna faktiskt inte lurar CSN utan att det här är heltidsstudier.

Mötet mellan högskolorna och CSN är planerat att hålla på hela eftermiddagen.
För de teknologer som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer, eller blir det senast den sista juni, har förbundet beslutet om ett räntefritt lån på ett år i avvaktan på en lösning på problemet. 
JG

 
 
 
 
 

 

2 kommentarer

  • Mårten

    Hej Stefan!
    Grunden är till största delen helt administrativ. Teknologerna har ofta kurser och delkurser som stäcker sig över längre tider och det är då inte alltid möjligt att registrera tagna poäng på ett sätt som CSN föredrar på grund av högskoleverkets regler för hur studieprestationer skall registreras. Vissa kurser är också mer arbetsintensiva än andra, men det är av administrativa/budgetmässiga skäl inte alltid möjligt att avspegla detta helt rättvist i kurspoängen. Hittills har utbildningsansvariga normalt sett till att det jämnar ut sig över hen utbildningsprogrammets hela längd.

    14 juli 2010
  • Stefan

    Jag förstår inte riktigt problemet.

    Om man på hösten läser 25 poäng istället för 30 poäng så pluggar man väl mindre? Den ”lediga” tiden skulle man alltså kunna läsa en annan 5-poängskurs t.ex. på distans, eller jobba extra.

    Då är det väl klart att man inte ska få studiemedel för detta. Att man sedan läser 35 poäng på vårterminen verkar än mer underligt. Studenterna blir alltså ”tvingade” att plugga på övertid på våren?

    Det vore intressant med en bakgrundsartikel om denna konflikt. Varför tycker högskolorna att denna fördelning är viktig att upprätthålla, eller ens bra för studietakten?

    01 juli 2010

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.