Foto: LTH
Med rätt pedagogik kan civilingenjörstudenter med medelmåttiga gymnasiebetyg klara sig lika bra som studenter med toppbetyg. Det visar en studie som gjorts vid Lunds tekniska högskola. Studenter som i grupper får diskutera och lösa svåra mattetal från pågående kurser tillsammans med en äldre student förbättrar sina resultat avsevärt. Metoden kallas SI, Supplemental Instruction.
Med rätt pedagogik kan civilingenjörstudenter med medelmåttiga gymnasiebetyg klara sig lika bra som studenter med toppbetyg. Det visar en studie som gjorts vid Lunds tekniska högskola. Studenter som i grupper får diskutera och lösa svåra mattetal från pågående kurser tillsammans med en äldre student förbättrar sina resultat avsevärt. Metoden kallas SI, Supplemental Instruction.
Ungefär hälften av nybörjarstudenterna vid Lunds tekniska högskola är med på SI-mötena under den första terminen. Metoden har funnits en tid på flera högskolor och universitet. Först nu har den emellertid analyserats och utvärderats mer genomgripande – och funnits vara mer än duglig.
Leif Bryngfors Foto: LTH
– Vad vi sett i vår utvärdering är att de som deltar i SI-grupperna klarar sig avsevärt bättre i kursen och de tar också betydligt fler poäng under första året, 12 poäng mer än de som inte deltar i SI, säger Leif Bryngfors, chef för SI-Centrum vid Lunds tekniska högskola. Metoden används huvudsakligen i matematik, fysik och kemi, men resultaten spiller över på andra kurser, sannolikt för att studenterna utvecklar sin studieteknik.
Varje grupp om 8-15 studenter leds av en äldre student som har gått en kort utbildning i metodiken. SI-ledaren ska inte ge svar på frågorna, utan agerar mer som en motor i gruppen – leder diskussionen åt rätt håll och ser till att alla är med i resonemangen. Frågorna bollas, och det som en elev inte förstod på föreläsningen kan han nu få höra på ett annat sätt, och då kan det plötsligt bli tydligt hur det hänger ihop.
– Det här är en internationell modell, säger Leif Bryngfors. I Manchester i England är SI-ledare väldigt eftertraktade i näringslivet.
En viktig slutsats av studien är också att studenternas prestationer i hög grad avgörs av vad som händer efter att de börjat på universitetet. Medelmåttiga gymnasiebetyg innebär alltså på intet sätt att det är kört. Metoden är inte heller bara till för svaga eller medelmåttiga studenter. Studenter med redan höga gymnasiebetyg har också lyft sina resultat. Metoden har särskilt attraherat kvinnor och studenter från familjer utan akademisk tradition, alltså underrepresenterade grupper vid LTH.
Vad krävs av en SI-ledare?
– Att de själva har deltagit i SI-grupper och att de har kommit en bit i sina egna studier. De ska också vara kommunikativa och öppna. De ska ha klarat sina studier bra, men personligheten är viktigare än studieresultaten. I dag har vi 40 SI-ledare inom hela LTH. Vi har det på alla program. Man sitter två timmar i veckan. Det schemaläggs på lämpliga tider före eller efter föreläsningarna eller på håltimmar
Supplemental instruction, SI, utvecklades vid University of Missouri i Kansas City. Det var Leif Bryngfors som introducerade den i Sverige 1994. Metoden används redan vid de flesta civilingenjörsprogram på LTH och även vid många kurser och program inom humaniora vid Lunds universitet. SI-ledare vid LTH utbildas vid SI-centrum, där SI-ledarna får lära sig en särskild metodik för att skapa bra fungerande grupper och inlärningssituationer. Pedagogiken har också fått fotfäste vid ett flertal andra universitet och högskolor i Sverige.
5 kommentarer
Finns det någon undersökning som visar hur detta påverkar de som är SI-ledare.
Min erfarenhet är att undervisning t.ex som assistent är mycket utvecklande, efetrsom det krävs mer att förklara än att lösa problem.
Har man sett motsvarande effect för SI-ldare?
”Inget nytt under solen”, detta påminner mig om redan tidigare pedagogiska grepp som jag känner till från 80-talet.
Allt som är gammalt är inte dåligt, bra att man tar upp det som var bra och förpackasr det på nytt.
MVH
Eric Knutsson, lärare på YH-logistik, Sigtuna kommun.
Fantasktiskt om högskolan äntligen har förstått att de sysslar med utbildnng och lägger lite krut på pedagogiken. Det låter riktigt bra.
SI låter som ett fantastiskt komplement till studierna, men det framgår egentligen inte hur mycket SI-grupperna hjälper. Ett stort bidrag till det bättre resultatet kan lika väl vara att de individer som deltar i grupperna generellt sett är mer engagerade i skolan. Jämförelsen skulle ha gjorts mot den grupp som väljer att inte delta, _men_ som pluggar enskilt istället.
I min utbildning brukar halva klassen stanna kvar efter skolan för att räkna tillsammans. De som väljer att gå hem istället brukar vara genierna som redan förstått allt, eller de som inte orkar bry sig. Många av de sistnämnda tenderar att hoppa av plugget inom 2 år. Det låter som att det alternativet funkar lika bra, och är något billigare för skolan.
/Student inom Materialdesign, KTH
Ny?
Det är väl snarare Lancashire pedagogiken som tagits till heders igen.
Peter Baeling