Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenMobbning på jobbet komplex fråga

Mobbning på jobbet komplex fråga

Mobbning på jobbet kan se ut på många olika sätt. Utfrysning eller att fråntas arbetsuppgifter är två exempel. Gemensamt är att någon utesluts ur gemenskapen. I de fall man inte drar jämnt med alla på jobbet blir det viktigt att skilja på sak och person och behålla den professionella kontakten. Det skriver Louise Svensson, forskare i sociologi vid Örebro universitet, i sin doktorsavhandling Mobbning i arbete.

Nio procent av alla människor som arbetar i Sverige upplever att de någon gång har blivit mobbade på sin arbetsplats. Det finns inga enkla svar på hur man förhindrar mobbning, men i Louise Svenssons doktorsavhandling framgår det att sammanhanget är viktigt. Att arbeta eller att vara annorlunda än vad som är normalt för just den arbetsplatsen är ofta avgörande.

– Det är lätt att ta till förklaringar som antingen rör den mobbades personlighet eller till exempel en chefs elakhet eller bristfälliga ledarskap, men mobbning är en komplex fråga. Flera saker samverkar, säger Louise Svensson.

En person som sedan tidigare är van vid att arbeta självständigt kanske ifrågasätter saker på möten när andra inte är vana vid att det görs. Mobbningen kan också starta i och med en konflikt eller efter att en anställd bytt position. Mobbning kan därmed komma smygande under en längre tid eller starta hastigt efter en viss händelse. Plötsligt blir kollegor mobbare. Den eller de som mobbar kan vara chefer, kollegor eller underordnade. Oftast är det inte någon stor grupp.

Mobbning verkar vara vanligast på sådana jobb där man arbetar med människor. Enligt Louise Svensson är mobbning vanligare i exempelvis vården än bland datorprogrammerare. Orsaken till det kan vara så enkel som att man i vårdande jobb måste prata med varandra, vilket ger fler möjligheter till att osämja uppstår. En omständighet som kan förvärra mobbningen är där arbetslokalerna är utformade så att den mobbade aldrig kan dra sig undan.

Både chefer och underställda kan bli mobbade. I Sverige säger cirka hälften av dem som känner sig mobbade att det är chefen som mobbar. Utomlands är det fler, uppåt 80 procent, som anser att chefen ligger bakom mobbningen.

Som kollega kanske man inte ens vet om att det pågår, men för den utsatte kan alla som inte öppet visar sitt stöd vara potentiella mobbare. Den mobbade vet var han har mobbarna, de som utsätter honom för negativa handlingar. De övriga, som inte säger något eller kanske inte ens vet något, kan han uppleva som medlöpare. Den osäkerheten blir en del av mobbningen.

Samtidigt visar Louise Svenssons avhandling att kollegor som vågar visa att de står på den utsattes sida lätt kan bli mobbade själva, såvida inte stödjaren själv redan har en mycket stark ställning i gruppen, kanske i kraft av sin chefsposition

Enligt Louise Svensson är det vanskligt att ge generella råd. Samma åtgärd som minskar mobbningen i en miljö, kan förvärra den i en annan. Men som medarbetare bör man tänka på att särskilja sak från person. Försök att behålla den professionella kontakten även om man inte drar jämnt på det personliga planet.

Föreningen STOPP – mot kränkande särbehandling i arbetslivet – hittar du här

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.