Mobbning på jobbet kan se ut på många olika sätt. Utfrysning eller att fråntas arbetsuppgifter är två exempel. Gemensamt är att någon utesluts ur gemenskapen. I de fall man inte drar jämnt med alla på jobbet blir det viktigt att skilja på sak och person och behålla den professionella kontakten. Det skriver Louise Svensson, forskare i sociologi vid Örebro universitet, i sin doktorsavhandling Mobbning i arbete.
Nio procent av alla människor som arbetar i Sverige upplever att de någon gång har blivit mobbade på sin arbetsplats. Det finns inga enkla svar på hur man förhindrar mobbning, men i Louise Svenssons doktorsavhandling framgår det att sammanhanget är viktigt. Att arbeta eller att vara annorlunda än vad som är normalt för just den arbetsplatsen är ofta avgörande.
– Det är lätt att ta till förklaringar som antingen rör den mobbades personlighet eller till exempel en chefs elakhet eller bristfälliga ledarskap, men mobbning är en komplex fråga. Flera saker samverkar, säger Louise Svensson.
En person som sedan tidigare är van vid att arbeta självständigt kanske ifrågasätter saker på möten när andra inte är vana vid att det görs. Mobbningen kan också starta i och med en konflikt eller efter att en anställd bytt position. Mobbning kan därmed komma smygande under en längre tid eller starta hastigt efter en viss händelse. Plötsligt blir kollegor mobbare. Den eller de som mobbar kan vara chefer, kollegor eller underordnade. Oftast är det inte någon stor grupp.
Mobbning verkar vara vanligast på sådana jobb där man arbetar med människor. Enligt Louise Svensson är mobbning vanligare i exempelvis vården än bland datorprogrammerare. Orsaken till det kan vara så enkel som att man i vårdande jobb måste prata med varandra, vilket ger fler möjligheter till att osämja uppstår. En omständighet som kan förvärra mobbningen är där arbetslokalerna är utformade så att den mobbade aldrig kan dra sig undan.
Både chefer och underställda kan bli mobbade. I Sverige säger cirka hälften av dem som känner sig mobbade att det är chefen som mobbar. Utomlands är det fler, uppåt 80 procent, som anser att chefen ligger bakom mobbningen.
Som kollega kanske man inte ens vet om att det pågår, men för den utsatte kan alla som inte öppet visar sitt stöd vara potentiella mobbare. Den mobbade vet var han har mobbarna, de som utsätter honom för negativa handlingar. De övriga, som inte säger något eller kanske inte ens vet något, kan han uppleva som medlöpare. Den osäkerheten blir en del av mobbningen.
Samtidigt visar Louise Svenssons avhandling att kollegor som vågar visa att de står på den utsattes sida lätt kan bli mobbade själva, såvida inte stödjaren själv redan har en mycket stark ställning i gruppen, kanske i kraft av sin chefsposition
Enligt Louise Svensson är det vanskligt att ge generella råd. Samma åtgärd som minskar mobbningen i en miljö, kan förvärra den i en annan. Men som medarbetare bör man tänka på att särskilja sak från person. Försök att behålla den professionella kontakten även om man inte drar jämnt på det personliga planet.
Föreningen STOPP – mot kränkande särbehandling i arbetslivet – hittar du här
