Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenBöjliga solceller prisade

Böjliga solceller prisade

 

Ellen Moons tilldelas årets Göran Gustafssonpris i fysik för sitt arbete med polymera solceller. Foto: Andreas Reichenberg.

Solceller som kan integreras i biltaket, tältduken – eller varför inte i jackan som en mobilladdare? Det ska bli verklighet i framtiden, hoppas Ellen Moons, docent i materialfysik vid Karlstads universitet. I går tilldelades hon det prestigefyllda Göran Gustafssonpriset. 

– Det är oerhört glädjande och hedrande. Och en överraskning! Det är första gången som priset går till ett av de nya universiteten, säger Ellen Moons. 

Polymera solceller kallas det som Ellen Moons forskar på. Det handlar om solceller där man utgår från elektriskt ledande plaster och som, till skillnad från dagens kiselceller, är flexibla och kan integreras i andra typer av material. Tyg, till exempel. 

– Till exempel kan man tänka sig polymera solceller i markiser, där kanske solcellen driver själva markisen? Men framför allt kommer nog polymera solceller att lämpa sig till mobila produkter, sådant som man bär med sig. Till exempel skulle man kanske kunna ladda en mobiltelefon med hjälp av solceller i jackan, säger Ellen Moons. 

Redan i dag finns företag som tillverkar den här typen av plastbaserade solceller på marknaden, berättar Ellen Moons. Men än så länge är solcellerna alltför ineffektiva för att kunna konkurrera med kiselbaserade solceller. 

– Verkningsgraden måste öka betydligt. I dag ligger den på 8.5 procent hos polymerade solceller, medan kisel ligger på ungefär 20 procent. Men bara för två år sedan hade polymerade solceller en verkningsgrad på 5 procent, så det händer mycket. 

Utöver verkningsgraden måste också livslängden på solcellerna bli bättre innan de gör något större intåg på marknaden, tror Ellen Moons. Men hon tror också att det inte dröjer alltför länge innan vi är där. 

– Jag tror inte att det dröjer särskilt länge – kanske finns konkurrenskraftiga polymerade solceller ute på marknaden redan om fem år. 

Priset innebär att Ellen Moons tilldelas 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag, pengar som bland annat kommer att investeras i avancerad laboratorieutrustning för att testa och tillverka de sofistikerade solcellerna. 

– Vi har naturligtvis utrustning redan i dag, men den är inte alls optimal för att forska på polymera solceller. Sedan får vi se vad mer vi vill investera i, nya anställningar också kanske? Men det måste vi fundera på tillsammans med universitetet, säger hon. 

Du har också tilldelats 100 000 kronor i personligt pris. Vad ska du göra med de pengarna? 

– Det har jag verkligen inte tänkt på. Men någonting roligt! 


Om Göran Gustafssonprisen:
 

  • Delas varje år ut av Kungliga Vetenskapsakademien till fem unga svenska forskare inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylärbiologi och medicin.
  • Pristagare 2011: Ellen Moons, Karlstads Universitet (fysik), Hans Ringström, Kungliga Tekniska högskolan (matematik), Fahmi Himo, Stockholms universitet (kemi), Jussi Taipale, Karolinska Institutet (molekylärbiologi) och Torkel Klingberg, Karolinska Institutet (medicin).
  • Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning förvaltar ett kapital om cirka en miljard kronor.

Länkar:
Populärvetenskaplig beskrivning av Ellen Moons forskning (Karlstads Universitet)
Om Göran Gustafssonprisen (Kungliga Vetenskapsakademien) 
Ellen Moons presentation av sin forskning  (Videopresentation)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hur länge måste jag stanna innan jag byter jobb?

0
Hur länge bör man stanna på ett jobb innan man går vidare till nästa? Karriärcoachen tipsar om hur du bör tänka.

Här finns ingenjörernas mest jämställda chefslöner

0
Många ingenjörer blir chefer och det är inom privat sektor som cheferna tjänar mest. Men där finns ett lönegap mellan könen. I en annan sektor är chefslönerna för ingenjörer helt jämställda.  

Har du gjort en livsnjutarplan över vad som är viktigast i ditt liv?

0
Karriärplanering har du säkert koll på. Men allt annat som är viktigt i livet, hur får du tid och energi till det? Testa att göra en livsnjutarplan där du sätter dina prioriteringar på pränt.

Får man komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar är det lockande att komma med shorts och sandaler till jobbet. Men hur lättklädd får man egentligen vara på jobbet? Juristen reder ut vad som gäller.

Se MIT-studenterna dansa

0
I USA är det naturligt att kreativa ämnen ingår i ingenjörsutbildningarna, som dans till exempel. 

Ger din chef dig ont i magen?

0
Var tredje svensk uppger att de har en destruktiv chef. En ny bok ger konkreta förslag på hur du hanterar en sådan situation.

”Så här fick vi vårt första ingenjörsjobb”

0
För nyexade finns många andra vägar än platsannonser till det första jobbet. Ingenjören frågade sex ingenjörer hur de fick sitt första jobb efter examen.

Hur gör du för att inte jobba över?

0
Som ingenjör kan det vara svårt att sätta gränser för sin arbetstid. Här är ingenjörernas egna tips på hur de undviker att jobba över när arbetsbelastningen är hög.
Scania Lisa Lorentzon

Högre löneökningar än märket på Scania

2
Akademikerna på Scania får 4,9 procents löneökning i år, högre än märket på 3,9 procent. Dessutom ska goda prestationer ge extra lyft.
Arbetslösheten för ingenjörer 2020-2023

Rekordlåg arbetslöshet för ingenjörer – och små ändringar inom bygg

0
Ekonomin skakar. Men det märks inte på arbetslösheten för ingenjörer. Och i byggsektorn, där vissa delar har det tufft, är förändringarna ändå små.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Undvik ingenjörernas vanligaste cv-missar

0
Ett cv ska vara tydligt och visa vad du har för kompetens och erfarenhet. Visst är det bra att sticka ut men passa dig för att tappa trovärdighet. Här är nio vanliga misstag – och hur du undviker dem.