Böjliga solceller prisade

Ellen Moons tilldelas årets Göran Gustafssonpris i fysik för sitt arbete med polymera solceller. Foto: Andreas Reichenberg.

Solceller som kan integreras i biltaket, tältduken – eller varför inte i jackan som en mobilladdare? Det ska bli verklighet i framtiden, hoppas Ellen Moons, docent i materialfysik vid Karlstads universitet. I går tilldelades hon det prestigefyllda Göran Gustafssonpriset.

– Det är oerhört glädjande och hedrande. Och en överraskning! Det är första gången som priset går till ett av de nya universiteten, säger Ellen Moons.

Polymera solceller kallas det som Ellen Moons forskar på. Det handlar om solceller där man utgår från elektriskt ledande plaster och som, till skillnad från dagens kiselceller, är flexibla och kan integreras i andra typer av material. Tyg, till exempel.

– Till exempel kan man tänka sig polymera solceller i markiser, där kanske solcellen driver själva markisen? Men framför allt kommer nog polymera solceller att lämpa sig till mobila produkter, sådant som man bär med sig. Till exempel skulle man kanske kunna ladda en mobiltelefon med hjälp av solceller i jackan, säger Ellen Moons.

Redan i dag finns företag som tillverkar den här typen av plastbaserade solceller på marknaden, berättar Ellen Moons. Men än så länge är solcellerna alltför ineffektiva för att kunna konkurrera med kiselbaserade solceller.

– Verkningsgraden måste öka betydligt. I dag ligger den på 8.5 procent hos polymerade solceller, medan kisel ligger på ungefär 20 procent. Men bara för två år sedan hade polymerade solceller en verkningsgrad på 5 procent, så det händer mycket.

Utöver verkningsgraden måste också livslängden på solcellerna bli bättre innan de gör något större intåg på marknaden, tror Ellen Moons. Men hon tror också att det inte dröjer alltför länge innan vi är där.

– Jag tror inte att det dröjer särskilt länge – kanske finns konkurrenskraftiga polymerade solceller ute på marknaden redan om fem år.

Priset innebär att Ellen Moons tilldelas 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag, pengar som bland annat kommer att investeras i avancerad laboratorieutrustning för att testa och tillverka de sofistikerade solcellerna.

– Vi har naturligtvis utrustning redan i dag, men den är inte alls optimal för att forska på polymera solceller. Sedan får vi se vad mer vi vill investera i, nya anställningar också kanske? Men det måste vi fundera på tillsammans med universitetet, säger hon.

Du har också tilldelats 100 000 kronor i personligt pris. Vad ska du göra med de pengarna?

– Det har jag verkligen inte tänkt på. Men någonting roligt!


Om Göran Gustafssonprisen:

  • Delas varje år ut av Kungliga Vetenskapsakademien till fem unga svenska forskare inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylärbiologi och medicin.
  • Pristagare 2011: Ellen Moons, Karlstads Universitet (fysik), Hans Ringström, Kungliga Tekniska högskolan (matematik), Fahmi Himo, Stockholms universitet (kemi), Jussi Taipale, Karolinska Institutet (molekylärbiologi) och Torkel Klingberg, Karolinska Institutet (medicin).
  • Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning förvaltar ett kapital om cirka en miljard kronor.

Länkar:
Populärvetenskaplig beskrivning av Ellen Moons forskning (Karlstads Universitet)
Om Göran Gustafssonprisen (Kungliga Vetenskapsakademien)
Ellen Moons presentation av sin forskning  (Videopresentation)

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • För att kunna svara tryggt på en medarbetarenkät behöver man veta vem som kan se mina svar, hur anonymiteten skyddas och vad som faktiskt händer med resultaten. Foto: Getty Images.

    Tror du att medarbetarenkäten är anonym? Det beror på hur den hanteras

    Snart är det dags för medarbetarenkäten igen, och i fritextrutan kan du skriva det som inte ryms på en skala från ett till fem. Men ”anonym” betyder inte samma sak för alla. En enda kommentar kan avslöja vem du är – och GDPR anger inget bestämt antal svar som garanterar anonymitet.
  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.