I sitt författarskap lyfter hon ofta fram en i denna klimatförändringarnas tid kanske lite bortglömd miljöaspekt – kärleken till skogen. Sveriges Ingenjörers miljöpris 2011 går till Kerstin Ekman, författare till bland annat ”Herrarna i skogen”.
Kerstin Ekman återkommer ofta till kärleken till skogen i sina böcker, men som allra tydligast blir engagemanget för skogen i ”Herrarna i skogen”, som publicerades 2007. Här ”berättar hon om skogen på ett oefterhärmligt sätt med otaliga exempel från världens alla hörn och kulturer i ett tusenårigt perspektiv. Hon rör sig lätt mellan sägner och forskning, konst och litteratur.”, som det heter i prismotiveringen. Där skriver man vidare att Kerstin Ekman på detta sätt förmedlar ”ett kärleksfullt förhållande till naturen och ger läsarna en rik förståelse för betydelsen av att värna och vårda skog”.
Hur reagerade du när du fick veta att du får årets miljöpris av Sveriges Ingenjörer?
– Jag blev naturligtvis mycket glad för uppskattningen av det jag skrivit men också för att Sveriges Ingenjörer med sitt fina pris engagerar sig för att en större hänsyn ska tas till de naturliga förutsättningarna för vårt liv på jorden.
Varifrån kommer ditt intresse och engagemang för skog och natur?
– Jag har alltid levt lyckligast med skog omkring mig och ända sen skoltiden haft ett intresse för botanik. Jag har bott på platser i Ångermanland, Jämtland och norra Roslagen där det har varit lätt att ströva och botanisera och att delta i olika sorters jakt (utan att skjuta visserligen). Jag har i Jämtland fått uppleva både fjället och stora skogar som ännu var orörda. Jag har sett vilka konsekvenser 60- och 70-talens stora kalavverkningar fick i Ångermanland. I skärgården i Roslagen hittat urskogsliknande biotoper på småöarna som varit svårframträngliga men oerhört givande botaniskt och en tillflykt för många hotade växter.
Vad betyder naturen och skogen för dig i ditt författarskap?
– Den har kommit in helt naturligt och utan att jag har tänkt på det som något program att skriva om det levande landskapet. Först med ”Herrarna i skogen” beslöt jag mig för att undersöka både min egen inställning till skogen och vår civilisations beroende av den – och vårt missbruk och överutnyttjande av skogarna. Rovdrift är ingen modern uppfinning.
Har du något särskilt syfte med dina naturskildringar?
– Jag har helt enkelt velat undersöka och lära mig själv mer. Jag tycker att det är naturligt att skriva om människor som lever i beroende av sitt landskap. Vi hör ju samman med det som lever och växer fast man numera kan gå in i en virtuell värld eller en urban miljö och kanske tro att det inte är så.
Tror du att du med ditt författarskap på något sätt kan påverka människors miljömedvetenhet? Är det något du vill göra?
– Det vet jag ju inte om det gör. Människor som redan har ett nära förhållande till naturen hör av sig till mig om mina böcker. Men det är säkert mycket svårt att nå dem som inte alls har något intresse av den och inte känner till den annat än som en kuliss när man joggar eller går stavgång.
Hur ser du på den utveckling som har skett när det gäller de svenska skogarna?
– Alldeles innan jag började svara på dina frågor lyssnade jag på en alarmerande rapport om skogsgödslingen som sker över allt större arealer. Det betyder att vi för att få skogen att växa snabbare och bli mer produktiv och ekonomiskt lönande griper in i de naturliga sambanden på ett sätt som är förödande för många arter. Dessutom får vi en övergödningseffekt i vattendragen. Vi måste fråga oss om vi verkligen till det priset vill ha storskaliga tall- och granplanteringar. Eller vill vi ha en levande skog med alla de samband och beroenden som finns där. En artrik skog är en genetisk resurs som vi inte borde slarva bort i vårt övermod.
– Vi vet inte vad som väntar i framtiden, vilka fröbanker som kan bli viktiga för oss i kärvare tider. Och dessutom: har vi rätt att maktfullkomligt göra oss till herrar över skogen?
Slutligen – om vi bör förändra vårt sätt att förhålla oss till skogen och naturen på något sätt, vad bör vi göra då tycker du?
– Skaffa oss mer kunskap. Sprida den kunskap vi erövrar. Det är bara den som känner till det som lever och växer som riktigt kan engagera sig. Miljövård och miljöhänsyn är väldigt abstrakta ord så länge det inte finns en botten av solid kunskap bakom dem.
Miljöpriset på 50 000 kronor att delas ut på Miljödagen/Green Tech Day, som arrangeras av Sveriges Ingenjörer den 23 november på Tekniska museet. Sveriges Ingenjörers medlemmar är välkomna att anmäla sig till evenemanget till ett kraftigt rabatterat pris.
Peter Alestig Blomqvist
