Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivKorttidsarbete i Sverige vid nästa kris

Korttidsarbete i Sverige vid nästa kris

Nästa gång en kris av samma dignitet som finanskrisen drabbar Sverige ska det bli betydligt lättare att låta de anställda gå ner i arbetstid och lön. Förslaget kommer gemensamt från fack och arbetsgivare och kan bli verklighet redan i höst.

Om arbetsgivare, fack och stat är överens om att man befinner sig i en djup men tillfällig efterfråganskris ska krisavtalet kunna aktiveras, och på de företag där man anser sig behöva ta till ”korttidsarbete” för att klara sig ur krisen ska de anställda kunna gå ner i lön och arbetstid enligt tre fastställda nivåer – antingen 80, 60 eller 40 procents arbetstid under så länge som ett års tid. Det är innebörden i ett nytt förslag från fack och arbetsgivare.

Förlagan är hämtad från Tyskland, som enligt den arbetsgrupp som tagit fram förslaget vann mycket på sitt krisavtal i finanskrisens efterdyningar.

Finansminister Anders Borg ställer sig positiv till förslaget och redan i morgon ska regeringen tillsätta en utredning för att se hur det skulle kunna utformas vad gäller bland annat lagstiftning.

– Det centrala från vår sida är ju att om svensk ekonomi hamnar i den här typen av exceptionellt läge med tvärstopp i ekonomin, som vi var i 2008 med massiva varsel och uppsägningar, då kan det alltid finnas skäl att titta på tillfälliga lösningar, säger han.

– Men det måste handla om att varslen åker upp på de helt unika nivåer i klass med de 2008, då vi hade 16 000 – 17 000 personer som varslades under oktober-november. Och det måste handla om att man räknar med ett BNP-fall som är mycket kraftigt, och att det samtidigt inte är frågan om en strukturell kris.

Det var i samband med krisen 2008 som diskussionerna om arbetstidsförkortning startade. Lokalt träffades flera avtal om arbetstidsförkortning och lönesänkningar, men centralt fanns inga färdiga avtal. Det rådde också stor osäkerhet om hur avtalen skulle påverka tryggheten för de anställda, bland annat vad gällde pensionsavsättningar, uppsägningstid, med mera. Kostnaderna för arbetstidsförkortningen delades av företagen och de anställda.

– Osäkerheten om vad som gällde gjorde att många inte vågade gå in i avtal. I många fall blev det också ett för tungt lass för företagen att dra och man tvingades säga upp personal, säger Anders Boström, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, och en av dem som suttit i den arbetsgrupp som tagit fram förslaget.

– Samtidigt såg vi att i omvärlden kunde företagen behålla sina anställda, tack vare sina krisavtal. Och krisen vände ju snabbt och bland annat Tyskland fick på så sätt en konkurrensfördel jämfört med Sverige. Här tvingades företagen i många fall påbörja ett rekryteringsarbete, medan de tyska företagen hade kvar personalen i anställning och på så sätt kunde gå upp i produktion snabbare.

Om ett avtal som detta hade funnits redan när finanskrisen drabbade Sverige hade vi alltså stått betydligt bättre rustade och gått än starkare ur den, menar Anders Boström.

– Det hade gjort en hel del skillnad. Vi hade haft en betydligt bättre konkurrenskraft, framför allt gentemot Tyskland. Och många företag hade kunnat planera in utbildningar, i stället för att behöva säga upp personal.

Arbetet med att ta fram ett förslag på hur korttidsarbete kan utformas påbörjades redan i samband med finanskrisen. Sedan dess har Anders Boström tillsammans med de övriga i arbetsgruppen gjort en kartläggning av hur det sett ut i de övriga europeiska länderna, vad gäller den här typen av krisavtal. Och det visade sig att alla utom fyra länder hade liknande avtal som det man ville ta fram. Vissa fungerade bättre än andra.

– Vår utgångspunkt blev att ta fram ett system som inte hämmar strukturomvandlingar, som det italienska faktiskt gör, men som är tillfälligt och aktiveras när parterna bedömer att det handlar om en kortvarig efterfrågekris av rang, säger Anders Boström.

En mycket viktig aspekt enligt parterna som tagit fram förslaget är just att de anställda som går ner i arbetstid ska erbjudas utbildning den tid de inte arbetar, något som man föreslår ska finansieras av staten. Men det är inget som finansminister Anders Borg kan garantera i dagsläget.

– Det är en av de nyckelfrågor vi ska utreda nu. Vi ska inte tro att det här är alldeles enkelt, vi måste också titta på hur vi gör med den delen av arbetskraften som inte är organiserad, vad vi ska ha för regler när det gäller överhoppningsbar tid i socialförsäkringarna, och som sagt vilket utbildningsinnehåll man ska kräva eller möjliggöra. Därför tillsätter vi nu en utredning som ska se hur ett sånt här förslag kan utformas i praktiken, säger han.

Redan i höst tror Anders Broström på Sveriges Ingenjörer att förslaget kan ha blivit verklighet. Men att man skulle behöva använda den här typen av krislösningar inom en snar framtid, det tror inte finansminister Anders Borg – trots att många analytiker så sent som i höstas varnade för att vi är på väg in i en ny kris, precis lika tung som finanskrisen 2008-2009.

– Vi hade en situation i höstas där det fanns en uppenbar risk att vi skulle gå in i ett tvärstopp i världsekonomin med allvarliga problem i det finansiella systemet i Europa. Men det har förändrats. Vi räknar fortfarande med en kraftig inbromsning från 2011 till 2012, men helhetsbilden är att pessimismen har retirerat och de mörka moln som syntes då har skingrats något.

Så ska korttidsjobb fungera enligt förslaget:

  • Förbunden och arbetsgivarorganisationen tecknar ett avtal om korttidsarbete, som registreras av en myndighet. När en kris inträffar får parterna bedöma om det handlar om en kortsiktig efterfrågekris av tillräckligt stor dignitet. Om svaret är ja, och regeringen gör samma bedömning, har de anslutna företagen möjlighet att använda avtalen.
  • De lokala parterna på respektive företag får då avgöra om de vill använda korttidsarbete och i så fall i vilken av de tre fastställda nivåerna på 80, 60 eller 40 procent arbetstid. Beslutet rapporteras därefter in till en myndighet, och senare krediteras företaget arbetsgivaravgifterna.
  • Du som arbetstagarna ska inte drabbas när det gäller socialförsäkringar. Korttidsarbetet ska räknas som överhoppningsbar tid på samma sätt som exempelvis föräldraledighet. Om du skulle säga upp dig eller bli uppsagd ska din anställning återgå till heltid under uppsägningstiden.
  • Tanken är också att de anställda ska erbjudas vidareutbildning under den tid som arbetstiden förkortas. Om de lokala parterna kan enas om vilken typ av vidareutbildning som ska erbjudas de anställda ska den vara obligatorisk. Om man inte enas, men arbetsgivaren ändå erbjuder vidareutbildning, är utbildningen frivillig.

Läs mer:
» Anders Borgs, Hillevi Engströms och Annie Lööfs debattartikel om förslaget (dn.se 15/2 2012)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

0
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

0
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

Så ger du feedback till chefen

0
Att ge feedback till sin chef kan vara både känsligt och riskabelt. Här är några tips på vad du bör tänka på för att din feedback ska falla i god jord.

Omställningsstudiestödet – så ökar du chansen att få del av pengarna

0
Planerar du att skicka in en ansökan om omställningsstudiestöd för hösten? Se då till att du undviker de vanligaste misstagen. 

Ingenjören Åke säkrar byggnader i jordbävningsdrabbade Turkiet

0
Vanligtvis undervisar Åke Solfeldt blivande byggnadsingenjörer vid tekniska högskolan i Jönköping. Men när Turkiet och Syrien drabbades av jordbävning släppte han allt för att delta i hjälparbetet.

Sök orsaker till stressen – sex faktorer att ha koll på

0
Oavsett vad som utlöser stress är effekterna desamma. De påverkar hur vi fungerar intellektuellt och därför behöver din chef hjälpa dig hitta orsakerna och åtgärda dem.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.