Almega säger nej till industrinormen

Industrin ska sätta märket för lönenivåerna i landet – så har det fungerat i Sverige de senaste 15 åren. Men årets märke på löneökningar på 2,6 procent är ohållbart högt, tycker tjänsteföretagens huvudorganisation Almega, och vill halvera nivån i sina egna avtal. Industrin ska sätta märket för lönenivåerna i landet – så har det fungerat i Sverige de senaste 15 åren. Men årets märke på löneökningar på 2,6 procent är ohållbart högt, tycker tjänsteföretagens huvudorganisation Almega, och vill halvera nivån i sina egna avtal.

Efter dramatiska förhandlingar i höstas enades till slut parterna inom industrin om löneökningar på 2,6 procent på årsbasis, en siffra som nu ska fungera som riktmärke för avtalsförhandlingarna inom alla landets sektorer. Men nu när flera stora avtal inom tjänstesektorn är på väg att löpa ut, säger tjänsteföretagens huvudorganisation Almega nej tack till industrins lönemärke. Det är på tok för högt, menar man.

– Industrinormen sattes i ett läge när konjunkturen såg ut på ett sätt, men nu har konjunkturen dippat och många företag går knackigt. Det är ett helt annat ekonomiskt läge nu än när industrin tecknade sitt avtal i höstas, säger Jonas Milton, vd på Almega.

Jonas Milton, vd Almega. Foto: Sören Andersson.

I stället för lönemärket på 2,6 procents löneökningar på årsbasis tycker Almega att hälften, 1,3 procent, är vad tjänstesektorn tål. Som argument för sin sak pekar man på att många prognoser för 2012 har reviderats ner sedan industrins avtalsförhandlingar i höstas. Till exempel har Konjunkturinstitutet sänkt tillväxtprognosen för 2012 från 1,9 procent i prognosen från sista augusti 2011, till 0,6 procent i prognosen från 21 december.

– Det här visar på en brist i det system som vi har, avtalen från i höstas tar ju inte hänsyn till hur det faktiskt ser ut nu. Och om läget hade varit betydligt ljusare nu än när avtalen inom industrin tecknades, tror jag faktiskt att facken hade reagerat med att vilja ha avtal med högre siffror. Slutsatsen är att vi helt enkelt måste ha en lönebildning som ligger närmare företagen, säger Jonas Milton.

Men enligt Mikael Rosengren, förhandlingschef för tjänstesektorn på Sveriges Ingenjörer, är det knappast aktuellt att frångå den modell som man har i dag.

– Nu har vi den här förhandlingsordningen i Sverige, och det är en modell som har varit väldigt framgångsrik. Jag ser det här mest som ett inspel i avtalsförhandlingarna, som ju närmar sig sitt slut inom tjänstesektorn. Det kärvar lite för Almegas del, därför gör de ett sådant här utspel, säger han.

Mikael Rosengren, Sveriges Ingenjörer.

Mikael Rosengren delar inte heller bilden av att det skulle gå särskilt dåligt för företagen inom tjänstesektorn.

– Jag kan förstå att man vill ha vissa variationer i avtalen och om någon specifik bransch går dåligt så får man ta hänsyn till det. Men vi ser inga sådana indikationer vad gäller tjänstesektorn, snarare tvärt om, säger han.

Flera stora avtal inom tjänstesektorn löper ut den sista mars, bland annat inom IT och Telekom, där 2,6 procents löneökningar på årsbasis alltså ska vara utgångspunkten för de nya avtalen. Men enligt Jonas Milton handlar inte dagens utspel enbart om att man vill få till lägre siffror i tjänstesektorns avtal.

– Vi vill väcka frågan om detta verkligen är ett bra sätt att arbeta, och som vi ser det är avtalsförhandlingarna som pågår nu en tydlig indikation på att det finns stora brister i systemet. Det är dem vi vill lyfta fram, säger Jonas Milton.

Peter Alestig Blomqvist